* Roliga händelser under förlossningen *

Jag vet inte om min berättelse är så rolig egentligen...för fyra månader sedan föddes min andra underbara lille pojke. Han var beräknad till den 9 januari-06 och eftersom storebror föddes nästan 2 veckor innan BF så var jag ganska orolig att bebis skulle komma innan nyår. Alltså, det gör ju inte så mycket men det är nog ändå lite roligare att vara äldst i klassen än yngst =). Jag gick och "knep" över julen och nyårsafton kom. Vi skulle ha fest hemma, med släkten, och min sambo bad mig dammsuga. Jag vägrade eftersom jag tänkte att det skulle vara j-igt retsamt om ungen tittade ut på årets sista dag pga att jag var tvungen att dammsuga =)

Vid 00.00 gick vi ut och sköt raketer och jag var hur pigg som helst. Alla sa till mig att nu kan du slappna av för nu är det nytt år...ja det var väl precis det jag gjorde för kl 01.00 började jag känna lite sammandragningar. Tänkte inte så mycket på det då jag haft mycket sådana rätt länge, men efter ett tag blev de starkare och regelbundna. Jag sa till alla att nu går jag och tar en ipren och lägger mig i badet en stund för jag har lite "ont i magen" =). Värkarna gick inte över utan jag började ana att det verklgen var på riktigt. Jag kravlade mig ur badkaret och gick ut för att berätta "nyheten".

Där ute var det full fest och det var ingen som trodde på mig när jag sa det. Blev förbannd och gick och la mig och efter en stund kom min sambo in och frågade om det verkligen var på "G".

Jag kan ju tillägga att jag hade tappat rösten under kvällen pga förkylning och jag kunde verkligen inte säga NÅGONTING. Jag sa till sambon att ringa förlossningen och det var då det började. DÅ märkte jag i vilket tillstånd han var. "Nyårstillståndet" och INTE "födabarntillståndet" Jag började stortjuta för jag insåg att jag skulle behöva dra med mig ett "fyllo" till BB =) Så illa blev det ju såklart inte men jag kan ju säga att han var ju inte i sitt bästa tillstånd att hjälpa mig att föda barn, men men det gick ändå tillslut och 07.49 tittade vår lille kille ut =)...

Det är så härligt att läsa allas berättelser =)

Kom på en sak som min överförfriskade älskade man gjorde när vi precis kommit fram till förlossningen. Vi kom fram med ambulans eftersom vår lilla älskling valde att komma ut just den natten då det absolut INTE går att få tag i en taxi, och INGEN (nästan ;)) människa är kapabel till att köra bil.
Han ringde på klockan till entrén och barnmoskan svarade. Hon sa:Ni är välkomna (att komma in då alltså), men min älskling trodde hon frågade:Är ni välkomna? Så han svarade i porttelefonen: Eh eh eh, ja det tror jag väl! Jag sa:skärp till dig nu för f-n, sen gick vi in och födde barn =).

Som jag skrivit här innan så var min älskade sambo lite väl överförfriskad då vår andra son föddes nyårsnatten i år. Jag minns när vi precis kommit in till förlossningen och kl var väl sådär halv fem på morgonen. Vi hade varit uppe sen väldigt tidigt morgonen innan och förberett för vår nyårsfest så vi var väääldigt trötta båda två. Och det i kombination med alkohol är inget bra =(. Nu var det så att jag skulle hoppa ner i badet och när jag hade gjort det tog det nog ca 2 min innan jag hörde snarkar bakom mig. Sambon hade lagt sig i en saccosäck och SOMNAT! Mitt under förlossningen! Jag blev skitförbannad och försökte väcka honom men eftersom jag var förkyld och hade tappat rösten HELT så kunde jag inte ropa på honom. Där satt jag och kände mig som den mest ensamma i världen och det trillade en liten tår =(. Sen helt plötsligt fick jag underlig kraft och tänkte att: nä nu j-ar ska jag fixa det här trots att den j-ln ligger och sover. Jag satt där ett bra tag och lyckades andas mig igenom varje värk. Men efter en stund blev värkarna överjävliga och när jag inte lyckades ropa på fyllot i saccosäcken så tog jag vattenslangen och sprutade kallt vatten över hela honom, sen väste jag så högt jag kunde att nu JÄVLAR ska du vakna och hjälpa mig!! Han skämdes sååå, och gör det än idag kan jag ju säga =).