Valborg, historia bakgrund

Valborgsmässoafton har fått sitt namn efter ett helgon som numer är ganska okänt i vårt land. Det var en kvinna vid namn Walpurgis som enligt legenden vart född 710 i England och släkt till engelske kungen hon dog 779 i Tyskland. Hon var brorsdotter till den helige Bonifatius, ärkebiskopen av Maintz och dotter till den anglosaxiska kungen Rickhard. Bonifatius lät sända efter henne när han behövde hjälp med kristnandet av tyskarna. Bonifatius dog martyr döden med några andra.

Valborg ägde speciella förmågor. Hon kunde med Guds hjälp utföra underverk fördriva demoner och göra häxkonster overksamma.

Fram till sin död var hon verksam som abbedissa i klostret i Heidenheim i Tyskland. Ett par år efter hennes död fördes hennes kvarlevor till Eichstätt och gravsattes där den 1 maj.

Valborg utsågs efter sin död till beskyddarinna för dem som trodde sig vara ansatta av onda makter (helgonförklarad).

Enligt tysk tradition trodde man att häxorna reste till Blocksberg på valborgsmässoaftonen för att där fira orgier med sin läromästare Satan, likt vår blåkulle tur någon vecka tidigare vilket kan vara en miss i tid och och rum. Under färden mot Blocksberg brukade häxorna ställa till med så mycket obehag som möjligt för vanligt folk. För att försöka skydda sig mot häxornas vilda framfart fördes stort oväsen och tändes stora bål.