Medicinsk abort, långt och läskigt...
Jag gjorde en medicinsk abort för några år sedan och har sedan dess funderat på en hemsk sak som hände i anslutning till den.
Jag upptäckte graviditeten tidigt, kunde inte behålla barnet av olika anledningar och bestämde mig för medicinsk abort. Allt gick bra, men de kallade mig aldrig på efterkontroll trots att jag ringde och bad om det. Mensen kom som vanligt efter det och allt verkade lungt. Två månader senare åkte jag på semester till ett sydeuropeiskt land, jag har även släktingar där eftersom min mamma är från det landet, min pappa är svensk.
En del av semestern skulle tillbringas vid havet. Två dagar innan jag skulle dit så märker jag att jag fått illrött blod i trosorna och tänker "vad konstigt det ser ut - inte alls som vanlig mens utan som syrerikt färskt blod". Sen försvann det och jag åkte till havet. Badade och hade kul.
När jag varit vid havet i två dagar händer det hemska. Jag går på strandprommenden med två kusiner på kvällen då jag plötsligt känner hur det forsar mellan benen. Jag tror att det är vatten och tittar ner på mina byxor som är ljusa, de är dränkta med blod. Det ser ut som om någon hällt en hink blod på mig. Jag blir skräcklagen. Mina kusiner hämtar bilen snabbt och jag får sätta mig på golvet i baksätet med en handduk. In på hotellrummet för att byta byxor, jag försöker duscha men det bara pumpar ut blod ur underlivet. Jag försöker sätta in en tampong som trycks ut... brrr Tillslut kommer mina kusiners mamma med en binda så att jag åtminstone kan ta mig ut ur hotellrummet.
Ringer till min morbror och är hysterisk, vi åker till närmsta stad, där mina kusiner också bor och min morbror kommer dit. Där tar vi in på en gynekologisk privatklinik. Jag får dropp som ska få sammandragingarna att sluta osv. På morgonen får jag träffa läkaren som äger kliniken och berätta vad som hänt. När jag nämner att jag gjort en medicinsk abort skakar han på huvudet och säger att han inte alls tycker att medicinska aborter är en speciellt bra idé osv. Han utför dem inte pga av problemen. (Saken är att när jag gjorde aborten var det en lite äldre kvinna i rummet där jag låg som gjort en medicinsk abort veckan innan och nu var tillbaka eftersom fostret var kvar. Tänkte då att det här bådar inte gott...)
jag opereras och allt blir bra i alla fall.
Vad hände, jo en del av den gamla slemhinnan hade inte stötts ut ur livmodern och var nu kvar där, livmodern försökte stöta bort den genom att producera nytt blod, därav blodforsen.
Jag ringde till sjukhuset här i Sverige när jag kom hem och berättade detta men de verkade inte ta någon notis om det alls. Det är konstigt eftersom jag oftast får gehör för mina påpekanden när jag ringer här och var. Men de på kk var helt likgiltiga. Borde man inte ta sådana här saker på allvar? Har lite svårt att släppa detta då det var en ganska (eller väldigt jag var livrädd) jobbig upplevelse. Är också rädd att något har gått snett, dvs att jag inte kan få barn när jag väl vill ha det i framtiden... *suck*
Förlåt att det blev långt
