Fått nog av sonen...

Släng ut fanskapet. Så länge du betalar mat och tak över huvudet är det dina regler som gäller. Jag minns när jag var liten tös och tog mig ton. Farsan slängde ut mig så det visslade om det. Kröp till korset 2 dagar senare och sen var jag inte så uppkäftig.

Släng ut fanskapet? Bara för att du blev upplyst, AnnC, betyder inte det att ts son kommer att bli upplyst av att bli utslängd. Det kan gå raka vägen till helvetet också.
Det är ett jävla spel att spela om ett liv.

När man sätter ett barn till världen får man se till att de klarar sig oavsett om de är ett eller snart 18 år. Varför anser man alltid att "soc" ska ta ett ansvar? De är väl en myndighet? Anser du verkligen att de ska ta ditt föräldraansvar?

Jag har aldrig begärt att soc skall ta mitt föräldraansvar. Vad jag undrade var om det finns en chans att han kan få bidrag till eget boende eftersom det inte funkar att ha honom boende hemma.

Okej..nu har vi ännu en gång pratat med sonen och han vill verkligen ha sitt eget.. Jag är väldigt tveksam till ifall han skulle klara sig på egen hand men samtidigt tror jag det kanske kan få honom att vakna..
Alltså återigen till frågan jag ställde i början..Är det någon här som vet ifall det finns en chans att få något slags bidrag från soc till egen lägenhet?

Min storebror var till MYCKET besvär under hela tonåren. Var inblandad i brott, knark, bråkade med oss i familjen m.m...  Mamma och pappa fortsatte vara ett stort stöd för honom alla dessa år, slängde aldrig ut honom utan han hade alltid ett kärleksfullt hem att komma tillbaka till. Idag ångrar han allt han gjort, har bett oss om förlåtelse och vi har lärt oss att se skillnad på honom och hans beteende. Min bror har själv sagt att han inte vet om han ens hade levt idag om han inte haft vår kärlek och vårt stöd...

En ung människa som beter sig så illa som er son (TS) verkar göra, mår INTE bra. Det behöver inte bero på knark. Men det sista han behöver nu är att känna sig bortstött...

Om ni ändå beslutar er för att slänga ut honom hoppas jag att ni åtminstone försöker övertyga honom om att ni ändå kommer vara där för honom trots att han inte får bo kvar...

Förlåt TS, nu ser jag att ni pratat med honom och att han gått med på att flytta. Jag föreslår att du kontaktar socialen med detta ärende, de kan säkert hjälpa er.

Vi kommer ALLTID att finnas där för honom..oavsett vad som sker..men jag tror nästan det bästa vore om han fick eget och eftersom det är vad han helst vill själv också såå..

Han fyller 18 nu i januari men tyvärr tror jag inte man kan söka hjälp förrän han är 19?

Någon som vet???

TS, om du inte vill prata direkt med soc, kanske du kan hitta något här:

http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/ekonomiskt_bistand/

Tack..tyvärr blev jag inte mycket klokare.
Sonen har själv tagit kontakt med soc nu men dom menade på att eftersom vi föräldrar jobbar så borde vi betala hyran till honom..haha..vi som knappt har pengar till vårt eget boende.
Kan bara hoppas på att han hittar ett jobb, vilket nog blir svårt när han inte har någon utbildning eller ens ett fullständigt slutbetyg från grundskolan..

vänta två mån och säg att skärper han sig inte får han flytta...