Tycker ni att det är självklart att alla som vill ha ett snitt ska få det?

ja, om de haft samtal innan

Löööv: Ingen har sagt att det är riskfritt med ett planerat snitt. Bara att det inte finns någon riktig statistik som visar på att det är större risk än vid en vaginal förlossning.

Du skriver att om man föder vaginalt och det går fel, så kan man ju ta till snitt, men om det går fel vid ett snitt vad tar man till då? Det kan väl lika gärna bli fel vid det snittet som man tar till då det vaginala inte fungerar.....så det är ju inget argument.

bebbe2006: det är ca tre gånger ökad risk för proppar hos mamman efter snitt jämfört med vaginal förlossning. Större infektionsrisker och risker som helt enkelt kommer av ett stort ärr in i buken. Dessa ovanliga saker är svårt att jämföra med mkt vanligare men också mindre besvär som övergående inkontinens osv efter vaginala förlossningar.
över 10% av barnen som föds med planerat snitt får andningsproblem men det blir sällan något för framtiden. Snittbäbisar får däremot mer allergier än vaginalt födda barn enl stora studier.

Barnet är den som sätter igång förlossningen och man vet inte vad den mekanismen för med sig för bra saker. Det är mkt man inte vet. Men på det hela taget verkar det som att vaginalt/snitt  inte spelar någon större roll för barnet om allt är normalt. För mammans del är det mkt större medicinska risker vid snitt.

Det krävs mkt information för att bara dom som verkligen är livrädda för vaginal förlossning ska utsättas för risken att snittas utan medicinsa indikationer i övrigt.

(jag har fött både vaginalt och snitt)

Vid kejsarsnitt är det större risk för djup ventrombos än vid vaginal förlossning. Jag kan inte siffrorna vid vaginal förlossning men vid kejsarsnitt är risken 1 på runt 800 snitt.

Läste om det på socialstyrelsens sida.

Vad jag undrar över är att förlossningsskräcken tycks öka hela tiden. Hur kommer det sig? Jag har fött tre barn vaginalt. Det första var fruktansvärt jobbig och långdragen Bebisen kom ut med klocka med en sista dragning - annars hade det blivit akut snitt. Ändå valde jag vaginalt två gånger till.
Min syster har också tre barn; Först ett akut snitt (efter ett komplicerat påbörjat förlossningsarbete), en vaginal förlossning och sedan ett planerat snitt. Det tredje barnet planerats snittet med eftersom barnet annars hade hamnat mitt i en påtvingad och hastigt uppkommen flytt. (Hennes mans är anställd är militär i USA.) Hade hon kunnat välja hade hon också valt vaginal förlossning tredje gången.

Så alla "fruktansvärda" förlossningar ger inte alltid resultatet att man blir förlossningsrädd.

Många som vill ha snitt är andragångsföräldrar med en jobbig första förlossning.
Har man spruckit massor och fått en rad problem så är det tryggare med kejsarsnitt. Det tycker inte jag är kostigt alls.
Jag tycker inte man ska snacka så mkt om man inte varit med om det själv.

lika självklart som att alla ska få en gratis plastikoperation ..

Jag tycker att det bör vara ett val som kvinnan gör. Själv är jag mer rädd för snitt än för vaginal förlossning.

Jag tycker att det är självklart att man ska få snitt om man av olika anledningar lider av så otroligt stark förlossningsrädsla att man inte vill föda vaginalt. Oavsett om förlossnisrädslan föregås av tidigare dålig erfarenhet eller om man är förstföderska så ska man ha rätt till ett snitt. Jag tror inte heller att man bara kan "få ett snitt om man vill". Jag antar att det innan sker någon slags utredning där man får gå på samtal och förklara sin rädsla och då får en chans att ändra sig.

Jag var jätte rädd inför min första förlossning, men när man väl var där så tycker jag att det var väldigt spännande, visst det gjorde skit ont under värkarbetet och jag blev helt upprymd när jag fick krystvärkarna. Men tyvärr så hände det inte mycket under dem, bebisen huvud kom bara ner ca 1 cm under 2-3 timmars krystvärkar. Så det hela slutade med ett akutsnitt, jag blev inte en riktig männsika på väldigt länge. Jag hade så ont i snittet, tror att det tog ca 4-5 veckor innan jag kunde gå riktigt och ligga på sidan.

När jag väntade mitt andra barn kollade de mitt bäcken i 8:e månaden och det visade sig att jag hade minimala mått och inte kunde föda vaginalt.

Jag önskar jag kunde få vara med om en vanlig förlossning, men jag kan inte. Ibland har man inget val!

Irie: alla som vill göra snitt eller som i mitt fall fått göra akutsnitt får gå på s.k aurora samtal. Där pratar man om hur en vanlig förlossning kan gå till, hur ett snitt går till och en massa andra saker. För min del var det mycket givande, för vi gick igenom min första förlossning och då fick jag reda på en massa saker som jag hade glömt bort men jag fick även veta saker som ingen sa till oss föräldrar. En del saker var gjorde mig riktigt upprörd!

Tessiie: Ja, och det är väl jättebra att man får gå på samtal! Jag tror som sagt inte att man bara får ett snitt hur som helst, det finns säkert starka orsaker till att man får beviljat snitt. Därför finns det ingen anledning att tro att den som föder med kejsarsnitt bara har gått till sin barnmorska och sagt "Ett kejsarsnitt för mig, tack!" Så är det klart. Det finns nog betydligt starkare bakomliggande anledning än så.
Sen är det ju också som du säger att vissa kvinnor har inget val, man kanske måste föda med kejsarsnitt. Man är absolut inte en sämre kvinna för att man inte föder sitt barn vaginalt!

Irie: ja, det var verkligen bra att få gå på samtal. det var inget jag trodde att jag behövde innan, men när jag väl börjat gå så tyckte jag att jag fick en slags ro i själen eller vad man ska säga.
Nej, man får inte snitt hur som helst. Innan de hade gjort min bäckenröntgen så skulle jag inte få göra snitt, min läkare var stenhård på det. Men sen så fick jag ju beviljat snitt pga mina minimala mått.