Jag har lyckats bli gravid efter vår andra ICSI behandling och undrar nu lite om det här med förlossningen, eftersom själva graviditeten inte kom till naturligt, hur är det då med förlossningen?
Finns det någon som vet om det är vanligare med Kejsarsnitt vid IVF än vid en naturlig graviditet?
Är själv väldigt orolig inför förlossningen, efter 5 års kämpande så vill jag minimera alla tänkbara risker för bebisen som kan uppstå vid en vaginal förlossning.
Snitt är en större risk för barnet, vilket man klart och tydligt får information om på BB när man exempelvis blir informerad om för och nackdelar snitt vs. vaginal förlossning.
Är själv snittad och alla barn som föds med snitt på "mitt" BB måste ligga i kuvös de första två timmarna eftersom de vill ha koll på att andningen fungerar etc.
Ett barn som snittas fram får inte samma adrenalinkick som ett barn som föds vaginalt. Därför är det inte alls ovanligt att ett sådant barn inte andas när det kommer ut.
Hänvisar här ett utdrag från denna sida
www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp
Längst ned kan du se om det jag just skrev!
"Risker vid kejsarsnitt
I de flesta fall är det bäst, både för mamma och barn, att föda genom slidan. Risken för infektion är mindre och man behöver ofta inte stanna lika länge på BB efter en vanlig förlossning.
Den vanligaste komplikationen efter ett kejsarsnitt är någon slags infektion, till exempel infektion i livmodern, infektion i operationssåret eller urinvägsinfektion. Vid ett kejsarsnitt är risken också större än vid vanlig förlossning att man ska drabbas av blodpropp eller en stor blödning.
Risken för allvarliga komplikationer är större om man föder med akut kejsarsnitt, än vid planerat kejsarsnitt. På lång sikt kan kejsarsnitt också innebära risker för mamman. I sällsynta fall kan till exempel maghinnan och olika organ i magen växa samman när operationssåret läker. Om man i framtiden ska opereras i magen kan sammanväxningarna i vissa fall orsaka problem. Ibland kan sammanväxningarna dessutom göra att man får delvis eller totalt stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Det kan ibland göra ont.
Om man har förlösts med kejsarsnitt och blir gravid igen, finns risk att få föreliggande moderkaka. Det innebär att moderkakan lägger sig fel och helt eller delvis täcker livmodermunnen. Man kan drabbas av blödningar om man har föreliggande moderkaka. För det mesta räcker det att vila, gå på regelbundna kontroller på sjukhus och eventuellt ta blodstillande läkemedel. Får man föreliggande moderkaka sent i graviditeten måste man ibland vårdas på sjukhus.
Barnet föds med kejsarsnitt när man har föreliggande moderkaka.
Barn som föds med kejsarsnitt kan ibland få problem med att komma igång med andningen. Dessa andningsproblem är övergående, men kan göra att barnet måste ligga i kuvös och i enstaka fall respirator för en kortare tid. Ju närmare beräknat förlossningsdatum kejsarsnittet görs desto mindre är risken för att barnet ska få andningsproblem."
Hampelina: Jag kan inte se att ett informationsblad är mycket till källa. Det är uttryckligen en grund för att diskutera och komma med förslag... Det står också att kejsarsnitt är en viktig ekonomisk fråga.
Funderaren: I ditt utdrag står det om att i sällsynta fall kan bildas sammanväxningar som kan göra ont. Jag anser det intressant att man tar upp det som en komplikation vid kejsarsnitt. Isåfall, varför är man i många många fall helt ointresserad av kvinnor med endometrios.. där VET man att MÅNGA MÅNGA kvinnor drabbas av sammanväxningar i buken.. där är det dock inte så intressant.. Den enda slutsats jag kan dra av detta är att det gäller ekonomi.
Hampelina: Det första dokumentet är ju bara en artikel där man radar upp påståenden författaren anser vara fakta.
Var finns själva dokumentet där undersökningen redogörs?
Bispan: Vet inte hur du läser?? Har du bara skippat alla risker som står med i just detta utdrag som jag skrivit som exempelvis, infektioner, blodpropp, sammanväxtningar, som är allvarligt att drabbas av, eller vill du dö av en sprucken tarm vid ett ev tarmvred??!!, föreliggande moderkaka och andningsproblem för barnet. Missade du hela denna biten?
Självklart finns det ALLTID risk för sammanväxtningar vid bukoperationer, men det är väl inte alla operationer som ska tas upp här! Just här tar vi upp kejsarsnitt och vid kejsarsnitt finns det risk för sammanväxtningar, nåt man slipper riskera om man föder via en vaginal förlossning!
Bispan - jag förstår tyvärr inte vad du menar...
Sammanväxningar i buken är en komplikation som kan uppstå efter all större bukkirurgi, oavsett om det är ett kejsarsnitt eller tarmkirurgi. Sammanväxningarna vid Endometrios är en del av sjukdomen, och jag förstår tyvärr inte alls din parallell här? Och vad skulle ekonomi ha med det hela att göra?
Förstår inte heller vad du efterfrågar? Dokumentet på www.rcm.org är vetenskapligt presenterat i enlighet med gängse standard. Det är det dokument som omnämnandet i Aftonbladet baseras på. Förstår inte oklarheten här?
Ser fortfarande fram emot någon form av källa som underbygger dina påstående?!
Oj här var det lite hett. Kejsnarsnitt innebär faktiskt större risker för BÅDE barnet och mamman. För barnet är det just andningen som kan vara kritisk, precis som "Funderaren" skrev. För mamman så är det faktiskt en stor operation man går igenom vilket innebär risker såsom vid andra stora bukoperationer.
Jag tycker också att man ska vara noga med vad man faktiskt får för fakta om risker vid kejsarsnitt... Om det i en artikel står att risken för komplikationer är större vid kejsarsnitt måste man fråga sig- vilka typer av snitt? Det är fler risker med ett katastrofsnitt än med ett planerat snitt. Vilka är dessa komplikationer? Hur många drabbas verkligen av blodpropp efter snitt med tanke på att man direkt medicineras mot det samt uppmuntras till rörelse? Jämför med risker vid vaginal förlossning- är det inte ex. upp mot 5% som drabbas av total sfinkterruptur? Hur många barn dör i samband med ett planerat snitt på ett svenskt universitetssjukhus jmf med hur många som dör i samband med en vaginal förslossning?
Barn som föds med snitt kan få problem med andningen. Tja, barn som föds vaginalt kan också få problem med andningen.
Det vore intressant att jämföra apgar-poäng mellan barn som föds efter vaginala födslar jmf med efter planerade snitt; vet inte om såna studier finns?
Cornelia2, det som brukar sägas är som så att en frisk mamma som föder ett friskt barn föder bäst vaginalt och det tror jag på. Jag tror också att den här rädslan och oron är något man får leva med resten av livet; det börjar med graviditeten, sen förlossningen, sen resten av livet med barn; kanske särskilt om man haft svårt att bli gravid.
Sen tror jag också på att varje mamma och kvinna ska ha rätt att bestämma sin egen förossning 
Amatea:
Citerar
"Sen tror jag också på att varje mamma och kvinna ska ha rätt att bestämma sin egen förossning"
Det är det väl ingen som har ifrågasatt tro jag väl. Utan det diskussionen handlar mest om här att vi säger att det är generellt större risker vid ett snitt än vid en vaginal förlossning. Tror du kan gå till vilket BB som helst och få svaret att både mamma och barn mår bäst av att föda vaginalt om allt är normalt naturligtvis.
Vill även tillägga. Visst kan barnet få problem med andningen även vid en vaginal förlossningen men risken är mycket större vid ett snitt. Man får ingen medicinering i förebyggande syfte när det gäller propp om det var det du menade?! Visst ombeds man röra på sig så fort som möjligt men riskerna är ändå betydligt större än om du inte hade snittats, som vid vilken operation som helst.
Har inte heller några apgar-siffror men vad jag vet så är det alltså inte ovanligt att snittade barn inte börjar andas av sig själv när de kommer ut som vaginalt födda barn gör. Bara det säger sitt tycker jag.
Ja risker för komplikationer är fler vid ett katastrofsnitt än vid ett planerat MEN riskerna är ju ändå fler för komplikationer vid ett planerat snitt än vid en vaginal förlossning!
Funderaren...jodå, man får visst medicinering för att förebygga proppar, jag fick det 2004 senast.
Ja, själklart får man till svar att vaginalt är bäst om man frågar sjukvården. De kan inte riskera att säga något annat pga den ekonomiska aspekten.
Risken med anding- HUR mkt större?
Du säger att det inte är ovanligt att snittade barn inte ands av sig själv- talar du om bara planerade snitt då? Och vad innebär *inte ovanligt*? Det är i så fall inte helt ovanligt att vaginalt förlösta barn får skador av syrebrist eller rent av dör.
Och om igen- du säger att riskerna är fler för snitt jmf med vaginalt. Risker för vad? Jag vägrar godta en sådan jämförelse innan jag ser klara siffror där skador på barn resp mamma vid vaginal resp planerat snitt visas. Och då menar jag alla skador. Förmodligen tar inte tångförlossning eller yttre tryck upp som en skada vid vaginal förlossning men för mig som födande kvinna skulle det vara en skada, en mkt traumatisk psykologisk sådan.
Här står intressant fakta:
http://www.obst.mas.lu.se/perinatal/kkumas/forloss/f_snitt.htm
Det ÄR svåra frågor som inte är lätta att ställa mot varandra. Men se här:
*Ett starkt argument mot kejsarsnitt på begäran är emellertid att majoriteten av utvecklingshandikapp, 85-90 %, har uppkommit redan tidigare under graviditeten och kan således inte undvikas genom kejsarsnitt*
Jag tolkar det som att upp till 15% av utvecklingshandikapp alltså kan uppkomma i samband med förlossningen. Vården må anse att det är en liten siffra; för mig är det en stor siffra.
(Ska tillägga att jag fött med både snitt och vaginalt och skulle förmodligen föda vaginalt igen plus att jag genomgått en IVF)
Jag snittades för snart exakt ett år sen och fick ingen proppförebyggande medicin, men det är säkert olika, vad vet jag tydligen!
Jag vet inte hur mycket större, sitter tyvärr inte här med några siffror. Vet vad jag har läst i undersökningar och vad de sa när jag snittades. Det var ett väldigt plus i kanten när min son andades direkt.
Är nog väldigt svårt att få fram statestik på hur många mammor som mått sämst psykologiskt snitt vs. vaginal förlossning. Kan tyvärr inte ge dig det.
Sen verkar just det ekonomiska aspekten vara väldigt populär att skylla på när det gäller er som tror att snitt inte utgör en större risk för mamma och barn. Va hemskt att ni tror att alla som jobbar på sjukhuset gör allt bara på hur ekonomiskt det är, inte på hur det gynnar patienten.
Tyvärr så tror jag inte att denna diskution kommer leda så långt. Det kommer inte spela någon roll hur mycket jag än bevisar att jorden är rund, du kommer ändå vilja tro att jorden är platt.
Av den anledningen kommer jag faktiskt inte sitta och ödsla en massa tid på att försöka få fram statistik till dig som du ändå kommer hitta fel och brister i.
Tro vad du vill, min värld går inte under ändå. That's a fact!
Ännu ett långt inlägg från mig, hoppas det går bra TS...
Statistik är himla intressant. En kanadensisk studie meddelade tex. att det vid planerade snitt uppkommit komplikationer i 27 promille. Jämfört med vaginala förlossningar där endast 9 promille drabbats av komplikationer. Jämför sedan detta med den faktiska siffran 4,5-5% anala sfinkterrupturer med inkontinens och lidande som följd. Det går inte ihop va? Räknas då inte anala sfinkterrupturer som komplikation? Kan det vara så att många av de risker som faktiskt finns vid vaginala förlossningar räknas som en naturlig del i födandet? Gör det risken och/eller lidandet mindre?
Funderarens artikel (http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=23601)ger oss möjlighet att testa det omvända som artikeln beskriver- den listar överskådligt de risker som finns med snitt. På exakt samma sätt kan man lista riskerna vid en vaginal förlossning men de artiklarna ser man märkligt nog aldrig!
Fattar ni? Statistik kan beskrivas på många olika sätt, artiklar kan skrivas på många olika sätt, att skapa en allmän syn på saker och ting kan göras på många olika sätt. Jag förordar varken snitt eller vaginalt, utan att man ska vara enormt kritisk och vända ut och in på det man läser och hör. Och kanske kommer man fram till att risken för urinvägsinfektion hos mig som mamma eller risken att få den sällsynta komplikationen sammanväxningar efter snitt eller t.om risken för blodpropp hos mig som mamma är risker som jag är villig att ta, för att undvika exemplevis den mer vanliga sfinkterrupturkomplikationen eller att barnet dör av syrebrist vid en vaginal förlossning.
Vårt första barn var tillväxthämmat. Ändå skulle hon promt ut vaginalt ansåg läkarna. Trots att hennes hjärtljud dippade vid varje värk. Jag bad om ett akutsnitt. De avvaktade. Hjärtljuden dippade igen. Och igen . Och igen. Och sen började de försvinna helt. Resultat: ett katastrofsnitt, som i sig medför större risker för komplikationer än akuta och planerade snitt. Och vi höll på att förlora vår IVF-dotter på kuppen. (Observera dock att det alltså redan förelåg en komplikation iom tillväxthämningen).