• Lilla V

    Fy farao! Tittade i en gammal förlossningsbok med hemska bilder idag!

    Osmart av mig...men kunde inte låta bli. JAg stod på biblioteket och slog upp en bok från typ 70-talet om förlossning. Det var såna där bilder med allting rakt på sak om man säger. Upplyst kall miljö, tjejen låg i gynställning och värsta närbilderna på skrevet och när barnet kom ut mm. Riktiga slemmiga blod-äckelbilder på när vävnader töjdes och när läkaren drog i den vidriga moderkakan! Trots att jag blev rädd var jag nyfiken o bläddrade.
    Men nu känns det som att jag FATTAR INTE hur jag ska klara av det där. Det såg ju bara ut att göra SÅÅ sjukt ont så det finns inte. Alltså efter att ha sett de bilderna kä'nns det som att jag kan bara inte tro på att någon kan säga att det inte är helt galet hemskt. huuu..och jag som precis höll på att bli positiv och var på väg att låna böcker om profylax.:(

    Jag vet att folk säger att det går och att man klarar det. Men hur ska man kunna tro på det, när man liksom ser med egna ögon att det ser helt hemskt ut!!??

    Blev ju inte bättre av att jag var hos gynekologen och hon med ett instrumet böjde ner slidöppningen nån cm. Det gjorde ju faan ont som att jag skulle gå sönder. Så tänkte jag att hur sjutton ska det kunna töjas ut för ett barns huvud om det knappt kan töjas en cm?

    Nä, usch idag e jag deppig.

  • Svar på tråden Fy farao! Tittade i en gammal förlossningsbok med hemska bilder idag!
  • Annani
    Annis22 skrev 2007-11-16 23:55:38 följande:
    När man väl har kommit dit är ju det värsta gjort. Tyckte jag iaf. Värkarna som kommer innan krystvärkar är typ 1 miljon gånger värre än när bebisen väl ska ut.
    Jag håller med! Öppningsskedet var värst, det kändes mycket bättre när krystvärkarna började, då fattade man ju att nu händer det något! Värkarna innan var bara ont...
  • Lilla V

    Det enda jag tänker när jag hör det är, hur ont måtte det inte göra innan då, om det där hemska gör minst ont.


    Blå Flygare skrev 2007-11-16 23:58:18 följande:
    Det känns inte så hemst som på bilden, även om det gör så ont. Man märker inte om det blöder, om det ser läskigt ut, om man spricker. Det enda man känner är värkarna och hur barnet pressar (mot bäckenet). När huvudet kommer ut gör det inte ont, det gör istället plödsligt mindre ont.
  • mammaNena

    Man står ut. jag tror att mer än 1 gång va jag böjd som en banan åt fel håll, men jag lyckades. hade iof ingen smärtlindring alls. Men jag tycker tiden gick fort. tog bara 2 timmar, men kändes som 10 minuter

  • Annani
    Lilla V skrev 2007-11-16 23:58:24 följande:
    Men....hur kan man stå ut då? E det ändå så man står ut liksom? Annars borde man ju få panik verkligen.
    Du är så fokuserad när du väl ligger där, att inte stå ut är liksom inte ett alternativ, kroppen sköter sig själv och du kan bara försöka hänga med i svängarna!
  • Lilla V

    Jag vill bara ha en garanti för att jag kommer att stå ut. Och inte bli helt galen av lidande!

  • Lilla V

    Det är bara så svårt att förstå när man inte varit där.


    Annani skrev 2007-11-17 00:01:10 följande:
    Du är så fokuserad när du väl ligger där, att inte stå ut är liksom inte ett alternativ, kroppen sköter sig själv och du kan bara försöka hänga med i svängarna!
  • mammaNena

    Jag bara fick en magkänsla: iom att du e såpass orolig om du kommer att klara det, så tror jag att du kommer hoppa in där och bara fixa allt galant. Du kommer säkert att glömma dom där känslorna och bara vara tok fokuserad på att du kommer att fixa det!

  • Annani

    "Kvinnor har fött barn i tusentals år...." Och blablabla...Det gör svinont, men du står ut, för du har inget alternativ! Barnet ska ut, det försvinner liksom inte av sig självt... Och när du väl kommit så långt som till förlossning och krystningar vill du inget hellre än att få ut ungen, så du kommer att göra allt för att hjälpa till! Du vet att det handlar om ditt barn, det är det enda viktiga du kan tänka på då. Du kommer att klara det, det kan jag LOVA dig!

  • Lilla V

    Hm..hoppas det. Det går upp o ner med min oro. Jag kan känna mig lugn på samma gång men så ibland känner jag att "hjälp, tänk om jag inte alls klarar det" !!


    mammaNena skrev 2007-11-17 00:04:43 följande:
    Jag bara fick en magkänsla: iom att du e såpass orolig om du kommer att klara det, så tror jag att du kommer hoppa in där och bara fixa allt galant. Du kommer säkert att glömma dom där känslorna och bara vara tok fokuserad på att du kommer att fixa det!
  • Jennyrockar

    Mitt absolut bästa tips:

    SLUTA LYSSNA PÅ ANDRAS FÖRLOSSNINGSHISTORIER!!!!

    Det gjorde jag när jag började närma mej slutet av min 1a grav, det blir ju helt sjukt hur alla vill berätta om hur mkt bloood å annat hemskt å äckel man varit med om.

    Du kommer att ha en alldeles egen uppfattning när du är klar med DIN förlossning. Först efteråt kommer du förstå vad alla andra pratat om, elle riaf i närheten!!

    Å dessutom, när du gått (förhoppningsvis) 40 hela veckor, då kommer du att VILJA att förlossningen sätter igång å du kommer längta efter den dä smärtan, för den talar om för dej att din bebbis snart är ute!!!

    Jag lovar!!


    ~Isaac 9/7-05 å Morgan 9/10 -06~
  • Annani

    Och skulle du mot all förmodan inte klara det så hör av dig så mailar jag min adress så du kan komma och örfila upp mig!

  • Lilla V

    Haha, låter bra! Ska jag bennimej komma ihåg ;)


    Annani skrev 2007-11-17 00:07:51 följande:
    Och skulle du mot all förmodan inte klara det så hör av dig så mailar jag min adress så du kan komma och örfila upp mig!
  • Lilla V

    Jo, jag vet...jag vet att min förlossning ändå kommer bli min egen mm. Men man blir ju ändå rädd för att det ska bli så där vidrigt...eller jag tror jag söker nån slags garanti för att det inte ska bli så hemskt. Och då känns det inte som att det hjälper att bara stänga av öronen.

    Men jag ärb åde rädd p lugn. För på ett sätt ser jag fram emot att föda, det ska bli spännande och kul kan jag känns på ett sätt. Men sen tänker jag på att va hjälper det om jag tycker det ska bli kul, om det ändå e ett helvete när man e där. jaja...vo får se.


    Jennyrockar skrev 2007-11-17 00:06:59 följande:
    Mitt absolut bästa tips:SLUTA LYSSNA PÅ ANDRAS FÖRLOSSNINGSHISTORIER!!!!Det gjorde jag när jag började närma mej slutet av min 1a grav, det blir ju helt sjukt hur alla vill berätta om hur mkt bloood å annat hemskt å äckel man varit med om.Du kommer att ha en alldeles egen uppfattning när du är klar med DIN förlossning. Först efteråt kommer du förstå vad alla andra pratat om, elle riaf i närheten!!Å dessutom, när du gått (förhoppningsvis) 40 hela veckor, då kommer du att VILJA att förlossningen sätter igång å du kommer längta efter den dä smärtan, för den talar om för dej att din bebbis snart är ute!!!Jag lovar!!
Svar på tråden Fy farao! Tittade i en gammal förlossningsbok med hemska bilder idag!