Eftersom jag och min sambo inte är krista så ska vi inte döpa vårt barn, men vill ändå ha nånslags namngivningsfest av nåt slag, men vi har ingen aning om hur vi ska göra....=)
Ni som har haft namngivningsfest som alternativ till dop hur gjorde ni?
Hur får man tag på en officiant?
m u m i n skrev 2007-11-27 07:46:37 följande:
Hej,
Jag är bara i vecka 20 än så jag är ute i väldigt god tid, men jag älskar att planera! Tack för alla tips och idéer, speciellt idéerna med tidskapseln och planteringen av träd tycker jag lät supermysigt! Vid vilken ålder har ni hållit/ska ni hålla era ceremonier?
Skriver här i denna "gamla" tråd för att få lite fler tips! Vet inte alls hur vi ska göra.. Vilka vi ska bjuda eller nåt. Hur jag än tänker så känns det inte bra! :(
"Problemen" jag har är:
* Jag vill ha en fest för Mira, men varken jag eller sambon är personer som vill stå och prata inför folk. Alltså prata om namnen och sånt eller ha en cermoni känns inte som "vi". Samtidigt vill man ju inte bara bjuda in alla utan att det är nåt speciellt som man gör liksom..
* Vilka ska vi bjuda? Min familj, kompisar och släkt bor långt bort. Jag kan och vill bjuda min familj, men detblir för omständligt att bjuda vänner och släkt. Samtidigt vill jag att det ska vara "rättvist". Känns fel att bara bjuda hans kompisar..
Suck. Känns som att vi inte kan komma fram till nåt vettigt. Kanske struntar i att ha fest för Mira, men det är ju fel det också. :/
annne: Vi hade ungefär samma problem som ni när vi skulle ha namngivningen för vår Tova. Vi beslutade att hålla i allt själva vad gäller pratandet. Dock lejde vi bort vissa bitar - mormor läste en dikt, farfar läste en saga, gammelmormor planterade träd, vi sjöng sånger gemensamt. Alternativt kan ju kanske någon kompis/släkting som är duktig på att prata hålla i det eller också kan man leja in en officiant från kommunen eller humanisterna.
Alla våra släktingar bor 140 mil bort. Så vi gjorde helt enkelt så att vi bjöd in "alla" och tänkte att det kommer inte komma någon ändå, men då har vi ändå bjudit. Vi blev väldigt förvånade över hur många som faktiskt dök upp i slutändan. Klart att du även ska bjuda din släkt och vänner! Iaf bjuda, så är det upp till dem om de dyker upp.
annne: Ja, det där med att bo och underhålla... det beror ju på hur mycket plats man har. Vi lät alla bo hos oss, men man kan ju tipsa om hotell, camping... Underhålla är svårt, hjälpa till innan namnceremonin lär ju sysselsätta de flesta, annars upptäckte jag att det var bra att det kom flera kompisar så de kunde göra saker ihop när jag inte hade tid.
Ska också ha namngivningsfest, eller snarare välkomstkalas, för vår dotter snart. Tycker tipspromenad är en kul grej men vad har ni skrivit för frågor?? Tösen kommer ju bara att vara 5 månader...!!
Vi ska oxå ha namngivningskalas, jag är mest nervös över att få in 40 personer i vår trea! Hur har jag tänkt? = )
Nej, ingen cermoni direkt, vet inte hur vi ska göra. Vill ju trots allt att det ska vara något mer än en vanlig släktmiddag men känner att det skulle bli nästan löjligt om vi skulle läsa dikter och så. Det är liksom inte vi.
Det blir väl i alla fall en gemensam välkomstskål för att sätta barnet i centrum. Sen gillar jag tanken på att plantera ett träd (fruktträd) i trädgården som blir dotterns.
Ah, jag vet inte, vi har inte direkt pratat igenom det. Det är mest jag som funderar än så länge 
Hör gärna av dig och berätta hur ni gör.
Jag är helt inne på någon typ av "välkommen" för våra barn, men jag känner lika dant att dikter och dyl. inte är så mycket för mig. Jag hade nog tänkt mig mera som ett födelsedagskalas i utformningen. Släkt och vänner på middag eller lunch eller när man nu vill ha det, och sedan hälsar man bara välkommen och tackar för att det kommit dit för Leos och Loves skull. Sedan kan man ju tala om för gästerna att om de vill så får de säga några ord om eller till pojkarna.
Några bekanta till mig hade köpt "omålade" tavlor (kommer inte på vad det heter)i olika storlekar och oljefärg och så fick alla gästerna måla en tavla till den lilla. De skulle senare hängas i barnkamaren. Fin gest tycker jag och roligt att ha senare när barnet blir stort!
Patsy Dee skrev 2007-11-25 18:17:11 följande:
Vi hade välkomstfest för vår yngsta tjej när hon var 3-4 månader. Vi var utomhus i mina svärföräldrars trädgård (under partytält). Min pappa höll ett "välkommen till livet och vår familj"-tal.
Vi hade frågat våra bästa vänner om de ville vara faddrar (=vuxenkompisar i vår tolkning) till vår dotter, vilket de med gläjde accepterade. Min bästa vän skrev en dikt som min mans bäste vän läste upp. Det var ca 40 personer på festen, trångt men otroligt härligt! Vi bjöd på smörgåstårta (som jag, svärmor och hennes väninnor fixade) och fika.
Lagom högtidligt och väldigt kärleksfullt - det är vårt minne av den festen. (Det enda jag skulle gjort annorlunda idag är att be gästerna skippa presenterna)
Kan man inte "bara" ha fika och välkomna lillan till världen?
Ska köpa en mina vänner bok också som gästerna får fylla i.
Låter roligt det där med att gästerna får måla en tavla som gästerna får måla till lillan.
Vi gav vår dotter en blomsterkrans under "ceremonin". Det kändes symboliskt o vackert o nu har hon den inramad kvar.
Vad kostar en officiant? Vill ha en!