Är lite nyfiken på hur ni andra unga föräldrar lever, hur era livssituationer ser ut.
Hur bor ni? Hur ser relationen med fadern ut? Hur klarar ni er ekonomiskt?
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar? Stämmer fördomarna?
Hoppas någon vill svara på frågorna och kanske slå sönder lite otäcka fördomar... 
Jag är 20 år och min man är snart 22. Vår son är 3 veckor.
Hur bor ni?
Vi bor i en 2:a på 65 kvm.
Hur ser relationen med fadern ut?
Vi är gifta.
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Min man jobbar och försörjer oss.
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Jag lever alltid livet, så länge jag inte är död. 
ähh, vet inte vad jag ska svara. Jag har det mycket bättre nu.
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar?
Nej. Lite från personalen på KK, många trodde jag var mycket yngre. De var ganska nedlåtande och pratade som om jag inte förstår.
Stämmer fördomarna?
Nej. Förstår nog bra mycket mer än dem med fördomarna.
Nu vet jag inte om jag är bland de som kan kallas "ung mamma" men jag är iaf 21 år, har en liten son på sex månader, Milo.
vi bor i en stor trea förtillfället, VÄLDIGT hög hyra så nu har vi blivit tvugna att flytta till en tvåa som kosatar hela 1000 kr mindre! Vi har det dåligt ekonomiskt eftersom jag är ju den lägsta föräldrapenningen och min sambo har varit arbetlös en månad.
Kim, pappan till barnet är jätte duktig, han har tagit hand om Milo medans jag har extra knäckt på mitt jobb medans han varit hemma, tänkte att det var lika bra att börja jobba, ingen mening att båda stampar hemma.
Jag ahr aldrig brytt mig om att "leva" först. Jag älskar barn och har länge velat haft ett barn så för mig att är det att leva på riktigt, för ni som är mammor/pappor nu, visst kan man inte leva utan de små liven?:)
Vet inte om det är för att jag inte är av de yngra "unga" föräldrarna, men jga har inte märkt fördomar. men då bor jag här i Östersund där många får barn tidigt. Vet inte hur det är där ni bor?
21år med dotter som blir 3 i år.
Hur bor ni?
Villa på 265kvm
Hur ser relationen med fadern ut?
Relationen är bra
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Sambon har fast jobb och jag jobbade hela förra året men valde att ta tag i studierna nu.
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Jag har levt men jag lever ännu mer nu tillsammans med min dotter och sambo.
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar? Stämmer fördomarna?
Har aldrig mött några. Så har inga erfarenheter av det. Tycker däremot att det är dumt att lägga sig i andras liv och val.
Hej hopp! Jag svarar mer än gääärna :)
Är en mamma på 20 (21 i år). Min dotter är nu snart 9 månader.
I början var jag ensamstående och då hjälpte min mamma mej mkt då min dotter hade kolik.
Men när hon var 4 månader blev jag och hennes pappa tillsammans.
*Hur bor ni? Hur ser relationen med fadern ut? Hur klarar ni er ekonomiskt?
Vi bor i en tvåa i centrala Växjö, jag, Alicia och Alicias pappa.
Jag har föräldrarpenning än så länge (den lägsta nivån dock eftersom jag ej hunnit arbeta innan jag blev gravid) och min kille tjänar rätt bra på Asbestsanering så vi klarar oss rätt så bra ekonomiskt men det kniper åt vid slutet av månaden innan lönen, ler.
*Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Trots min unga ålder så har jag levt livet genom att bara festa runt o strunta i allt annat (om man nu kallar det för att "leva livet"). Men det var iaf vad jag ansåg då men fick stå mitt kast då jag inte gått gymnasiet pga. detta. Kan ju ångra mej ibland men jag tar vilket jobb jag än får nu och tar förmodligen upp pluggandet sen när jag känner mej redo.
*Upplever ni att ni möter på mycket fördomar? Stämmer fördomarna?
Jag tycker inte jag upplevt så många fördomar, snarare lite tvärtom. Har fått mkt beröm av BVC och "vuxna" att jag tar bra hand om min dotter och att hon är så fin och duktig. Men ett snett öga på stan och så har man väll fått, mest när jag var gravid faktiskt. Nu mest ler folk för att Alicia skarmar dem så de hinner inte tänka på att jag är så ung :)
Kul att någon frågade, ler
Hur bor ni?
I en lägenhet, en tvåa.
Hur ser relationen med fadern ut?
Den är bra, vi är sambos.
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Väldigt bra, även när vi bara hade en lön och lägstanivån på fp att leva på.
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Livet börjar ju nu
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar?
Nej, möjligtvis äldre som tittar irriterat på en när man kommer med barnvagn.
Hur bor ni?
3 rok hyresrätt
Hur ser relationen med fadern ut?
Stadig. Varit tillsammans sedan 2001 och är gifta
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Arbetar båda två
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Vi lever våra liv NU
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar?
VI anser att vi har stött på de flesta fördomarna inom sjukvården, tyvärr.
Dock så VET vi att vi är bra föräldrar, så nu tänker vi inte så mkt på det, men det var jobbigt DÅ när man var nybleven förälder.
Stämmer fördomarna? -
Hej!
Är en 22 årig två barns mamma,har en dotter på 2,5 år och en son på 6 månader.
Vi bor i en liten trea i hyfsat okej område,letat hus länge,men inte hittat nått,så nu går tankarna på att bygga istället.
Vi har okej ekonomi,min man jobbar och jag är mammaledig. Jag är gift med barnens pappa,och vi har det bra.
Jag tycker jag levt mitt partyliv klart,resten kan jag göra trots barnen,dom är inget hinder,dom är ju livet
Fördomar finns,men många ändrar sig när dom lärt känna mig,bryr mig inte i fördomarna heller för den delen,för jag vet att jag är en bra mamma,det är viktgast,och min familj stötar mig,det är också skönt.
Jag är 23 år och min sambo är 26.
Vi har en dotter på 3½ och en till på väg som kommer nu i början av april.
Vi bor i ett radhus. Vi båda har haft fasta jobb fram till nu då jag sa upp mig, men ekonomin klarar vi bra iaf.
Lev livet först? Man kan väl säga att mitt liv började när jag fick min dotter, hur klyschigt det än låter :) Festande och allt sånt hade jag redan avklarat och jag var less på det helt enkelt. Jag träffade min fästman, vi skaffade eget boende och familj och då föll alla bitar på plats.
Vi reser och tar barnen med oss, inga konstigheter alls.
Fördommar.. Tja.. En och en annan blick har man väl fått av nyblivna mammor som ser ut att kunna vara min egen mamma. Sånt tar jag med en klackspark.
Jag är en stolt mamma till mitt barn. Till båda mina barn kanske jag ska säga.
Kanske inte heller är så ung längre men jag var ju när jag fick 1an 
Hur bor ni?
*villa om 8 rok
Hur ser relationen med fadern ut?
*ok, vi bor ihop å e gifta
Hur klarar ni er ekonomiskt?
*vi jobbar heltid båda två så ekonomin e ok
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
*när jag fick 1an tyckte jag att livet började då MEN eftersom åren går så märker jag att en del saker är krångligare med barn,inget hinder men krångligare...eller så blir man väl mer bekväm "med åren"*hihi*
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar?
*nja en del fick man höra till en början men nu har vi ju tre barn och blir snarare rådfrågade
Stämmer fördomarna?
*nä inte än så länge
Kanske skulle tillägga att jag blir 26 i år, maken 32 och våra barn är 8, 4 och 2
Är lite nyfiken på hur ni andra unga föräldrar lever, hur era livssituationer ser ut.
Hur bor ni?
3:a på 79 kvm. Centralt.
Hur ser relationen med fadern ut?
Min dotter träffar sin far minst ett par timmar i veckan.
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Överlever
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Jag va 21 när ja fick henne och hade hunnit med o leva livet innan. Hade rest lite och festat loss (mkt). Hade skaffat mig både körkort, lägenhet mm mm. Inte för att mitt liv tagit slut bara för att ja fick barn. Hon följer med på både mässor och konferenser. Även varit 2 veckor i Thailnad så ja kan inte påstå att jag blivit "låst".
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar? Stämmer fördomarna?
Har nog inte stött på så mkt fördomar. Ingen som vågat säga nåt till mig i varje fall *ler*
Är lite nyfiken på hur ni andra unga föräldrar lever, hur era livssituationer ser ut.
Hur bor ni?
3:a på 79 kvm. Centralt.
Hur ser relationen med fadern ut?
Min dotter träffar sin far minst ett par timmar i veckan.
Hur klarar ni er ekonomiskt?
Överlever
Hur ställer ni er inför uttrycket "lev livet först"?
Jag va 21 när ja fick henne och hade hunnit med o leva livet innan. Hade rest lite och festat loss (mkt). Hade skaffat mig både körkort, lägenhet mm mm. Inte för att mitt liv tagit slut bara för att ja fick barn. Hon följer med på både mässor och konferenser. Även varit 2 veckor i Thailnad så ja kan inte påstå att jag blivit "låst".
Upplever ni att ni möter på mycket fördomar? Stämmer fördomarna?
Har nog inte stött på så mkt fördomar. Ingen som vågat säga nåt till mig i varje fall *ler*