17 år gravid- en komplicerad siutation.

Aha okej, my bad. trodde medicinsk va att föda fram... *pust*

pust, blev lättad nu.. att det inte är så du ska gå igenom.. som min syster.
hoppas allt går bra för dig. skickar dig massor med lyckoönskingar och styrkekramar!!

Clasha:
Det du pratar om måste vara en 2 stegsabort, inte en medecinsk. Din syster måste ju ha varit långt gången.

Kanske ska uppdatera lite här. Ska som alla nog redan läst göra en abort och mår väl inte så jätte bra för tillfället. Kommer att ta den första tabletten på fredagen för att sedan åka tillbaka på söndag och ta de sista och göra bort det hela. Vet inte riktigt mer vad jag ska säga än tack för alla svar jag haft på mina frågor och så vidare. Tack så mycket!

Lycka till & hoppas allt går bra!!

Lycka till!

tack :)

Lycka till!

Lycka till, min kompis gjorde nyligen en abort i v.8 eller 9, hon ringde först gyn på sin hemort, där hade de inte tid på 1½ månad så hon åkte till ett annat sjukhus.

Visst var det jobbigt att vara på sjukhuset men annars så kändes allt rätt, de var supertrevlig personal som tog hand om henne och de andra 3 tjejerna som gjorde abort samtidigt.

De var väldigt snabba med att ge smärtlindring när hon bad om det.

då var det klart. aborten utförd så det är helt klart, det gick bra efter lite omsätndigheter. vAr där hela söndagen i nästan 12 timmar, för processen tog otroligt lång tid och var otroligt jobbig! Har nog aldrig varit med om någonting så jobbigt faktiskt, det gjorde FRUKTANSVÄRT ont, så ont så jag fick först massa smärtsitillande tabletter och sedan fick jag morfin för det slutade aldrig, var uppe och gick lite för att påskynda processen, men jag klarade nästan inte av att gå, var helt skakis och jag höll på spy så fort jag stod upp.

Sedan så gick jag i alla fall upp och ner i några trappor, blev trött så jag somnade. Men kring klockan 7 på kvällen var det äntligen klart. jobbigt, men det bästa.

Tack igen för allt stöd här, gick bra, mina föräldrar vet inget. Min pojkvän var med och han var jätteledsen, stackarn mådde jättedåligt under dedär timmarna, han bara låg där tyst och höll om mig och sa värmande kommentarer då det gjorde som ondast.

Tur jag hade med honom och tack för ert stöd. KRAM!

jag är i exakt samma ungefär, har inte varit tillsammans så länge, men han är muslim jag svensk! Vi har haft problem i relationen ganska mycket p.g av våra religioner, jag har ändrat hela min livsstil p.g av honom! till och med tänkt komvortera till hans religion, för han betyder allt för mig. Nu fick jag reda på att jag är gravid och han vil inte att jag behåller barnet, men ändå är han så glad för barn så fort han ser ett så säger han - naw och vill bara hålla och busa med det! Jag förstår mig inte på han. nu är valet upp till mig och jag vet inte vadjag ska ta mig till! har gjort 1 abort med han, då jag blev gravid fast vi andvände kondom + p-piller, nu denna gången bara p-piller "/ vad har du valt ?