är det någon mer som provat kängeru metoden? vad tyckte ni om det och vilket sjukhus var det på. vi ska hålla på med det och här är dom så insnöade på det så jag vet inte vad.
jag är själv på sjukhuset på nätterna med min lilla prematura son och dom tycker att jag ska bära honnom hela tiden jag känner mig som en fånge. min son måste ha sutrations mätare och alla bärbara är utlånade så jag kan inte lämna rummet. allt känns så på tvingat.
Det låter som att du behöver sätta dig ned med personalen och förklara att du behöver mer avlastning och vad det innebär med din ryggskada.
En fördel med kängurumetoden är väl just att man inte ska köra över och utestänga föräldrarna, men i ert fall så verkar det ju ha blivit tvärtom nästan.
vi andvände de o vi va på USÖ i Örebro... ja gillade de.. nu 4 månader senare kör ja fortfarande me de.. blivit så van vid de.. o killen älskar att ligga på böstet.. han börjar bli stor men ja tror vi kommer köra me de tills de inte funkar längre..
Har du pratat med personalen?
de var nog bra du pratade med dem de hade nog bara dins sons bästa för ögonen men det kan ju bli fel i af. Vi körde inte med den direkt hade barnen mycket uppe givetvis men absolut ej såå mycket de menade att de behvöde ligga i lugn och ro och den ene sonen låg i respirator ett tag vilket gjorde att jag inte alls hade honom på 5!! dagar kändes hemskt.. Skönt det löst sig nu och lycka till!! Tiden på neo ÄR jobbig men man får distans när man väl är hemma även om det kan vara svårt att bearbeta allt.
men herregud, strunta i vad personalen säger.De kan bara bli ett ytterligare stressmoment för dig med deras tjat. Känn efter vad du själv tycker och vad din kropp tål. finns det ingen kurator på sjukhuset som kan hjälpa dig. Själv använde vi oss av hud mot hud (känguru) en gång/dag, mellan ett av målen och Linn mår alldeles utmärkt idag. Jag älskade den närkontakten jag fick av henne och det är ju den känslan du och ditt barn vill ha, gissar jag. Känguru i all ära men det får finnas gränser, samma gäller amning. Jag fick igång ammningen tack vare att jag inte hade någon press och att Linn ville suga men det fungerar aldeles utmärkt med att man pumpar och ger på flaska anser jag. det finns ett utryck som heter "good enough" och man kan bara göra sitt bästa för sitt barn
ta hand om dig och kram till alla underbara kämpande prematurföräldrar
Jag förstår TS delvis.
Att vara på neo var väldigt påfrestande för mig med, mest för alla sköterskor o att man aldrig fick vara ifred. Men att sitta från 06 till 02 på natten är också väldigt mycket. Du måste få ta raster och vila också. Du sover alltså väldigt lite? Det är ju inte heller bra för dig. Självklart behöver ditt barn din närhet, men det får han även fast du har honom nära några timmar på förmiddagen och några på eftermiddagen.
Du är inte en sämre mamma för att du tar hand om dig själv också, man ska ju orka ta hand om barnet länge.
En annan sak man bör tänka på är att du ska bara lyssna till dig själv.
När vi låg på neo fick vi så många olika bud och åsikter av alla 120 människor man träffade att man blev galen till slut. Det skönaste var att komma hem och lita på sitt sunda förnuft.
Förstår att du är trött!!!
Kängurumetoden är OK. Men för oss innebar det att jag tog initiativet när jag ville och kände för det och jag bar absolut inte omkring henne hela dygnet inte!!! Korta sköna stunder mellan amningarna, jag menar det var tätt bara att hinna med dessa (var tredje timme) och mannen hade henne ofta tättintill sig för rapning och mys =)
Herrejösses, du måste ju själv få ta igen dig för att orka finnas där för denna lilla liv. H*n far inte illa av att du är ifrån en liten stund och samlar krafter. Det är att finnas där för sitt barn.
Sköt om dig väl vännen!
Du är det bästa för ditt barn och du ska må bra du med!!
Kram/babe
Teskedsmamman: snälla du, hon finns där för sitt barn även om hon inte har barnet tättintill sig dygnet runt!! Och är världens bästa mamma för sitt barn. Huvva blir så upprörd...
tyr: under min tid på neo erbjöd sköterskorna mig att gå ut på promenad varje morgon för att samla krafter och få känna mig frisk och stark. Efter det hade jag mycket mer energi och glädje att ta hand om mitt barn...
Vi använde oss också av kängeruvård och jag älskade att ha henne så nära mig. Stefan också. Men vi gjorde ju det precis då vi själva kände för det. Oftast mellan två matmål från 21:30-00:00 till exempel. Många gånger somnade även jag.
Nu gör vi på liknande sätt, men har kläderna på. Svårare hemma att hitta samma lugn tycker jag.
Eftersom förtidigt födda barn inte har samma förmåga och styrka att förmedla sina singnaler för omvärden är det otroligt fördelaktigt för barnet att man som förälder bär barnet hud mot hud. Man lär sig snabbare att tolka sitt barns singnaler än när barnet ligger i en säng.
Är själv en gammal prematur förälder (min dotter är 15 år) jag önskar att jag som förälder vetat om det ni som föräldrar får veta idag om vad som är bra för förtidigt födda barn. Kunskapen om omvårdnaden av de förtidigt födda barnen har haft en otrolig utveckling de senaste 15 åren. Kämpa på alla fantastiska premis föräldrar /losy
TYR: Kunde inte sagt det bättre själv, kände precis som du.
Tidspress, och prestationsångest, kändes som om man var en dålig mamma om man inte kom i tid och inte satt känguru hela tiden.
Kände mig också som en fånge. Tror att detta var en stor grund till min utveckling av förlossningspsykosen som kom när vi kom hem.
Det känns inte som om det är ens eget barn, det är ju ngn annan som bestämmer vad jag ska göra och när och hur..
Kämpa på!
Lycka Till!
Vi fick rådet att ha vår dotter på bröstet så ofta vi bara kunde, helst även under natten. Hade samma problem som TS att alla bärbara mätare var utlånade, men då tog jag och min sambo med oss den stora apparaten från rummet och ställde på en stol i föräldraköket å på så sätt fick vi se lite annat än bara rummet.
Kunde inte heller sova hela nätterna med dottern på bröstet pga ont i ryggen + att vi svettades som grisar alla 3, så vi bad personalen om hjälp å då fick vi in ett sk. fågelbo = en hästsko formad madrass som hon fick ligga i på nätterna brevid pappa i sängen å det funkade riktigt bra. Hade dock tur att ha en förstående personal som menade på att mår inte föräldrarna bra, så mår inte barnet bra. Låg på Neonatalen och samvården 95F i Uppsala.