• augustin

    Min två.åring kan inga ord

    Min son blev 2 nu i mars. Han säger mamma- men aldrig på beställning utan bara när han vill- oftast när han skriker gråter eller blir glad då jag kommer hem. Han säger något som påminner om "nunga" till allt han vill ha. Pekar och säger "nunga".  en inget mer...

    I år började han "prata" å det låter så kul!!! Det är en massa konstiga ljud och så skrattar han mitt uppe i alltihopa, och det roliga är att han ofta "pratar" när folk varit hemma hos oss och är på väg att gå. DÅ ställer han sig och vinkar, tittar på dem och kör sitt race. MAn blir så full i skratt.

    Dottern som är 3,5 nu var också sen att prata men inte som pojken. Hon kunde ju flera ord när hon fyllde 2. Mamma, pappa, mommo, moffa osv... Pojken reagerar inte på lampa, titta, pappa och imiterar aldrig ngt... Han är så ointresserad..

    HAr ni barn som också varit tröga igång med pratet? Hur och när släppte det?

  • Svar på tråden Min två.åring kan inga ord
  • Mayen

    Dottern pratar massor, trots att hon är tvåspråkig (de sa att hon skulle prata senare än andra, men det var fel).
    Vet inte om det har påverkat nåt, men vi har läst MASSOR av böcker, redan från det att hon var pytteliten¨+ att både jag och sambon pratar pratar pratar med henne.

    Hur som helst - du behöver nog inte oroa dig, det kommer nog när som helst!

  • augustin
    Becs skrev 2008-03-12 09:20:59 följande:
    Augustin: Ja, det är ju så det brukar vara, att vissa barn väntar till dess att de känner sig helt säkra på att de kan - då kommer hela registret på en gång. Men förstår brorsan vad ni säger till honom?
    Nej, det är det jag tycker är lite konstigt. Han är liksom  "inte med". Frågar jag var e pappa, så tittar han inte åt pappans håll. Frågar jag var lampan är så bryr han sig inte om det. Han försöker inte ljudhärmas heller.... Lite sånt jag vill ta upp med barnläkaren.. Ska få prata med en barnpsykolog också...
  • augustin

    vi ska få göra ett hörseltest, men jag tror inte att han hör dåligt, mer att han väljer att skita i att höra vissa saker Han börjar och dnasa så fort han hör musik, fast det kanskke bara är som bakgrundsljud och han hör alltid när jag kommer hem, fast han sitter framför TV´n i vardagsrummet.. Men står jag och säger hans namn tex, så får jag oftast gå fram till honom och ta tag i honom. Först då vänder han sig mot mig och ler. Säger jag ordet nej, då hör han minsann direkt och lägger ner det han har i handen...

    Det känns som om ngt e lite "fel", som om han är för bekväm i sin lillebror roll. Han har alltid varit så snäll- ALLA säger det, och han kanske helt enkelt inte vill?? Nu blir han storebror, vi får väl se hur det blir

  • malin 80

    min son är 1,5 år o pratar int så mycket de går i perioder...men han fattar nästan allt vad man säger och kan peka ut x antal grejer...på  bvc sa dom att de va inte nåt att oroa sej för  de kommer...
    Bra att ni får och komma o göra ett hörseltest...

  • augustin

    Ja, det ska bli skönt att komma till läkaren. Min son pekar dock inte på saker när vi frågar vad ngt är, ej heller personer. Han har börjat så smått nu att peka när han vill ha ngt med ordet "nunga"...

    Alltså han är ju superaktiv, springer runt och busar, klättrar, "pratar" skriker, men han förstår verkligen ingenting när vi pratar med honom. Ja, det ska bli skönt att komma iväg och kika lite på vad vi som föräldrar kan göra...

    Jag har mest problem med de utbrottt han får, då han inte vill vara kontaktbar. Kan handla om en skitsak som att vi inte förstår vad just denna gångens "nunga" betydde. Då slänger han sig på golvet och skriiiiiker och sparkar med benen. Det går inte på ngt sätt att lugna honom. Han slutar av sig själv då han själv blir disstraherad av ngt tex att telefonen ringer, han ser ngt på TV´n eller utanför. Sen är han helt som vanligt, lugn go och härlig. Utbrotten varar allt från 10 minuter till en timme. Idag höll han igång 40 minuter... INGET hjälper... Inte bära, inte prata, inte smeka, idag provade jag att duscha honom för det ääälskar han, men icke. En telefonsäljare blev räddningen. Två signaler p åtelefonen- sen var han som ur ttransen...

    Ngn som har ngt förslag på vad man kan göra i dessa utbrott? De är så vanliga här hemma, så man vänjer sig, men det är när andra kommer hem som man märker hur de reagerar och vill försöka göra "rätt", men absplut inget fungerar..

  • LeWi
    augustin skrev 2008-03-12 22:27:18 följande:
    Ja, det ska bli skönt att komma till läkaren. Min son pekar dock inte på saker när vi frågar vad ngt är, ej heller personer. Han har börjat så smått nu att peka när han vill ha ngt med ordet "nunga"...Alltså han är ju superaktiv, springer runt och busar, klättrar, "pratar" skriker, men han förstår verkligen ingenting när vi pratar med honom. Ja, det ska bli skönt att komma iväg och kika lite på vad vi som föräldrar kan göra...Jag har mest problem med de utbrottt han får, då han inte vill vara kontaktbar. Kan handla om en skitsak som att vi inte förstår vad just denna gångens "nunga" betydde. Då slänger han sig på golvet och skriiiiiker och sparkar med benen. Det går inte på ngt sätt att lugna honom. Han slutar av sig själv då han själv blir disstraherad av ngt tex att telefonen ringer, han ser ngt på TV´n eller utanför. Sen är han helt som vanligt, lugn go och härlig. Utbrotten varar allt från 10 minuter till en timme. Idag höll han igång 40 minuter... INGET hjälper... Inte bära, inte prata, inte smeka, idag provade jag att duscha honom för det ääälskar han, men icke. En telefonsäljare blev räddningen. Två signaler p åtelefonen- sen var han som ur ttransen...Ngn som har ngt förslag på vad man kan göra i dessa utbrott? De är så vanliga här hemma, så man vänjer sig, men det är när andra kommer hem som man märker hur de reagerar och vill försöka göra "rätt", men absplut inget fungerar..
    Låter jobbigt!
    Om du har mobil kan du ju ringa hem till digsjälv om telefonen kan få honom att komma ur utbrottet? (Alla sätt som funkar är ju bra!)
    Sen måste jag tipsa dig om tecken! Barn kan göra tecken långt före de klarar av att forma ljud med munnen. Det tecken som båda våra barn lärde sig först var "törstig" = rör med pekfingret vid underläppen (som när du spelar på läppen ungefär). Det är ett bra tecken att börja med, enkelt att göra och det är ett svårt ord att säga men även små barn behöver uttrycka det, om du förstår vad jag menar
    Testa att lära honom det! Varje gång du själv säger "törstig" så gör du samtidigt tecknet (lite övertydligt). Du kan även ta han hand och göra tecknet med den åt honom så han förstår att han också kan göra det.
    Ju mer barnet lyckas förmedla desto mer intresserat brukar det bli av att kommunicera mer
    Sen får jag liite "Bill och Bolla"- vibbar av det du berättar... 
    I reject your reality and substitute my own.
  • Mayen

    Vår dotter får också utbrott om vi inte förstår vad hon menar!
    Hon blir sååå frustrerad.

    Hon kan säga "Var är morötterna" och peka på 10 böcker.
    Då gäller det att komma ihåg i vilken bok bilden på morötterna är, bläddra fram sidan och be en bön för att det är DOM morötterna hon menar. Annars blir hon jättearg och börjar gråta...
    Samma sak om det fattas 1 barbapapa-figur.. Var är Barbazoo?
    Snabbt hitta den!

    Och HÖR/FÖRSTÅR MAN INTE VAD HON SÄGER - då är det kört! Hon upprepar typ 2-3 gånger, men har man fortfarande inte förstått blir hon jättefrustrerad. Ibland går det att avleda, men oftast inte. Man får låta henne vara arg en stund och sen ta fram nån helt annan leksak och börja prata om den, då kan det gå över.

    Hur som helst, jag tycker ändå att det verkar som din son hör dåligt. Det gör ju att talet utvecklas sent och att han inte "är med" som du skriver.

    Hoppas att läkarna kan lugna er och se efter om det är nåt med hörseln.

    kram och lycka till

  • augustin
    LeWi skrev 2008-03-13 08:03:32 följande:
    Låter jobbigt!Om du har mobil kan du ju ringa hem till digsjälv om telefonen kan få honom att komma ur utbrottet? (Alla sätt som funkar är ju bra!)Sen måste jag tipsa dig om tecken! Barn kan göra tecken långt före de klarar av att forma ljud med munnen. Det tecken som båda våra barn lärde sig först var "törstig" = rör med pekfingret vid underläppen (som när du spelar på läppen ungefär). Det är ett bra tecken att börja med, enkelt att göra och det är ett svårt ord att säga men även små barn behöver uttrycka det, om du förstår vad jag menar Testa att lära honom det! Varje gång du själv säger "törstig" så gör du samtidigt tecknet (lite övertydligt). Du kan även ta han hand och göra tecknet med den åt honom så han förstår att han också kan göra det. Ju mer barnet lyckas förmedla desto mer intresserat brukar det bli av att kommunicera mer Sen får jag liite "Bill och Bolla"- vibbar av det du berättar... 
    Jag har börjat med lite tecken, men det känns så konstigt .... Känns som att jag förutsätter att ngt är fel... TEcknet för slut kan han... Så fort ngt tar slut så gråter han menhinner jag visa med händerna (jag vänder båda handflatorna uppåt) så imiterar han- tittar och kontrollerar att det verkligen är slut och så är han nöjd... MEn törstig ska jag börja med.... Hungrig har jag försökt med.. Jag tar en "nypa" mot öppen mun och sägerÄr du hungrig, så det kanske han lär sig snart också...
  • LeWi

    Ja, i början kan det kännas lite löjligt men så börjar barnet fatta galloppen och kan helt plötsligt kommunicera saker det inte kunde tidigare å sen bara det rullar på
    Ett annat bra tecken är "mera" - Peka/peta i handflatan på den andra handen (om du fattar hur jag menar )
    Axel uppfann sen sina egna tecken Tex tog det ett tag för oss att fatta att när han klappade i ena handen men den andra så betydde det "kaka" (som i baka baka liten kaka...) Men ack så nöjd han blev när poletten föll ner för morsan och han faktiskt fick en kaka  


    I reject your reality and substitute my own.
  • Edenshage

    Min son är nu 2 år och 9 månader och har kommit igång ganska bra med pratet nu. Men det är inte så länge sen som det släppte.. tror det var efter jul! Min svärmor som är specialpedagog var sååå orolig och pratade om talsvårigheter oc det ena med det andra. Vi bor i Norge och pappan är norsk, så till detta hör ju att han är tvåspråkig också. Svärmor menade att vi bara skulle prata norska med honom för att det var så förvirrande med två språk! Pyttsan! Jag har lärt mig att stå på och inte ge upp, det lossnar så småningom. Folk har sagt till oss att er son är aktiv och väldigt duktig motoriskt.. när han känner att han har utforskat det motoriska färdigt så kommer pratet, men tills dess har han inte tid! Precis så tror jag det är!


  • augustin
    Lilaa skrev 2008-05-19 21:02:04 följande:
    Hur har det gått?
    vi har varit och trääffat en barnpsykolog som tyckte att det fanns många "varningslampor" som blinkade åt autism-hållet... Vi har fått en del övningar att jobba med och Linus har gjort enorma framsteg med ögonkontakten!! Han har tom börjat så smått att förstå vissa saker vi ber honom göra, men inga ord. Han säger fortfarande ingenting.. Nu säger han inte ens mamma. Hundens namn kan han skrika när vi ropar på henne. Sessan heter hunden och han skriker Tette.... Hoppas att det går bra på hörseltestet jag ska ner på nästa vecka..
  • ninnik

    min son fyllde 2 år i april och han har nyss lärt sej och prata han pratar väl inte rent men man förstår.. han är väl kanske bara lite sen det kommer nog ska du se.. helt plötsligt pratar han jätte mycket =) Men är du orolig så kan du ju titta om han har fel på hörseln.. vet en som hade det och han började inte prata förrän han var 3 år kanske lite till.. för han hade fel på hörseln... hoppas det går bra

  • fenix81

    Har en kompis vars son var sen med talet. Ha sa bara två ord tror jag. Hans storebror "översatte" på förskolan. BVC satte en gräns på 2,5 år sedan skulle de träffa en talpedagog. Nu är han 4 år, inga problem alls. Skall kanske tillägga att mamman är lärarinna och väldigt pedagogisk och engagerad i sitt barn men det hjälpte inte.

  • Dodis

    Har inte last tidigare inlagg.
    Var forsta son pratade tidigt och sa hela meningar redan vid 1 1-2 ars alder. Nu ar var andra son vid samma alder och kan saga Titta och Bappa (Pappa)/ Pa BVC sa de att han var valdigt tidig med allt t o m spraket for han var sa tidig med klattringa och allt annat.
    De tranar oftast med en sak i taget. Andra sonen gick vid 10 man. Klattrar pa allt han kommer i narheten av. Han forstar allt som vi sager men han ar inte intresserad av att prata sjalv for han vet att sager han AAAAAHHHH och pekar pa nagot sa far han som han vill. (de ar ju inte dumma for det...)

    Sa var inte orolig. Forstar han vad DU sager sa ar det nog bara smarthet fran hans sida... Alltsa han tranar pa nagot annat.

    Kram DODIS

  • Dodis

    Hoppas du forstar mitt inlagg utan prickar over vissa boktaver...

  • baralillamig

    Nu är det här kanske lite långsökt att svara i denna tråd.. Men undrar hur det gått för er och om talet kom igång.. Du beskriver nämligen min 2 åring med dina texter

Svar på tråden Min två.åring kan inga ord