• h77

    Hur har det gått för er som fått barn i v 34+ ?

    Har varit in på förlossningen idag... igen... då jag hade onda sd som kom med 8-10 minuters mellanrum. Efter 2 bricanylsprutor lugnade det ner sig, men tappen är nästan helt utplånad och jag är öppen 3 cm... Dessutom har jag fått njurbäckeninflammation... så just nu känner jag mig bara ledsen, stressad och orolig... och så har jag ont =(

    Är såååå orolig för bäbisen också... Undrar om någon har lust att dela med sig av sina erfarenheter av hur barn som är födda i v 34 mår och vad jag ska förbereda mig på??? Läkaren trodde det skulle bli bäbis innóm några dagar...

    Hur har era bäbisar mått? Hur stora var de? Vilka komplikationer kan de drabbas av? hur länge fick ni stanna på neo? Vill förbereda mig på alla sätt jag kan... Vore såååå tacksam för hjälp!

  • Svar på tråden Hur har det gått för er som fått barn i v 34+ ?
  • FruMadde4barnTätt

    vår dotter född i vecka 35+0
    och hon vägde 2485 g och 45 cm lång, fick tillmatas lite med sked i början, jag använde bröstpump för att få igång mjölken, och efter några dagar så ammade jag henne fullt, gick jättebra, och hon var fullt frisk, ingen gulsot heller. vi åkte hem efter 5 dagar på sjukhus på BB. Hon har gått upp jättebra i vikt, så rund och go

  • fmjof

    Min son är född i vecka 34+3 och förutom att allt gick bra precis som alla andras erfarenheter berättar vill jag säga att man KAN må dåligt efteråt, när barnet fötts, trots att allt gått jättebra. Jag menar inte att det blir så automatiskt men jag vill bara säga att det är inget konstigt ifall det blir så. För mig (o även till viss del för min man) var vi t ex jättenojiga när vi kommit hem från neo, efter 10 dagar, eftersom man blivit "bortskämd" med all personal (o den trygghet det ger) som kontrollerar andning o puls varje dag (det är rutin på neo). Man fick ibland för sig att nu kommer det hända nåt läskigt när ingen vårdpersonal finns tillhands. En kollega som oxå födde i v 34 har samma erfarenhet.
    Kunde även känna en slags konstig sorg o tomhet för att han inte var i magen längre, låter kanske konstigt men det var så det kändes ibland.

    Lycka till!

  • h77

    Bussig: Jo, det kändes så otroligt panikartat och oklart vad som händer om bäbisen kommer nu. Hade verkligen önskat att få lite information och att läkaren istället förberett mig på vad jag ska förvänta mig, risker för komplikationer osv... Istället kom jag därifrån helt panikslagen.... Därför är jag så GLAD att få ta del av era erfarenheter... Det lugnar mig... Även att veta vad som KAN bli trassel med!

    Emmasa: Va roligt att det gått så bra med dina båda! Att ni blev utskrivna bara efter 3 veckor!!! Underbart att höra =)


    Madeleinelouise: Va kul att höra! Att de kan vara så "stora" redan i v35 att de inte ens behöver hjälp med värme! Det är ju helt otroligt egentligen =)


    Fmjof: Skönt att allt gick bra för dig... men jag kan nästan förstå att man själv kan må dåligt efteråt. Att inte hinna förbereda sig mentalt och "vänta" på bäbisen som man gör när man får ett fullgånget barn och sen all nojja för att inte kunna ha samma koll som de har på sjukhuset. Mitt första barn var väldigt sjuk när han föddes och jag sörjde LÄNGE över en sån simpel sak som att inte få åka hem från bb med mitt barn som "alla andra". Tack för att du delade med dig... jag har inte riktigt tänkt på den aspekten förrän nu... =)


    Är såååå tacksam att ni orkar dela med er, alla som skrivit i tråden. Både positiva och mindre positiva erfarenheter hjälper mig jättemycket att förbereda mig mentalt!!! Har varit inne och fått ytterligare sprutor idag, så nu får vi se hur länge han går att hålla kvar i magen... Men det känns BETYDLIGT bättre nu, när jag fått lite mer "kött på benen"


    *KRAM*

  • Thalis

    h77: Som jag skrev innan så fick man röka ut sonen, men det jag inte sa var att man trodde att han skulle komma redan innan v.28 och därför fick jag vara inlagd i omgångar på BB. Jag fick två kortisonsprutor i v.24+0 och 24+1 eftersom läkarna var helt säkra på att sonen skulle komma innan v.28. Så bara för att läkare säger sig vara säkra på något, så betyder det inte att det faktiskt kommer att ske . Lycka till och jag kommer att hålla tummarn för att bebben stannar lite till i magen


    Sköt ditt eget,så slipper du rynkor
  • FruMadde4barnTätt

    jo visst vill de ha variation i smakerna också och lite sött i smaken från tex. frukter.

    vår son gillade inte barngröt i början, men när vi varierade med olika fruktpurer till så åt han gröten och tyckte det var gott.

    men vår dotter äter banangröten och är än så länge nöjd med den som den är bara

  • FruMadde4barnTätt

    skrev detta inlägg i fel tråd tyvär...

  • Elpida

    H77

    Hur går det?? Vet du hur stor din bebis är viktmässigt? Varje dag h*n är kvar är jättebra! Teo lyckades vara kvar nästan 3 veckor extra Jag fick kortisonsprutor och Teo kunde andas själv från början.

  • twinstar

    Vi fick vår tjej i vecka 34+5. Hon fick ligga på värmemadrass i två dygn och sen sola för gulsot. Vi var på neo i två veckor tills ammningen kom igång. Hon vägde 2245 gram och var 45 centimeter lång.

    Hon hade problem att amma ordentligt och fick inte i sig tillräckligt och gick upp mycket långsamt i vikt. När hon var tre månader gav vi upp ammningen och började med flaska.

    När hon var sex månader var hon helt ikapp sina jämnåriga utvecklingsmässigt och nu vid nio månader är hon ikapp även storleksmässigt. Nu är hon runt 70 cm lång och väger strax över åtta kilo.

  • FruMadde4barnTätt

    vår dotter är nog lite efter utvecklingsmässigt och längdmässigt ännu, hon är 5 månader (född v.35+0) men hon är rund och go och jollrar och är glad och rullar runt och greppar skaker, även smakportionerna fungerar bra.

  • h77

    Ja, jag hoppas på att bäbisen vill stanna liiite till i magen i alla fall. I natt har jag faktiskt fått sova nästan hela natten och inte haft sååå mkt känningar... så det känns skönt! Känner mig som en ny människa idag

    Det gjordes en viktskattning på bäbisen igår och då såg han ut att väga 2450gram... så inte sååå liten ändå Mina andra barn har ju varit ganska stora, så det kanske ligger till fördel för denna bäbis om den nu kommer tidigare...

    Ska in på koll igen idag och få kortison...jag hoppas det hjälper bäbisen.... :-/

  • Mamsenmams

    Hej Min pojk föddes i v 33+6, 2.630 gr och 47 lång, så han var stor för tiden. Han fick syrgas i 2-3 dygn och värmemadrass och övervakning, dropp med glukos och antibiotika för säkerhetsskull, sedan fick han sola några dagar och sondmatas. Vi kom hem från drygt två veckor på neo igår och ha rnu hemsjukvård två gr i veckan då de hjälper mig att övergå mer och mer från sondmatning till amning.
    Men han är frisk och stark för tiden och behöver bara växa till sig. Vi fick bo tillsammans på neo och ha kängurusjal så snart han slapp övervakningen.

    Jag visste att jag hade en risk att föda förtidigt och blev akutsnittad pga av blödningar -placenta previa, men ändå var jag itne beredd på att hamna på neo -jag hade svårt att tänka mig livet med bebis efter förlossningen. På neo var det så bra det kunde vara, men jag längtade hem och blev rätt deppig ändå. Det är tufft jobb att sondmata och punmpa var tredje timme hela dygnet. Matningen tar 1 h och punmpningen en halvtimme och jag kan vara glad om jag sen har en timme att vila innan det börjar om igen.

  • Anki85

    har varit hemma från neo nu i 11dagar.
    mina tvillingtöser föddes i v 34+4 och vägde 2885g och var 48cm lång och lilltjejen vägde 2325g och var 47cm lång

    de behövde inte ligga i cpap eller kuvös utan låg på värmemadrass med övervakning i ett dygn, sedan hade de adapne alarm i ytterligare 2 dygn, efter det så behövde de varken larmet eller värmemadrassen, utan låg på lammskinn i stället.
    fick sola i 1½ dygn.
    men de var jätteduktiga så vi kom hem från neo efter 10dagar,.
    då ammade stora flickan fritt sedan 3dagar tillbaka. lilltjejen ammade också men behövde tilläggsmatas i sond.
    den slapp hon tack och lov 2 dagen vi var hemma.
    och sedan i fredags så blev vi utskrivna från neovård i hemmet och ska ha vårt första hembesök från bvc i dag.

    allt har gått kanon och det känns helt underbart, för man skrämmer upp sig själv när man får reda på att bebisarna måste ut i så tidiga veckor.
    mina tjejer var tvugna att komma ut med akutsnitt efter vattenavgång.

  • hästhov78

    Fick tvillingar v 33 + 6 de försökte stoppa upp det men det gick ej.. vägde 2500 ca. Den ene fick ligga i c pap o senare i respirator pga pneumothorax (problem med lungan) de sondades o en av dem fick sola o lite annat.. Var på neo ca 1 mån.. nu är de snart 9 månader. o de mår hur bra som helst!! Växer som de ska o äter som 2 hästar=)..följer utvecklingen som vilket annat barn somh helst.. de är så duktiga inom vården.. Det var en jobbig tid en vad man är tacksam idag.

    Nu har det gått ett tag sen du startade tråden o hoppas din bebis valt att stanna ett tag..LYcka till !! det kommer säkert gå toppen!

  • tjej från landet

    fick en pojk i v 34+1 han fick ligga inne tills han var 35 fulla veckor altså i 6 dagar för dom släpper inte iväg den före dess där han föddes iallafal. sen var vi hemma på permission i 4 dagar för att se hur hans värden blev innan han blev utskriven. han hade solat 2 ggr för gulsot. annars har allt annat gått jättebra, tredje dagen amma han själv och höll temperaturen själv. han vägde 2245g när han föddes och var 46 cm lång och i onsdags när han var 3 veckor och 4 dagar vägde han 3100g och var 50 cm lång så han är en frisk och pigg pojk. hoppas allt går bra för dig och bebben, när den känner för att komma ut.

Svar på tråden Hur har det gått för er som fått barn i v 34+ ?