Godmorgon allihopa, jag tänkte bara höra hur ni har de tillsammans me bioföräldern, vad ni gör med era styvbarn och inte gör t.ex läkarbesök m.m. tycker ni de är ok att styvföräldern skulle gå till läkaren? hämta lämna dagis och skola m.m m.m?
Jag är både styvförälder och bioförälder
Jag tycker det är ok att man som styvförälder hämtar och lämnar på dagis/skola och aktiviteter.
Jag kan tycka att det är nja/ok att styvföräldern följer med till läkare/tandläkare OM inte någon av bio kan, annars tycker jag det ligger på biosarna.
Sedan beror det ju på vad för slags relation man har till barnet.
Hej
Jag tycker de e okay att man hjälps åt med de mesta när man lever tillsammans som en familj. De är ju inte alltid alla tider passa med min sambos jobb tider osv.
Men jag som biomamma skulle inte acceptera att någon (förutom min sambo o min sons pappa) tog mina barn till läkaren. Tycker de ligger på biosarna. Har själv tagit min bonus dotter till läkaren för att göra en hjärt undersökning. Jag älskar henne o gör de gärna men jag hade aldig låtit någon bonusmamma göra de med mitt barn. Sånt vill jag vara med på.
Jag följer min bonusdotter till skolan.
Om ingen av hennes föräldrar hade kunnat ta henne till läkare hade jag kunnat göra det.
Men det med läkare tycker jag är bäst föräldrarna sköter eftersom dem oftast känner till barnets sjukdomshistoria från början.
Jag gör det mesta med mina bonusar. Saker jag inte gör: utvecklingssamtal i skolan, eftersom båda bioföräldrarna går så känns det överambitiöst att jag går med plus att jag räknar med att få den info jag behöver av min sambo, skulle det mot all förmodan vara så att ingen av biosarna kan gå så går jag naturligtvist. Det samma gäller läkarbesök, förstår inte varför 3 - 4 vuxna ska följa med men återigen jag gör det om det behövs. Annars är jag med på det mesta, läser läxor, kör till aktiviteter m m Jag har samma ansvar här hemma som min sambo har och det är likadant hemma hos biomamman och hennes sambo
Nu är min bonus 13 år numera och bor inte hos oss utan är endast här på helger och lov men hemma hos oss gör vi inte skillnad på barn utan vi är en familj. Jag skjutsar henne till kompisar mm nästan lika mycket som hennes pappa gör.
Här hemma är vi en familj och sköter saker tillsammans "turas om" eller den som kan och är gör om man säger så. Läkarbesök sköter biosarna. När hon blir äldre (blir 4 år i feb) och dem inte skulle ha möjlighet och situationen vore bättre skulle jag självklart ställa upp!
Utvecklingssamtal mm sköter dem, jag får den info jag behöver av min sambo.
Står jätte nära min bonus, det har vi alltid gjort! Vi gör saker tillsammans hela familjen eller var för sig. Ibland bara hon och jag, ibland bara hon och pappa... I vissa fall är det speciella saker som nästan bara pappa/jag gör så väljer hon lite.. Jag älskar att vara ute, så vill hon ut kommer hon väl oftast till mig först, sen kan vi gå ut allihop såklart - ibland vill hon bara ha mig med. Andra gånger går hon till pappa istället och vill bara att pappa ska vara med... :)
jo här hjälps vi åt med de mesta...
han hämtar mina kidz ibland på dagis m.m
han kidz har vi bara varannan helg...
Jag har inga barn sedan förut, kan´göra skillnad. Hos oss sköter biosar skola och läkarbesök, tror inte bio vill ha med mej, vill ju helst inte träffa mej ens, det respekterar jag även om jag personligen inte ens skulle låna ut min hund till någon jag inte känner och absolut inte mina barn.
Mannen tar absolut mest ansvar för sina barn, jag är inte barnens mamma, det har dom redan. Det kan ha med att göra att jag valt att inte bli mamma till egna barn för då hade vi ju självklart inte gjort skillnad. Men jag vill inte ta föräldraansvar! och barnen har 2 bra föräldrar. jag är pappas sambo som har vuxenansvar mot barnen men ej föräldraansvar.
Men visst!! jag tar barnen när mannen inte kan, lagar mat och städar, badar och är med på alla aktiviteter som mannen. jag tar dom om inte mannen kan osv. men han lagar ofta frukost och på helgerna till barnen utan mej. då är de ensamma och jag får vara ensam lite. Vid lunch återförenas vi och de käkar medans vuxna äter enklare. eller så kommer min underbara sambo med frukost på sängen åt oss.
Barnen och jag funkar bra, men jag vill inte alltid vara mitt uppe i dem, jag har nog inte valt mammarollen utan snarare vuxenrollen. Fast iof så är det bara lör morgon jag är lite för mej själv. så vi är väl uppe i varandra ändå...
här är bonusarna 13 o 15, 15 åringen bor hos mamma på heltid, är här varannan helg, den andra tjejen bor här varannan vecka.
Innan har jag/vi försökt att vara en enda stor familj med bios o bonusar men det funkar inte längre för exfrun (bonusarnas mamma) tycker inte att jag ska lägga mig i deras liv,bestämma,...blabla får inte bry mig om dem för henne.
Hur gör man då?
Lite svårt att leva under samma tak o behandla varandra som luft.
Jag var hos tandläkaren senast igår m bonussonen. Har även tagit han till dr. Han bor hos oss och jag är sjukskriven så därför har jag tagit han dit. Vid ett tillfälle när han bodde hos sin mamma, ringde mamman om jag kunde köra bonussonen till akuten för hon hade ingen bil o satt ensam hemma med hennes barn. Klart jag gjorde det. Min sambo var inte hemma.
Sen e det väl upp till var o en hur man kommer överens.
Innan när han inte bodde hos oss blev det nästan alltid att jag hämtade honom efter skolan, istället för att sambon skulle hämta han kl 20 på kvällen. Bonussonen ville det själv. Och ja gjorde det bara om jag kunde. 
Här hjälps vi åt, jag är bioföräldern i vår familj ( ja maken är ju givetvis bioförälder till vår gemensamma son), MEN han följer med mig på föräldrarmöte,läkarbesök eller var de än må vara i den mån han kan. Vissa viktiga läkarbesök tar han faktiskt ledigt för att följa med på. Det känns skönt för mig att han tar så stort ansvar för de barn jag förde med mig in i boet. Barnens pappa bor 25 mil bort så han har ju av naturliga orsaker svårt att rycka in. Det är tur att jag hittat en så underbar man som ser mina barn som sina med i alla avseenden vare sig det är bra,dåligt,lätt eller svårt.
Min bonustonåringsson bor hos mig och oftast min lilla bioson också, mamman bor i egen lägenhet fast vi är tillsammans (gifta). Så det blev så att jag är den som tar det dagliga ansvaret för hennes tonåring med tandläkare och sånt. Mamman finns ju där om vi behöver men rutinen är jag. Nu är det ju lite udda och mamman bor oftare här nu än under senaste året. Valet att bo kvar vid bonuspappa är dock tonåringens. Är det krångligt? Vi var väldigt splittrade och då föll ansvaret om bonusbarnet på mig, nu när vi är mycket mer tillsammans så hänger det kvar om ansvar.
hugomaya skrev 2008-11-21 11:06:58 följande:
Nu är jag inte styvmamma utan bio mamma. MEN min make är styvpappa åt mina två stora barn. Vi delar allt ansvar och barnen ingår i det oxå. Han tar dem till läkaren är med på utvecklingssamtal osv. Det är helt naturligt för oss att ha det på det viset.