Underbara Älskade lillsnörpa
Vet inte riktigt vart jag skulle lägga denna så det hamnar här eftersom jag engång var bounusmor åt min lillsnörpa
Nu är hon "min" riktiga (adopterat) eftersom biomamman hennes inte vill se henne..
Jag kom in i Deras liv när hon var 2 och direkt nästlade hon sig in i mitt hjärta och var så härlig liten tjej.. Min man och biomamman hade brutit upp drygt ett halvår innan och min man blev då boendeförälder eftersom bion inte hade tid med tjejen. allt eftersom tiden gick så blev det längre mellan umgängena och när hon var tre började hon förstå att mamma inte ville träffas *ont i "mammahjärtat"* Ville så gärna skydda henne och hålla om henne. jag önskade att jag kunde göra ngt. när vi tillslut gifte oss i feb 2008 så hade vi börjat titta på möjligheterna för mig att adoptera henne. det gick igenom och hon var "min" och nu i dag så kan jag inte förstå hur biomamman inte ville ha ngt med henne att göra, hon är underbar.
I dag på väg hem från förskolan så ryckte hon lätt i min hand och vill att jag böjer mig ner. bara för att få kramen hon ville ge mig, det värmde lika mycket som orden som följde : Du är min mamma och du är världens bästa! och sen så började hon prata om lillasyster och julen... men känslan av att få den `?"bekräftelsen"? var underbar...
Jag älskar min lillsnörpa 
Är glad för din skull och flickans skull att hon äntligen har fått en mamma som älskar henne! 
Började också gråta! Vilken underbar dotter du verkar ha TS!
