Har du som ung förälder fått "konstiga" blickar och känner att folk ser ner på dig?

xylifon skrev 2009-01-12 23:21:16 följande:

Enda gången det har hänt något "sådant" var en kvinna i en affär som undrade om jag var syster eller mamma till barnet jag höll i. Men jag tog inte illa vid mig eftersom jag både ser ut och är ung, sen så hade hon en positiv ton när hon frågade med.
Hade hon varit sur/negativ hade jag ju tagit det på ett annat sett.

Har bara läst TS nu. Men min erfarenhet är ibland när jag pratar med nån så verkar de ta mig på halv skämt o liksom jaja du vet inget, men så fort maken visar sig (25år äldre) så blir det plötligt helt annan kling i källan o även fast jag kan säg anån riktig tidiotiskt så kan de "hmmm, jaså" helt plötsligt. Men detta händer oftast bara när jag/vi pratar med äldre o oftast män. så inget generelt

Jag kommer ihåg två ggr när folk verkligen tittat på mig på ett nedvärderande sätt...

Första gången så var jag gravid och jag och mamma skulle gå in på Jysk. I dörren möter vi en kvinna i mammas ålder och hon höll tamejtusan på att tappa ögonen tror jag för att hon glodde så mycket! Hon vände sig om och följde mig med blicken tills hon inte såg mig längre. Mamma fällde nån kommentar till henne som jag inte minns men hon slutade inte titta iaf

Vid den tiden var jag ändå van vid att folk var nyfikna och frågade saker men hon var i en klass för sig! Jag var 17 år vid den tidpunkten.

Andra gången var när Rasmus var någon månad eller två å jag var på Maxi och handlade tillsammans med min pappa. Ett äldre par gav mig, men framförallt min pappa riktigt nedvärderande blickar och man såg att dom både var förskräckta och äcklade. Dom trodde givetvis att min pappa var min kille och att det var vårt barn... Tyckte det var oerhört konstigt att dom faktiskt utgick ifrån att det var så istället för att tänka att en pappa är ute å går med barn och barnbarn! Självklart kan jag ju inte VETA till 1000% att det var därför dom glodde ut oss så fullkomligt men jag är väldigt väldigt säker på att så var fallet..

På tal om det, när jag och min pappa var på semester utomlands så trodde alla att jag var hans flickvän eftersom vi inte liknar varandra alls. Jag var 14 år då och han är 34 år äldre. Hur fungerar man i huvudet om man tänker i såna banor?

Konstiga blickar får jag inte, bara nyfikna blickar. Själv så kollar jag oxå på unga föräldrar, vet inte varför egentligen, e rätt så intressant =D

Förstår ni i Stockholm eller dom stora städerna att ni får snälla blickar, eller va man ska säga. Ja bor på norra öland och här e de inte vanligt me en ung mamma och speciellt inte Ja kollar oxå på unga föräldrar. Eller ja kollar på alla föräldrar, alla me barnvagn eller me barn.
Men de gjorde ja mest innan ja blev gravid. Önskade hela tiden att jag också skulle få gå med en liten bebis. (Min son är inte planerad iallafall, utan han är ett underbarn).
Ha de bra & Lycka till med alla blickar=)!
Kram

känner igen det TS skriver...
känns som att många unga föräldrar tycker så synd om sig själva för "ALLA TITTAR SNETT PÅ MIG!" hur fan ser man om någon bara tittar eller om någon tittar snett?
och vad gör det om någon tittar?
du som ung mamma borde ju veta att du gör rätt och kan stå för ditt föräldrarskap.

suck... jag tror att det är väldigt mycket inbillning "se på mig jag är jordens centrum..."

Ja men om någon säger något är ju en annan femma.
Men att gråta (ja många gånger verkar det som att allt mellan himmel och jord har havererat) för att någon på bussen eller på fiket tittade på en är så...ja ingen kommentar

Freddan: En hipphoppare är en människa som hippar och hoppar

Jag har själv aldrig ansett mig som ung förälder (var 23 när jag fick först barnet). Men fick en kommentar av en kvinna på en affär som tyckte att jag var lite för ung att skaffa barn vid 15 års ålder Jag fick mig ett gott skratt! Jag hoppas att alla ni som är/varit unga föräldrar slipper korkade kommentarer, men förstår att ni säkert får många från äldre som anser sig vet bättre just för att dom är äldre (=idioter?).

Har inte varit mamma så länge än (4,5 mån), men hittils har jag faktiskt bara fått positiva kommentarer, hade verkligen räknat med att man skulle få en heldel blickar på sig och en massa onödiga kommentarer...men det kanske kommer..

oj oj oj vad mycket blickar man har fått, snabb titt i barnvagnen å sen snabb titt på mig sedan lätt skakat på huvudet. Alla kommentarer liknande, - jaha när barn får barn. Listan är oändlig. Så var det för typ 20år sedan, man hoppas väl att det är bättre idag.

MEN nu är jag klockren på föräldramöten min grabb är 19 medelåldern på föräldramötena är 73 (fniss)