söker nya vänner som vill lyssna och prata...

ska vi se jag ska försöka att svar på alla 3 samtidigt tänkte jag.
vi börjar med amade83.
ja jag vet inte riktigt ibland hur jag ska reagera utan jag pratar klart med henne och håller in tårarna och ångesten och agritionerna tills vi lägger på och 1 sekund efter vi har lagt på så kan jag skrika rakt ut och börja stor gråta, men det här vet inte min mamma om och jag kan inte prata med henne om såna saker det gör bara att hon blir arg och säger att hon aldrig säger negativa saker utan att hon stöttar mig fullt ut vilket hon absolut inte gör.
så vet inte riktigt hur jag ska förklara för henne hur jag känner.
ibland har jag lust att bara stänga igen munnen på henne så kag bara kan få säga vad jag känner utan att hon ska bli arg eller avbryta.

nästa. jag ska möjligtvis börja jobba som försöljare hemmifrån och det är ganska bra betalt och jobbet står för telefon, dator, material, och telefon räkningen. så väldigt bra faktiskt.

ne jag skulle heller inte vilja vara mamma i fall jag mår som jag gör.
me jag vill så jätte gärna men vet att det inte går..

Va bra att du får ett arb där du babblar med männsikor hela dgrna, då komemr du inte känna dje ensam helller :)
Perfekt med lite gratis teknik oxå ;)

Va bra att du får ett arb där du babblar med männsikor hela dgrna, då komemr du inte känna dje ensam helller :)
Perfekt med lite gratis teknik oxå ;)

ja det känns jätte skönt att möjligt vis komma igång med nåt så man får lite kontakt med världen :)
nja gratis och gratis vet jag inte men jag får ha grejerna så länge jag jobbar hos dom sen måste dom ha tillbaka det men jag räknar med att jobba med detta jobb ett tag fram över alla fall.
ne nu ska jag gå och sova så ska jag fortsätta att skriva i morron.
sov så gott.

Ja å få in lite csh, då känner man sig som en bättre männsika,, pengar gör mej sååå lycklig!! haha

God morgon TS (och alla andra med)!
Det låter faktiskt klokt att vänta med bebisverkstaden ett tag (beror i o för sig på hur gammal du är men...). Det kan vara bra att först hitta ett sätt att själv fortsätta leva när problem inträffar. Ett barn borde ju få föräldrar som lever ett okej liv trots eventuella bekymmer.
Vi hade levt ihop i många år innan vi började försöka få barn. Jag VILLE tidigare, men det hände saker som vi inte hade kontroll över som gjorde att vi valde att vänta, både för vår egen och för barnets skull. Problemen är inte borta, men med tiden kan man hitta ett nytt sätt att leva som faktiskt funkar.
Ett sådant socialt jobb låter ju jättebra! Något av det bästa för en orolig själ är känslan av att lyckas och det är ett stort steg att bidra till försörjningen i ett förhållande (jag vet, been there). Lycka till med det!
Jag blir ledsen när jag hör hur din mamma beter sig, det hjälper liksom inte att hon ger igen med "när jag var ung minsann...". Två fel blir inte rätt, hon borde nog bekräfta det du säger, men man kan inte förändra en annan människa, det kan vara svårt nog att förändra sig själv. Du tvingas nog inse att hon inte vet hur du vill att hon ska reagera och stötta och hon menar säkert inget illa. Hon är bara fel person att ventilera med.
Din kille verkar vara en bra karl, ta hand om varandra.

Vet inte riktigt vart jag ville komma, men jag hoppas att jag inte gjort det ännu rörigare för dig TS.

villhabarn skrev 2009-02-01 02:11:24 följande:

Hej!
Nej, ensam om att ha ångest är du absolut inte! Det kan man verkligen märka här på familjeliv! Jo, jag är väl ganska instängd i lägenheten, fast vi åker bort till svärmor och äter nästan varje dag. Men ibland åker jag inte med, om jag mår för dåligt.

När det gäller barn har jag som sagt alltid velat ha det tidigt, men min sambo har tidigare inte velat ha barn alls. Det har nu ändrats, men han vill vänta. Jag vill verkligen inte vänta eftersom det känns som om hela mitt liv går ut på att ha barn och att mitt liv inte har någon mening utan barn. Tror det är mycket därför jag mår dåligt också. Sen vet jag ju att vi inte kan skaffa barn just nu, för min sambo har just fått sparken så vi båda sitter utan jobb.

Härligt att du kanske ska börja jobba iaf! Tror det kan hjälpa dig att må bättre!

Får man fråga hur gammal du är och var du bor Ts?

God morgon TS (och alla andra med)!
Det låter faktiskt klokt att vänta med bebisverkstaden ett tag (beror i o för sig på hur gammal du är men...). Det kan vara bra att först hitta ett sätt att själv fortsätta leva när problem inträffar. Ett barn borde ju få föräldrar som lever ett okej liv trots eventuella bekymmer.
Vi hade levt ihop i många år innan vi började försöka få barn. Jag VILLE tidigare, men det hände saker som vi inte hade kontroll över som gjorde att vi valde att vänta, både för vår egen och för barnets skull. Problemen är inte borta, men med tiden kan man hitta ett nytt sätt att leva som faktiskt funkar.
Ett sådant socialt jobb låter ju jättebra! Något av det bästa för en orolig själ är känslan av att lyckas och det är ett stort steg att bidra till försörjningen i ett förhållande (jag vet, been there). Lycka till med det!
Jag blir ledsen när jag hör hur din mamma beter sig, det hjälper liksom inte att hon ger igen med "när jag var ung minsann...". Två fel blir inte rätt, hon borde nog bekräfta det du säger, men man kan inte förändra en annan människa, det kan vara svårt nog att förändra sig själv. Du tvingas nog inse att hon inte vet hur du vill att hon ska reagera och stötta och hon menar säkert inget illa. Hon är bara fel person att ventilera med.
Din kille verkar vara en bra karl, ta hand om varandra.

Vet inte riktigt vart jag ville komma, men jag hoppas att jag inte gjort det ännu rörigare för dig

tack så jätte mycke för svar.
ja min kille är verkligen en kille jag ska hålla kvar i, han stöttar mig hela tiden och han vet precis hur min mamma reagerar på alla saker så han brukar säga till mig att jag ska prata med honom istället men det är inte samma sak som att prata med någon tjej som har ungefär samma problem, för jag kommer aldrig kunne förklara för honom hur svårt det är att leva med ångest.
men känns skönt att veta att han finns vid in sida.
tack så jätte mycket för svar

hejsan igen jag vill också.
det låter precis som att det är jag som har skrivit det där meddelandet.
min kille ville heller inte ha barn förut mne han har ändrat sig och känner att han vill det men inte just nu eftersom jag är utan jobb och har ganska mycket problem med magen.
jag kan vakna på morgonen och tänka på varör jag lever för att det känns som du sa att det ända man vill är att få barn och det är meningen med livet. och jag tror också att den längtan vi har gör att man mår dåligt av det också blandat med massor annat.
men vill du jobba hemifrån så finns det massor på arbetsförmedlingens hemsida i fall du söker på hemifrån så kommer det upp massor med jobb. kanske inte bra betalt första månaderna men blir bättre och bättre, och det är bra att bara börja någon stans.
jag bor i norrköping och är snart 21år
känns jätte skönt att prata med dig för vi verkar vara sååå lika på massor sett.
varma kramar

villhabarn skrev 2009-02-01 12:46:58 följande:

Just det är med att vakna på morgonen och undra varför man lever känner jag mycket väl igen.

Om du har MSN så kan du lägga till mig om du vill: katten_86@hotmail.com

det är lite synd att vi bor så långt ifrån varandra för hade vi bott närmare så hade vi kanske kunnat hjälpa varandra på ett annat sätt, typ träffats och ta en fika eller bara en promenad...

hejsan nu har jag lagt till dig på msn. jag heter good_girl_se@hotmail.com.
ha det bäst.

Jag tror att det är bra om du kommer ut i arbetslivet, ingen mår bättre av att gräma sig hemma i ensamhet. På jobbet får man nya vänner.