är jag den enda som inte rekomenderar unga att få barn?

min lilla skrev 2009-04-23 15:23:54 följande:

Herregud är det vad du tror?? att man inte orkar när man är 25+ eller???

Och du vill inte att folk ska klanka på din ålder eller hur var det? Fyfan..

Fick mitt första som 16åring, vilket inte var en dans på rosor. Inte för jag tror att graviditeten i sig skulle varit lättare som äldre, men rent ekonomiskt. Idag har jag klarat mig bra, men också tack vare hjälp av mina föräldrar. Jag rekomenderar inte att skaffa barn då man är ung och inte gått klart gymnasiet, men heller inget jag är emot. Tycker det är helt upp till personen själv i fråga.

men herregud :S detta är ju pinsamt, jag då, är färdigutbildad som hästskötare i juni i år, då i 15e veckan gravid. det finns inget jag vill hellre än att få barn. nu när jag äntligen ska få barn så känns det som att det enda man hör är allt negativt om att få barn tidigt.

jag är iallafall överlycklig och tycker att det är upp till var och en vad man vill göra med sitt liv, om man vet vad man vill så finns det inget som kan stoppa en.

"man vet inte vad det innebär" .. suck! nää jag tror iallafall att om typ sådär 2 år så kan jag flytta till mallorca och gå en bartenderutbilning.. men SUCK! vilken vettig människa som helst förstår väl precis vilken "uppoffring" det är att få barn. men om man vill göra det valet, då är man nog säker ska ni se!

/STOLT ung mamma!

oj.. kärring på 30. hoppas det inte kommer sluta i personliga påhopp i den här tråden.

det enda jag ville (bara för att få klarhet i det) var att i vilken ålder man än är, känner man sig redo och vill ha barn. då tycker jag att man har all rätt i världen att få göra som man vill!

tack för mig.

förstår inte att folk fokuserar så mycket på åldern. Det spelar väl ändå ingen större roll om man är 20 eller 35 när man skaffar sitt första barn. Alla är vi olika och våra liv ser ju olika ut. Jag tror aldrig man är riktigt mogen eller förstår vad det innebär att ha barn för ens man är där. Plus att man utvecklas ju hela tiden i sitt föräldraskap. Varför lägger folk ens ner energi på att kritisera andras val, särskilt folk som de inte ens känner? Det finns ju tusen olika sätt att vara förälder på och inga rätt eller fel (förutom våld, osv) Men varför alla dessa pekpinnar mot folk bara för att de väljer att skaffa, behålla ett barn i en viss ålder... suck

Man väljer väl för tusen själv vad man vill göra först- karriär eller barn?
Det går ju att göra båda om man bara själv vill.

Fast det är ju så att ingen förstagångsförälder riktigt vet vad det innebär att bli förälder. De flesta av oss har en bild som mer eller mindre stämmer in med hur det kommer bli.

De flesta av oss klarar jobbet galant. Och de som inte gör det får förhoppningsvis hjälp så att det slutar bra oavsett om de är 19 eller 35 när första föds.

Jag måste säga att jag tycker det är kul att mina föräldrar är såpass unga att de orkar vara aktiva med barnbarnen. Svärisarna är minst 10 år äldre och de är mycket skruttigare.

Jag var på inga sätt särskilt ung med mina 23 år när äldsta föddes.

Orkar inte läsa igenom hela tråden. Jag fick barn som 18-åring planerat och ångrar mig inte. Men skulle aldrig rekommendera det. Var o föreläste på BF programmet i gymnasiet om hur det är att va (ung) mamma. Nu har jag två barn, fick andra som 20-åring och kommer få 3an nu i jul som 23-åring. Jag tror många klarar att va ung förälder och man kanske inte tycker det är jobbigare än äldre. Men jag har också saknat att när jag fick första dottern hade jag ingen gemenskap för ingen annan i min ålder hade barn. Så svaret är som sagt nej, men om nån blev gravid eller verkligen ville bli det skulle jag inte döma dom utan försöka prata om för o nackdelar med det. Jag har aldrig märkt att nån sett ner på mig heller och får alltid positiva kommentarer om mitt föräldraskap. Ser mig som en förälder, inte en ung förälder!!

Känner mig såklart mognare nu och hade säkert varit de om jag fått min första nu, men frågan är hur mycket eftersom att min nuvarande mognadsgrad antagligen beror på att man redan har barn och har haft i några år!! Dessutom finns de många omogna 23 åringar och istället mogna 18-åringar

2barnsmamma

Tja, du har inte många år kvar tills du blir kärring. Bäst du lägger dig ner och dör.

Vet att min kompis som fick barn som 17åring verkligen inte rekomenderar att skaffa barn i unga år. Inte för att hon ångrar sina barn, men att med facit i hand skulle hon inte ta samma beslut idag. Det är iaf vad hon sagt till mig

Jag rekommenderar inte unga att skaffa barn, men jag står inte heller i vägen för dom som vill. När unga människor skriver/kommer till mig och vill ha råd/tips om hur dom ska göra osv. brukar jag berätta hur tufft det verkligen är och hur mycket ansvar man måste vara beredd på att ta när man har barn. Att man inte kan gå ut och festa, träffa kompisar osv. hela tiden utan måste anpassa sig efter barnet i första hand. Att man måste prioritera bort vissa saker helt enkelt.

Men är noga med att berätta fördelar som finns med och inte bara nackdelarna. Berättar mycket om vilka bidrag som finns att söka, olika klubbar osv. man kan bli medlem i för att få rabatter på blöjor, tvättlappar osv. och sådana saker. Vad gemensam och ensam vårdnadshavare innebär bland annat är det många som undrar/frågar över.

Är själv en ungmamma, min dotter föddes två veckor innan min 16 års dag. Allt har gått bra och jag gick ut grundskolan med behöriga betyg till gymnasiet och arbetade under hela graviditeten. Därefter tog jag tjänstledig ifrån arbetet och min dotter föddes. Olyckligvis gick företaget jag arbetade på i konkurs.

Efter föräldraledigheten blev jag arbetssökande, men eftersom jag var smart nog sökte jag arbete i god tid innan och fick nytt arbete fort. När dottern hunnit bli 1 år gammal började hon dagis en period. Hon gick där i 1,5 månad medan jag arbetade på det nya jobbet.

Så småningom märkte både jag och hennes dagis att det inte funkade för henne där, eftersom hon bla. var rätt liten och inte kunde gå. Dom andra barnen var elaka emot henne och bar omkring på henne som en liten docka. Personalen tyckte jag skulle vara hemma med henne en period till ifall det var möjligt. Jag själv mådde dåligt på arbetet och trivdes inte alls. Så jag tog beslutet att säga upp mig ifrån arbetet och fortsätta vara föräldraledig.

Nu har jag varit hemma några månader till och hon har nyligen börjat på dagis igen. Nu är hon 1,5 år och allt fungerar jätte bra på dagis om dagarna. Jag sökte jobb och fann ett som senare visade sig inte fungera med arbetstider och lön, därför tackade jag nej till detta och är åter arbetssökande. I höst börjar jag gymnasiet, mitt första år på it-media.

Livet leker och jag vet att jag verkligen fixar det här, trots alla motgångar osv.

Héjsan!
Ville bara komma med min åsikt om att skaffa barn i ung ålder.
Jag var 16 år när min dotter kom till världen jag ångrar inget, MEN det är klart att jag inte rekomenderar andra unga att skaffa barn i tidig ålder, jag har pratat med min tonårig om detta med, att man har lite pengar, man kan inte hänga med kompisa plugga det man vill eller ut och resa, man blir ju ganska låst med ett lite barn. och det är inte en dans på rosor alla gånger.
men skulle det visa sig att min dotter blir gravid  iung ålder så kommer jag att stötta henne i det val hon gör. Man kan inte leda dem i någon riktining som inte känns bra för dom . det är deras beslut.
och då kommer jag att finnas där

tack