Mammigaste lilla ettåringen

Hej!

Vi är lyckliga föräldrar til en superhärlig liten tjej som just blivit ett år.
Jag har svårt att minnas när det började, minst för 4 månader sedan, men hon vill bara vara hos mamma.
Pappan kan inte ta henne från min famn, då börjar hon storgråta och sträcker sig efter mig.
Om jag har något jag måste göra får jag smyga i från henne eller gömma mig. Är jag inte i närheten så kan hon leka med sin pappa men så fort jag syns...
Detta har gjort att det är jag som får natta, mata, hämta ur säng, byta kläder, blöja...osv...
På kvällarna ska hon alltid somna i min famn. Jag har provat lägga ner henne i sin säng, men då börjar hon storgråta direkt. Och slutar inte.
Får hon somna i min famn kan jag dock oftast lägga in henne i sin säng en stund efter.

Vi har sökt dagisplats till hösten. Hur ska det gå?
Har ont i magen och vill inte gå tillbaka till jobbet när hon så gärna vill vara hos mig.
Visst, det bör ju vara någon separationsfas, men hur länge kan den vara?
Och det börjar bli riktigt synd om hennes pappa som så gärna vill göra saker med henne men hon vill bara vara hos mig.

Vad kan vi göra för att underlätta för oss alla 3?

...var är min humor....det enda ja begär är en jäkligt kul gråtext....

Hej, Ditt barn är helt beroende av dig och blir ängslig när du försvinner. Du kan hjälpa ditt barn genom att träna det att succesivt bli mer oberoende. Att låta barnet utforska sin omgivning utan att du följer efter är ett sätt. När det börjar gråta eller låta, så ropa så det hör dig och själv vänder tillbaka och ser att du finns kvar. Att låta pappa ta över läggning och en del andra rutiner är också viktigt. Det kan underlätta om du inte är hemma. Passa på att ta en promenad eller något annat trevligt. Det kan vara så att er dotter gråter och protesterar, men det brukar lösa sig. Ge det lite tid och det gör inget om pappa inte gör exakt som du. Det viktigaste är att dom två hittar ette sätt att kommunicera och bli trygga med varandra. Att börja träna nu är bra med tanke på dagis. Personalen på förskolan är van vid att barn och föräldrara är ängsliga och har utarbetade inskolningsprogram för detta.

Lycka till Anneli

Mammigaste lilla ettåringen

INNEHÅLL