Ni som fått ert första barn med någon som hade barn sen innan, hur gjorde ni???

Tack för era svar, jag hoppas verkligen det ska lösa sig, att min sambo inser att det inte är nån omöjlighet att förklara detta för så stora barn.

jag tycker du bör kunna sälja in idén i 2 steg:

1) man är trött och tagen efter att ha fött barn. ingen nyförlöst ska behöva agumentera om varför hon behöver ta det lite extra lugnt.

2) du är förstagångsförälder ÄVEN om han inte är det - kan han vara vänlig att SE och RESPEKTERA det? du har dessutom ett bra fokus - du vill inte hålla bonusarna borta orimligt länge. du ber om ett FÅTAL dagar. att barnen är så stora är också en viktig aspekt. en 3åring hade säkert känt sig undanskuffad, men detta rör sig om barn stora nog att förstå att en nyförlöst behöver en kort viloperiod.

däremot vinner ni alla på att barnen får komma och hälsa på sitt syskon på bb. det är ett minne de kommer bära med sig och det är betydelsefullt att de får vara de allra första besökarna!

tack rismalt - bra argument, ska  be honom läsa detta tror jag!

Kan bara säga att jag önskar jag fått vara lite ifred hemma första tiden.
Jag tycker absolut att du ska kunna begära det för du vet inte vad som händer eller hur du mår efteråt.

Så här blev det för oss:
Hemkomst efter urakut kjejsarsnitt på Midsommarafton. Kunde knappt röra mig. Bonusarnas mamma skulle på fest på Midsommar så hon kunde inte ha dem tyckte hon. (Hon hade lovat att ta dem extra vid förlossning och hemkomst med det gällde tydligen inte midsommarafton).

Bonusarna var förstående och snälla men fy så synd det var om dem. Vi kunde inte åka någonstans eller deltaga i något midsommarfirande för min sambo fick hjälpa mig hela tiden för jag kunde inte resa mig själv och fick inte lyfta något. Kunde knappt amma och byta på den lilla.
Sedan var jag ledsen och grät dagen efter. Bonusarna var ledsna för att jag var ledsen samt för uteblivet midsommarfirande.

De åkte till sin mamma på måndagen för att vara där i totalt 2 veckor alltså 1 vecka mer än normalt eftersom vi har VV.
Redan efter andra dagen på extraveckan ringer åbäket och ifrågasätter hur länge jag måste vara konvalecent efter ett kejsarsnitt...

Alltså, egentligen är det ju inte så konstigt. Det är ju många som lämnar bort äldre gemensamma barn också de första dygnen. Då är det ingen som kommenterar det.

Det viktigaste är att de inte känner att ni lämnar bort dem för att de inte är gemensamma barn, utan för att du kanske inte mår så bra efteråt och behöver lite extra lugn och ro.

Jag pratade med bonusbarnens mamma och talade om min känsla som hon förstod och respekterade och lovade att finnas till hands när det hände och om inte dom var hemma så var ju mormor eller farmor det. Nu hade jag "turen" att föda när dom var hos sin mamma.
Sambon hade gärna haft barnen hemma men förstod hur jag kände och ville inte trampa mig på tårna då det var mitt första barn.

Var ärlig mot alla så kommer det nog gå bra!

förstår verkligen va du menar .. har själv 2 bonusar o dom va hos oss just när ja kom hem från bb me våran tös. ja fick planerat snitt så va verkligen inte helt återställd heller.. väldigt mkt värk o så...
men ja fick bita ihop o ta hand om alla 3 barna. gubben hjälpte till lite .. men började ju jobba o då va ja själv me alla...

dom bor växelvis varannan vecka ...

detta ledde till en inflamation i livmodern pga överansträngning.

tänk på att du Måste ta de lugnt i början!
även om du föder vaginalt finns risker för inflamation.

Jag kan förstå vad du menar men samtidigt förstår jag din sambo .
Min bonusdotter hämtade vi samma dag vår dotter föddes & hämtade henne samma dag vi åkte från sjukhuset  för hon skulle få känna att hon också var med och få träffa sin lillasyster, för inte skickar man iväg sina biologiska sen när dom kanske får ett syskon?

Jag har sagt ifrån en gång & det var en hel dag jag skulle ha båda barnen & det var lite svarsjuka med i bilden & min dotter var sjuk.
Då orkade inte jag .
Men mitt samvete var inte nådigt & efteråt ångrade jag mig något fruktansvärt!

Men jag tycker DU ska förklara för hans barn hur du vill ha det ,
berätta att du vill vila upp dig ett par dagar innan de kommer så ni kan göra något kul tillsammans eller något i den stilen .

12 & 13,5 år är stora barn som är rätt självgående.
Men det kan vara skönt att vara ifred i början .
Tycker däremot att dom ska få träffa sitt syskon när det kommit,
besök på bb kanske?
Annars blir det nog lätt en känsla av att dom inte tillhör familjen och blir undan knuffade för det kommer ett nytt barn !

jag kände nog med att jag ville ha ett par dagar själv med bebis och man efter hemkomst. Men tur nog så var vi på b.b från måndagkväll till lördag-dag när bonusen var hos sin mamma, hennes vecka. Tänk om det hänt på vår vecka, så det var tur, hade ingen lust att stöka med hans veckor, så sen fick vi lördagen och söndagen ensamma, sen kom bonus på måndagen. Och jag hann få min "blues" som man kan få när bröstmjölken rinner till, bara grät och grät, det kom på lördagen. Så allt passa in perfekt utan att rubba bonusens veckor hos oss och hos mamma.

Vi får se vad som händer nästa gång? man vet aldrig hur en förlossning ser ut, kejsarsnitt är värre. Då behöver man sin karl mycket mer! annars vill jag nog hem till de andra barnen snabbt. Och man har mer koll nästa gång, blir nog inte lika överväldigad och så orolig som första gången. Klart att man vill ha lugn och ro speciellt första dagarna.

glömde skriva att bonusen hälsade på , på b.b , det var självklart utan att fundera!

Jag är i samma sits, har dock itne tagit upp det med pappan än (BF i slutet av året). Mitt största argument är att jag inte kommer kunna ge bonusbarnen nån som helst uppmärksamhet - och det skulle väl inte vara särskilt kul för dem?

Jag kan absolut låta dem komma o titta på bebisen en liten stund om de vill (men utan deras mamma såklart) men jag känner att jag nog inte kommer vilja ha dem boende hos oss de första dagarna efter födseln.

Hej.. jag vet exakt hur du känner dig... men mitt önskemål blev avskakat...

Jag åkte in 18 på kvällen när min dotter skulle födas.. eller jag och pappan rättare sagt... hans 6årings mamma kom och tog deras gemensamma.. jag trodde ju så klart att de skulle hem till hennes mamma.. vi åkte in på måndag kväll och kom hem onsdag fm.. när jag kommer hem står min sambos ex och dammsuger i min lägenhet! gulligt.. ja kanske.. men nej tack...

Stora tjejen var hemma och jag fick vänta i 2 veckor på att få lugn och ro med min nyfödda.. detta ledde till enorm stress för att bebis inte skulle väcka storasyster mm.. jag fick mjölkstockning som heter duga och sov dygnet runt.. jag orkade inte vara vaken och höra krav på att gå ut och roa mm.. detta ledde till att jag hamna i en bubbla... som jag kämpat mig ur och kan nu se storasyster som storasyster.. inte någon som kan "skada" mitt barn.. Jag led jättemycket över att känna att jag ville va själv hela tiden.. min bubbla höll både vänner, min sambo, bonusdotter och övrig familj borta.. jag orkade inte.. det var jag och min dotter mot världen.. jag önskade många gånger att vi skulle va 3... men det var en obehaglig och skitläskig tanke, för jag skulle adrig kunna leva utan mitt bonusbarn.. jag älskar henne så otroligt mycket och har alltid gjort.. vi har en speciell relation som många tycker är förundransvärd... hon berättar allt för mig.

Nu har jag tagit mig ur bubblan och jag är så otroligt tacksam över min familj!!!

Vi har precis flyttat och nu har lilltjejen fått eget rum och storasyster börjar skolan och varannan-vecka perioden är slut.. nu bor hon hos oss heltid och det känns så sjukt bra...

För att få alla biomammor att vara tysta så vill jag även tillägga, att skulle vi nångång få ett till barn så åker vårt gemensamma barn till sin mormor några dagar så vi får komma hem ordentligt och landa.. för det behöver man.. första tiden ska alla njuta av.. inte bara mamman som bäddar in sig och sin nyfödda i en bubbla. utan bubblan ska räcka till för alla!

Men ta en sak i taget!

Med bonusbarn som är så pass "gammal" blir de nog inge jobbigt att vara hemma första dagarna fast dom är hemma.

Min bousson ( 9år) bor hos oss på heltid och fick sova hos min mamma under BB-vistelsen. Vi hämtade han på vägen hem från bb.
I den åldern förstår dom mera så du behöver inte vara orolig om ni inte skulle kunna fixa "barnvakt" dom första dagarna hemma.

Lycka till!!! =)

Jag känner mig "träffad"
Jag fick mitt första barn med en man som hade 2 barn sedan tidigare.
10 och 11 år var de den sommaren när vår dotter föddes.

Vi brukar i vanliga fall ha 1 vecka i taget men över sommaren har vi 2 veckor i taget istället.
Det vi gjorde var att vi planerade så att barnen skulle vara hos sin mamma de 2 veckor när jag skulle gå över tiden... för det gör ju alla förstföderskor *S*
Det var ju också av praktiska skäl - att inte behöva ragga barnvakt när det var dags för förlossning och även för att kunna vara på BB utan att ha stress att åka hem eller så för att barnen var hemma. Missförstå mig rätt, stress hem för att avlösa barnvakt etc.
Nu visade det sig att förstföderskor inte alls alltid går över tiden utan får barn på exakt utsatt datum.
Vilket medfödde att vi hamnade i situationen att ringa de stora barnens mamma och fråga om barnen kan vara där, fixa skjuts till sommarskola osv. Sedan var barnen hos mamman när vi var på förlossning och första dygnet på BB, sedan åkte maken och hämtade dem så de kunde vara med och hälsa på nya lilla syster på BB och så åkte de hem.
Jag var kvar 2 dagar "själv" på BB eller rättare sagt så kom maken över dagarna med syskonen. Och så när vi åkte hem var stora syskonen hos oss 1 natt innan de åkte till mamman igen.
Och då var de 2 veckor hos mamman (nästan) och vi "landade" hemma, plus att de ändå fått tid att hälsa på systern

hej vet hur de e sambons ex sa att vi skulle hämta hans son dagen efter ja kom hem från bb liksom hallå? fattar hon inte att man behöver vila tycker de e rätt svårt när där e andra barn med i bilen där mamma inte ger sig utan ska ha de som hon vill

Hej Pymsan!

Jag skrev också ett inlägg, en vänlig fråga angående detta och undrade om två veckor var för mycket att begära i ensamtid. Det blev rena kriget. Trist tycker jag när man bara vill få intelligenta svar och råd. Du kan kolla in tråden med rubrik:
"Hur länge innan bonus kom efter förlossning?" Över 800 inlägg hittills och det bara fortsätter...

Jag fick en vecka cirka och det var skittufft när min bonus kom, men det var bara att bita ihop. Det blir lättare och lättare...

Lycka till!