Jag har blivit agad som liten. Man känner bara skuld känslor de första gångerna, sedan går det över till att man tror att såhär ska det vara.efter ett tag börjar man skolan blir mycket oskyldigt beskylld på grund av att man inte beter sig som alla andra barnen. Du blir mobbad hela grund skolan upp till högstadiet bytt skolor 3-4 gånger före detta. kommer upp i högstadiet samma visa där. Då hormoner hos en kille träder i kraft i denna ålder blir man mycket mera själv beskyddande vilket ledet med alla minnen till en aggression du inte vet vad du ska göra av. På samma gång du har så mycket kärlek man vill ge. Detta är något man inte brukar snacka om rakt ut. De första sakerna som gjorde att jag börja förstå att jag inte blev rätt behandlad var när jag mötte min första kompis. Jag var 12 Daniel var 11, första gången jag kom dit bjöd dem på kakor och var mycket trevliga och lagade mat för oss alla. Jag blev först chockerad och pratade inte så mycket för jag var inte van med vad som hände. tog upp gaffeln med höger handen högerhänt som jag är där kom ingen reaktion från dem. började äta och ja inget hände. hade detta varit hemma så hade fått gå och lägga mig med blåmärken på ryggen eller svullnad i ansiktet sedan fick man ingen mat till frukost på morgon dagen. Även legat akut på sjukhuset med min mor som var vilsen i problem efter skilsmässan med min far.jag tappade en ketcup flaska på marken och när jag lutade mig ned för att plocka upp den kom en hård smäll mot min bak med stålhätta och min svans kota var brruten. kunde inte stitta riktigt på flera veckor efter detta. detta pågick tills jag blev 15 och fick bestämma själv vart jag ville bo. Efter som att socialstyrelsen ansåg att min far hade rätt att träffa sitt barn mot dets vilja. efter som att jag var för ung för att bestämma själv blev jag lämmnad i boarp till min far där jag stod och grät när min mor och min styv far körde iväg. Stod alltid bakom samma träd och hoppades på att de skulle komma tillbax och hämta mig. efter som jag visste vad som väntade mig. man vågade inte heller fråga sin far om man fick ringa sin mor för att då fick du sitta i trappan för att du inte visade respekt för din far. du fick ingen mat det ända du fick var ett viol färgat öra, vi har visat några av dessa blåmärken skrap sår för doktorerna innan. sen kom det en vinter dagen efter nyår 2000 då hände det igen hade blivit rappad över baken så att den va blå spräcklig när jag kom hem till min mor samma dag. kunde inte sitta på vägen hem som är 6mil lång. fick sitta på knä i baksätet med huvudet riktat ut ur bakrutan. samma dag körde min styv far Mikael mig till akuten igen.denna gången fick vi en sköterska. jag sa att min far hade slagit mig till henne och hon blev helt hysterisk och gav min styvfar en örfil då hon trodde att Mikael var min far. dröjde inte länge innan en annan sköterska och en doktor dök upp och lughnade ner henne.nu när man tänker tillbaka på detta så tror jag i ett sånt tillfälle fick hon nog sparken och allt på grund av mig. till slut går det så långt att du ignorerar alla problem. Min fadder tog livet av sig det var en av de ända fader figurer som jag faktist såg upp till efter detta dröjde det inte länge innan vänner började försvinna ur mitt liv av de små jag hade. Johan träffade jag när han flyttade in i huset brevid mig han hade också haft ett svårt liv han blev senare samma år som jag träffade honnom iväg skickad till en egen lägenhet de hade ordnat för han, inte långt efter det tog han livet av sig, jag förstod inte riktigt vad som hade hänt förrens detta året 2010 då jag en dag kom underfund med hur känslokall jag blivit, hade stäng av mina känslor under en längere tid då en av mina andra kompisar fick cancer Pontus heter han jag var så orolig att han skulle gå bort för det var den polaren jag hade som fortfarande ville hålla kontakten med mig... han flyttade till sverige från usa där träffade han mig vi blev kompisar haft våra små konflikter då och då som alla kompisar har någon gång men det slutade inte våran vänskap när han hade gått ur högskolan och jobbat på ett par olika ställen i sverige flyttade han till norge då han insjuknade, enligt doktorn låg han för dötts bedden han hade inte långt kvar att leva, men Pontus är en stark person som jag känner han. doktorn hade erbjudit han att få något för att sommna in när det som so värst ut, men Pontus sa nej jag vill försöka han väntade nämerligen sin dotter. Men han blev bättre efter tag. att få leukemi är som att vinna miljoner på en triss och att överleva är mycket ovanligt. Pontus är nu på fötterna och i sverige igen över julen hos sin mor och far och hade det inte varit för att jag såg hur stark han var och att han alltid ser hoppet i de omöjliga sitvationerna så hade jag nog aldrig kommit så långt som jag gjort det senaste året. I alla fall ska man dra hela min historia så finns det många händelser som skulle ta för lång tid att förklara. men att aga ett barn är fel detta skulle aldrig jag tollerera hända i min omgivning för jag vet hur mycket det har skadat mig, jag vet hur svårt det är, de som skäms över sina föräldrar när de bjuder på mat, kakor och annat bör tänka om ni bör uppskatta det. medans ni står och ignorerar de i eran omgivning finns det barn där ute som inte får mat på bordet som också skulle mer än gärna byta sits med er.Finns även människor som tror att sånna här saker inte händer i din omgivning. men i självaste värket kan det vara din trevligaste granne som utsätter sina barn för detta.min far var mycket trevlig mycket kompisar och för det mästa bra stält Bertil Lindskog heter han bor i torsbo för er som inte tror på min historia, Något du lär dig ganska snabbt är att inte många tror eller ens förstår sig på dig. Jag tycker mycket synd om alla dessa barn och jag önskar att jag kan göra något för att förhindra detta. Har antagligen formulerat en del meningar fel tack vare mina snälla lärare som aldrig tog sig not tid med att hjälpa mig.när du får stryk för att göra fel frågar du heller mer än 1 gång istället för att göra fel.vilket leder till att de blir förbannade på dig och utsätter dig som ett skam objekt i klassen vad som sedan leder till att du blir dum förklarad som sedan leder till att man hoppar av skolan för att orka med sitt liv. Nu för tiden lider jag av stress, ångest, magsår och psykiskt lidande. Med en bakgrund som denna utvecklade jag också ett koncentrations problem av all ångest och stress som jag nu får ta medicin för.Med andra ord tänk före du höjer näven eller skriker raus åt dina barn raus fick man höra ofta vilket man snabbt förstod betydde försvinn.Idag lever jag som vad jag antar ett vanligt liv eller så nära jag kan komma med förhoppningar på att allt bara kan bli bättre och att man kan börja glömma dessa blank klara minnen som dyker upp varje gång man ser/hör någon skrika eller bråkaHoppas ni förstår hur detta kan på värka en person under längre tid. Många anser sig vara riktigt starka och säger att haha det klarar la vem som hälst nepas problemas du är bara en fjant. Tål inte lite stryk och så vidare, Jag förväntar mig ingen hjälpmen för er som inte tror det skadar era barn ni har fel. De fåtal som lyckas dölja sina problem efter en längre tid under psykisk och fysisk misshandel kan värka som en perfekt människa.Visar aldrig sina fel, drar sig undan när de mår dåligt för att ingen ska lägga märke till det.Första glimten du får av personens riktiga jag kan komma långt efter du trodde du visste vem personen igenterligen var, många av deras vänner kommer bli förbryllade av vad de sett efter som att de trodde de kände personen. Denna personen i fråga som nu är jag trodde det inte fanns något annat sätt att skaffa vänner än att spela en roll... använde mig av många andras historier hur min familj såg ut hur min far va för att få vänner, när man har gjort allt eller i alla fall när man tror man har gjort allt man kunnat göra för att glömma sina problem inser man hur fel det äroch känner all ånger komma, Jag har lovat mig själv att inte föra över mina problem till någon annan, Livet är grymt man kan inte lita på många men man borde kunna lita på sin familj.
Mvh Benjamin
