Om min sambo bara visste...

Prata, prata, prata. Det finns inget annat sätt - om man vill att det skall lösa sig. Vilket det säkert gör. Lycka till!

Jag vet precis hur du har det! Har det (nästan) likadant här hemma.
Bara jag som tar sonen 24 tim/dygn, dag som natt. Får han ta sonen
på natten går han till sonens säng, sätter sig i våran och suckar.
På kvällarna när han kommer hem, är det oftast sovtid för sonen (snart 1,5 år), och då är det naturligtvis jag som får ta det.
På helgerna har ju han så mycket han tycker att han måste göra, så han har knappt tid att ta sonen. Bara jag som byter på honom, ger honom mellanmål (middag äter vi tillsammans), tar honom om han gnäller osv. osv....

Inte nog med det, så tycker han att jag ska ta hand om hushållet om dagarna också. Innan tyckte han att det var BARA han som städa och greja. Men och? Det är ju bara jag som tar sonen....

Oj, jag gråter nästan när jag läste tråden. Jag trodde att det hände bara mig...
Det känns som jag kan bli utbränt när jag hemma med sonen, det låter konstigt tycker jag, men så känns det.
Min son är 9 månader idag, han är jätteaktif. Jag älskar honom jättemycket men önskar också att min man kan hjälpa till att ta hand om honom. Sedan vi fick barn han jobbar ännu mer än innan, inte för pengarna skull utan eftersom han älskar sitt jobb. Han säger alltid att familjen är viktigast men jag tycker det är bara struntprat.
För att göra saker värre sitter vi nu i Kina sedan en månad tillbaka för hans jobb. Nu känner jag väldig isolerad. Ingen att prata med och sonen knapp har någon att leka med. I sverige kunde vi i alla fall gå till vänner och öppna förskolan. Jag längtar efter att gå tillbaka till sverige men hembiljetter är bokat till desember.
ok, nu slutar jag. Tårarna börjar rinna...

var har du hittat honom? Hösten 1952 eller?

Om han vill våttorka golven så kan han väl göra det. Säg att det är likabra att han våttorkar alla golv när han kommer från jobbet, för att bebben ändå kräkt så mycket. Du kan ju ta dammsugningen

Tips, många barn brukar vara nöjda om man bär på dem när man utför sina sysslor. Har du en ergonomisk bärsele eller en sjal kan du bekvämt bära honom länge till. Jag tror han kan sitta på ryggen nu, så har du händerna ordentligt fria och kan hålla på med det du vill göra, och många barn är väldigt nöjda, bara de är uppe hos en.

dags att åka bort och låta pappan vara hemma lite själv med bebis kanske??

Fast undar om TS känner sig trygg med det, med tanke på hur hennes man är. Om det ska vara någon vits med att åka bort, ska hon ju känna sig trygg vad gäller barnet och vem som tar hand om det, annars är det nog ännu värre än att vara hemma......

Därför man ska reglera föräldraledigheten enligt lag så att pappskallarna ska tvingas vara hemma med sina barn för att se hur det är...

hur fasiken kan du acceptera något sådant? Så länge du inte kräver något kommer han upperbarligen inte göra något heller.

Min man har fått barnen i sin famn så fort han kommer innan för dörren. Ibland ber han snällt om att få byta om först.

Men om de inte är kapabla då? Denna pappan är ju inte alls lyhörd för sitt barn.

oj oj... säger som några andra PRATA m varandra, allt blir en ond cirkel å ditt barn vill inte ha en utsliten mamma.
gå hemifrån om så för att ta en promenad, handla, gå å sola en sväng, ta en fika m ngn kompis.
låta pappan vara själv m ert barn, kanske ger honom mer förstående hur du har det om dagarna.

jag hade aldrig stått ut... jag hade grinat, varit förbannad, å jag e långsint... så min gubbe skulle inte få det lätt =)
alla i en familj ska få må bra om inte sätter man sig å resonerar.. möter varandra på halva vägern om så..
jag är ingen bra mamma om jag inte mår bra.
vi har haft MÅNGA duster, men vi båda vill alltid lösa allt även om det ibland kan ta tid, men vi lär oss av allt vi gått igenom.. tack å lov !

hon behöver ju inte lämna över ungen och dra en vecka till mallorca direkt kanske.. de räcker ju med att sticka iväg nån timme o shoppa o sen utöka tiden lite. Är pappan inte ens kapabel att ta hand om sin bebis i nån timme så är han direkt olämplig att överhuvudtaget ha barn... Och en sån kille hade ju iaf inte jag velat vara gift med..
Ge han chansen så kommer det säkerligen ordna sej..

K'nner igen mig lite oss dig, känns som om man får ta hand om ALLT själv..
men ja som många säger PRATA...

jag ska nu börja simma 1-2 ggr i veckan så får pappan vara hemma med våran son och se att man inte HINNER allt..
våran son blir 5 månader snart och man märker att han "kräver" mer..

Öh jag har bara ett tips..när din sambo kommer hem så lämnar du över barnet till honom och tar en lång promenad... prata i telefon med en vän, gå över på en fika eller nått. Lämna hemmet helt enkelt.
Sonen dör inte av att gnälla lite i soffan, så länge du är där och sköter allt så kommer inte din sambo att ta ansvar, för du är ju där snabbare än snabbast och gör allt.
Torka spyor kan han också göra, låt honom sucka o stöna hur mycket han vill men han får faktiskt göra det med.

Vet du vad, jag tror visst de är kapabla till det. Om de inte är svårt förståndshandikappade eller sociopater så kan de ta hand om ett barn. Men på grund av lathet och bekvämlighet så gör de inte det, för de vet att mamman kommer farande och tar hand om barnet när de ignorerar det. Men är inte mamman där och det är på hans ansvar så måste han ju svara på barnets signaler. Gör han inte det då så har man ju valt helt åt h*vete fel man att få barn med.

Nejdu TS, antingen så accepterar du att det är så här, eller så ser du till att mannen får vara föräldraledig ett tag, eller så lämnar du honom och tar barnet med dig. Då får du ta hand om barnet lika mycket själv, som nu, men du slipper i alla fall massa oförstående skitsnack om kräk på hans säng!

Självklart kan pappan ta ansvaret. Men mamman måste släppa det också!
Det finns väl ingen som skulle säga till en nybliven mamma att hon inte får ta hem ungen från bb för hon inte vet hur hon ska ta hand om barnet (jag menar någolunda friska mammor). Varför skulla man inte när som helst kunna dumpa över ungen på papporna hur okunniga de än är. Normalbegåvade icke-psykopater gör väl vad de kan för sina barns skull. Däremot finns det alltför mycket curlade män som sitter och päser i tv-soffor eftersom jobbet blir utfört ändå. Kvinnorna tröttnar på att höra gnället och tar han om allt själva -vilken björntjänst man gör sig. Nej ts -dra iväg utanför hemmets väggar så du slipper höra och se -det kommer att gå alldeles utmärkt för din man och son. Och tänk på att den enda du kan förändra är dig själv. Mannen kommer förändras på köpet -men inte utan att du drar dig bort från allt ansvar som du tagit på dig! Lycka till!

Jo, det är klart, han lät så elak bara och då kände jag att det kanske inte känns bra för STS att ge sig iväg.......

Men det kanske fungerar bättre just om hon ger sig iväg.....

Shit, din stackare! Vill han inte ta hand om sitt barn eller vad är det frågan om??

Vi har uppdelning: den som är hemma behöver inte ta hand om barnet när den som jobbar kommer hem. Så nu när jag jobbar och kommer hem tar jag hand om att ge sonen middag (samt att se till att det finns middag till sonen), bada honom, ge honom kvällsmat och natta honom. Medan sambon, som varit hemma hela dagen lagar middag till familjen. Mycket bra uppdelning!

Och vi har varsin kväll i veckan när vi kan göra vad vi vill utan att kolla med den andre om det funkar. Då säger man bara hejdå, går ut genom dörren och kommer hem när det passar.

Ska han vara pappaledig något, eller är han för lat för det?

Säg ifrån!!!!!

ni måste ställa krav på pappan.säg i från.

Du måste säga ifrån och visa att du menar allvar. Du vinner inget på att agera martyr.

Sen tycker jag visserligen att han borde fatta mer än han gör, men det gör han ju tydligen inte.