• Anonym

    beteendeförändring

    Hej

    Jag har en son som snart fyller 3 år och jag är gravid i v.38. Vår son är en härlig, rolig och charmig kille. Han är långt kommen i sin utveckling och väldigt duktig motoriskt. Eftersom denna lilla kille har mycket spring i benen så har vi gått med i en gympagrupp. Dels för att springa av sig lite och dels för att jag tycker det är nyttigt att träffa andra barn än de på dagis och att fungera i grupp.

    De två första gångerna var jag med honom och det gick ganska bra. Han var lite blyg först men tyckte ändå allt var spännande. När hinderbanan kom fram så var det full fart. Samma sak 2:a gången vi var där. Då var det sådan fart på honom att jag kände att jag inte riktigt orkade med detta själv. Så tredje gången vi åkte dit följde pappa med för att kolla och avlasta.

    Denna gång så blev det hopplöst! Kan nämna att han är pappas pojk och det fungerar bra mellan alla oss tre hemma. Nu ville han inte göra något i den ordning som var. Han grät så fort något gick emot honom och när han inte fick göra som han själv ville. De första gångerna hade han snällt väntat på sin tur men nu bröt han ihop om vi sa till han att vänta på sin tur eller när vi sa till han att göra som de andra barnen.

    Svårt att förklara detta men sista gången nu som vi var iväg så avbröt vi allt och åkte hem för det var hopplöst.

    Han pratar om gympan under veckan och säger att han vill dit och göra kullerbyttor och klättra över berget och kasta sig i lianerna så han verkar ju tycka det är roligt i alla fall...

    Ska vi göra fler förök att åka på gympa eller ska vi bara strunta i det? Är han inte mogen?

  • Svar på tråden beteendeförändring
  • Barnpsykologen

    Hej, ni ska absolut åka dit eftersom han pratar om det och tyckte det var roligt. Din tanke kring gympan var jätte bra.
    Att han var blyg och behövde dig och ditt stöd vid första gången gjorde att han följde det du sa så bra. När han nu känner sg trygg och vågar på egen hand så kommer också hans vill bestämma själv uttryck fram.
    Att förbereda honom på vad som gäller är bra. Korta instruktioner som att man får inte gå före något barn etc. När man är tre år så har man svårt att vänta. Att göra bedömningen hur länge han kan vänta gör ni bäst. Om det tar för lång tid vid ex lianen så försök locka honom till mattan eller något annat som han kan få göra på en gång. Syftet var att han skulle få röra sig och springa av sig.  Hur gör de andra barnen, om det är en ledare med så kanske han behöver anpassa gympan så att treåringarna slipper vänta och kan rusa på i den fart de vill.

    Jag tycker inte du ger en bild av en hopplös kille, jag ser ett energiknippe till treåring som längtar till gympan och att få springa och göra kullerbyttor, att det står några proppar ivägen kan väl inte han slösa sin tid på, elle´? Se till att han hinner med så många kullerbyttor han vill.

    Ha så skoj! Anneli

Svar på tråden beteendeförändring