• Liinzan

    hanskas med rädslorna tips?

    Jag ska föda mitt första barn i december, och jag är väldigt orolig över den stora dagen. Jag blir skrämd av att bara tänka på den, all smärta, att inte veta när de är dags att ringa bb, att man inte kommer få ut henne, och så är jag orolig över att jag kommer vara totalt panikslagen.

    Har ni några tips och råd om hur man kan lära sig hanskas med rädslorna? Vet ni även nån bra sida där man kan få tips och råd för att vara så beredd inför förlossningen som möjligt?

    / En orolig tjej!

  • Svar på tråden hanskas med rädslorna tips?
  • Shieva

    Jag är också grymt spruträdd, men när man väl är där så bryr man sig inte. Jag lovar!

    Jag fick epidural första gången och då ligger man på sidan på sängen medan läkaren sticker i nedre delen av ryggen. Det tar bara några sekunder och gör inte alls speciellt ont. Inget jag reagerade på i alla fall.

    Andra barnet gick allt så fort att de satte en spinal bedövning istället. Det är samma typ av bedövning, men istället för att ha en liten tunn slang som kan fylla på bedövning när det behövs så får man en engångsdos som verkar direkt och i ca 2 timmar.

    Känndes inte heller när de stack - och var grymt skönt att ha. Det gjorde inte det minsta ont ens när huvudet skulle ut!

    Ett tips är att inte lyssna på skräckhistorier för folk har en tendens att överdriva. När jag läser endel inlägg här så blir jag nästan rädd igen - och då har jag ändå kommit över det för länge sedan och fött 2 barn och väntar det tredje....

  • ProdigyGirl
    Shieva skrev 2009-10-28 08:45:47 följande:
    Jag är också grymt spruträdd, men när man väl är där så bryr man sig inte. Jag lovar! Jag fick epidural första gången och då ligger man på sidan på sängen medan läkaren sticker i nedre delen av ryggen. Det tar bara några sekunder och gör inte alls speciellt ont. Inget jag reagerade på i alla fall. Andra barnet gick allt så fort att de satte en spinal bedövning istället. Det är samma typ av bedövning, men istället för att ha en liten tunn slang som kan fylla på bedövning när det behövs så får man en engångsdos som verkar direkt och i ca 2 timmar. Känndes inte heller när de stack - och var grymt skönt att ha. Det gjorde inte det minsta ont ens när huvudet skulle ut! Ett tips är att inte lyssna på skräckhistorier för folk har en tendens att överdriva. När jag läser endel inlägg här så blir jag nästan rädd igen - och då har jag ändå kommit över det för länge sedan och fött 2 barn och väntar det tredje....
    Åh! Detta inlägg var precis ett sånt jag letade efter.
    Jag är nämligen livrädd. Var på mitt andra Aurorasamtal idag och blev nästan osams med BM där. Jag känner mig så missförstådd.
    Känner mig uppgiven och rädd och inte som att det har hjälpt det minsta. Vill nästan åka till ett annat BB-Förlossningssjukhus nu, eftersom det nästan kändes som att BM blev trött på mig och irriterad.
    Buhuhu!
    Jag vill ju se fram emot det här, inget annat.
  • tessanpower

    Mitt sätt att handskas med rädslan att få panik (ännu värre panikångestattack) är att begära smärtlindring hela vägen. Fick det med första barnet och hoppas på lika bra smärtlindring denna gång.

    Nu inför förlossning nr2 är jag mera rädd för saker som händer efter att bebisen är född och då hjälper inte smärtlindring. För att få bukt med de rädslorna har jag och maken listat upp det jag är rädd för. Det blev 5 punkter som vi sedan "smulade" sönder och hittade lösningar på.

    Den sista delen av rädslan tänkte jag försöka få bort genom att läsa boken "The Secret" Vet inte så mycket om den, men det ska visst vara ett slags positivt önskande. Allt man önskar sig kan man få. Låter väl underbart att få önska sig en bra förlossning :)

    Sedan är jag också i väntan på Aurorasamtal.

    Hur gör du?

  • Liinzan

    Okej, jo skräckhistorier verkar det finnas gott om!
    Shieva du skrev att du fick epidural med första, och sedan Spinal bedövning med andra, Är spinal bedövningen också en spruta som man får i ryggen??Och tack för det du skrev, du fick mina nerver att lugna sig en aning!

    Och tessanpower: Jag har panikångestattacker som jag levt med i flera år fram och tillbaka, är det lätt att dom kommer upp under förlossningen?? Och vad fick du för smärtlindring?

  • Shieva

    Spinalbedövningen är en spruta som läggs på samma ställe, men skillnaden är att det är en engångsdos som verkar direkt. Toppenbra!

    Alla förlossningar är ju olika och beroende på person så upplever man det olika - men min erfarenhet är att när det väl startar så är man så fokuserad på att andas sig igenom värken och sedan återhämta sig inför nästa. Man är så uppslukad av det att man inte tänker på annat. Man har helt enkelt inte tid att få panik. Man kör bara på tills barnet är ute.

    Tänk på att ta bort yttre orosmoment, som tex hur ska ni ta er till BB? Var är bästa vägen att köra om det är rusningstrafik? Vad ska jag ha med mig? Vilken bedövning tror jag att jag vill ha? mm

  • tessanpower

    Liinzan: Jag tror inte att det är någon jätterisk att få panikångestattack under förlossningen, för precis som Shieva skriver är man fokuserad på barnet som ska ut. Men när jag tänker på förlossningen nu i förhand är en av mina största rädslor just att få panikångestattack. Därför har jag valt att även denna gången be om både lustgas och epidural som jag fick sist. Personligen är det mindre risk för mig att få panik om jag har god smärtlindring, då kan jag liksom slippa den biten.

  • SötFlöt

    För det första: sluta läs för mycket! Hitta din egna små tips till dig själv att följa..T ex angående värkstart...jag visste ju att det ANTAGLIGEN skulle sätta igång på natten..det gjorde det och med en veckas övertid blev jag då väldigt glad och samtidigt var det väldigt spännande, jag blev upprymd! efter 4 "värkar" (var ju inte säker) ringde jag till BB och förklara o dom bad mig återkomma om några timmar.

    Då kände jag att nu gäller det att behålla lugnet och jag tog varje värk med lugn och ro, andas lungt och fint. Min barnmorska sa: åk till bb när du har så ont att du behöver bedövning, den meningen cirkulera hela tiden och gjorde att jag pallade 12 timmar hemma faktiskt! min kille var förresten borta den natten på jobb så behövde verkligen behålla fokus men det gick jättebra


    Om du lyckas behålla lugnet från början gör det otroligt mycket, sedan är det klart att man kan få lite panik frå och till men försök behålla en positiv inställning till det, det är inte bara ont, det är jävligt häftigt med!


     


    Lycka till. PS resten löser sig


    ★☆°♥ (¯`°?.¸ ♥ Nova Sarah Mathilda 5/3 ♥¸.?°´¯) ♥☆°★
  • Liinzan

    Oj vad duktig du var, jag vill också försöka klara av att vara hemma så länge som man pallar, så man slipper ligga på förlossningen super länge med värkar.. då är de nog skönare att vara i sin hemmiljö :) Men å andra sidan så har jag 6 mil till närmaste förlossning och det är ju en liten bit tyvärr :(

  • Aramintha
    Liinzan skrev 2009-10-25 17:20:56 följande:
    Jag ska föda mitt första barn i december, och jag är väldigt orolig över den stora dagen. Jag blir skrämd av att bara tänka på den, all smärta, att inte veta när de är dags att ringa bb, att man inte kommer få ut henne, och så är jag orolig över att jag kommer vara totalt panikslagen. Har ni några tips och råd om hur man kan lära sig hanskas med rädslorna? Vet ni även nån bra sida där man kan få tips och råd för att vara så beredd inför förlossningen som möjligt?/ En orolig tjej!
    Ringa BB ska man, enligt den info jag fick, göra när det är ca 5 minuter mellan värkarna. Men som jag ser det, kan man lika gärna ringa lite innan, så att de vet att man är på gång. Och detta var då det rent praktiska rådet! ;)
    I övrigt, så är det nog så tråkigt att man inte kan vara beredd på hur en förlossning blir. Alla förlossningar är väldigt olika.
    Smärtan kommer du tyvärr inte ifrån. Det gör djävulskt ont att föda barn. Men det är det värt!!! Hur ont det än gör, och vad du än råkar ut för (kejsarsnitt osv), så kommer du att tycka att det är värt det!
    Att du bli skrämd förstår jag mycket väl! Vem blir inte det av tanken på att föda? Det är ju inte vem som helst som ska pressa ut ungen, det är ju DU! :)
    Vad gäller själva förlossningen, så kommer du troligen inte ha tid att vara panikslagen. Man är så fokuserad på händelseförloppet i kroppen att man inte har tid med något annat. De flesta förlossningar går dessutom väldigt, väldigt bra. Dvs, barnet/barnen kommer den naturliga vägen, och både de, modern och fadern (som ofta är i chock efteråt (fadern, alltså)) mår bra efter händelsen!
    Är du jättenervös, tycker jag att du ska tala med din barnmorska om dettta, och be henne informera BB om detta genom ett sk förlossningsbrev. Med detta så ser förlossningspersonalen vad du önskar och vad du är rädd för. Utefter detta jobbar de också. Det var något jag märkte! Så de tar stor hänsyn till hur du vill ha det, och hur du känner inför förlossningen. Tänk på det, och ställ krav! Hoppas att allt går bra!
  • Liinzan

    åh tack för inlägget :) bra där, jo jag har fått ett sånt papper där jag ska fylla i hur jag känner inför förlossningen osv! :) Så är väl lika bra att göra det.
    Men alltså det som jag oroar mig mest för just nu är hur fasen man ska veta hur en värk känns? Okej att då när de riktiga värkarna sätter igång så förstår man nog de :)

  • mia83
    Liinzan skrev 2009-11-09 12:45:10 följande:
    åh tack för inlägget :) bra där, jo jag har fått ett sånt papper där jag ska fylla i hur jag känner inför förlossningen osv! :) Så är väl lika bra att göra det. Men alltså det som jag oroar mig mest för just nu är hur fasen man ska veta hur en värk känns? Okej att då när de riktiga värkarna sätter igång så förstår man nog de :)
    Tro mig, det är svårt att missa att det är något som händer med kroppen när man får värkar. Det känns som en riktig jobbig mensvärk/magknip som kommer stötvis och håller i sig ganska länge (alltså från några sekunder till några minuter, men det känns vääldigt länge). Råkar du nu vara i vecka 38-39 när det händer, så fattar du vad det rör sig om. (Och annars lär du bli orolig och ringa sjukvårdsrådgivningen om inte annat;) )
    Jag var också jätterädd för förlossningen, men när man väl är där så gör man vad som helst för att få slut på det onda, till och med andas på rätt sätt och föder ut barnet ;) kan även rekommendera epidural, det var det som fick mig att orka.
  • Liinzan

    Okej :) jag låg häromkvällen och kikade på tv i soffan då jag fick sån där extrem molande mensvärk, kollade direkt på klockan och de satt i 15 minuter ungefär, kändes som evigheter! Men sen slutade det, och dök upp två timmar senare men absolut inte lika stark värk.. Var det förvärkar då??

    aa okej, jag har hört att Epidural ska vara bra :)

  • mia83

    det kan det absolut vara..dom brukar inte komma så jättetätt i början..

Svar på tråden hanskas med rädslorna tips?