GulTiger skrev 2009-11-24 20:38:16 följande:
För egen del har jag aldrig sett det som viktigt, eller ens önskvärt, och det har därför känts självklart att Danmark blev vårt första val. Det jag kan tycka är konstigt är att klaga på de svenska köerna om man är för öppna donatorer. Landstigen (åtminstone i Stockholm) har gjort flera kampanjer för att locka fler sperma- och äggdonatorer. Men det är faktiskt inte så lätt att hitta människor som är beredda att donera sina könsceller med vetskapen om att de om 18 år kanske blir uppsökt av en individ som kräver att få lära känna sitt "biologiska ursprung."
Det kan delvis vara så, men framför tror jag att det beror på att de svenska donatorerna bara får användas till 6 par.
I Danmark kan donatorerna ge upphov till flera 100 barn per donator.(Då sperman säljs runt om i världen)
Får man barn via en dansk klinik vet man aldrig om ens barn har 100 tals halvsyskon, vilket jag skulle känna som olustigt om jag själv skulle få barn på detta sätt.
Det mest frapperande är frånvaron av barnperspektivet hos många par, man behöver bara googla så får man upp ett otal träffar på donationsbarn som söker sina genetiska rötter.
Det viktigaste är tror jag att man är ärlig och berättar sanningen och att barnen själva har avgörandet i sin hand, denna fundementala mänskliga rättighet, vetskap om sitt genetiska ursprung, borde ingen annan förmyndaraktigt ta ifrån dom.
Även om barnen själva inte bryr sig kan ju deras barn och barnbarn vara väldigt intresserade av sitt genetiska ursprung.
storkenflygeriskymningen.blogspot.com/2006/09/ppen-eller-anonym-donator.html
www.donoroffspringmatches.com/dov.htm
Är donator inte "pappa",men tycker det är rimligt, att man som donator, för barnens skull ställer upp och berättar vem man är och lite om ens bakgrund.Märkvärdigare än så är det inte.