hippiegirl

Äldre 3 Dec 14:02

35 svar

När börjar du uppfostra ditt barn?

Undrar lite i vilken ålder ni börjar sätta gränser, säga ifrån, aja baja, handling-konsekvens (i milda former), kanske time-out hörn etc för era barn?

Varför börjar ni då?

Och hur hårda är ni?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-12-03 14:17

Med handling-konsekvens menar jag tex en 2 åring som kastar saker och man säger att om h*n gör det igen tar man bort leksaken. Om dom gör det igen tar man leksaken....

Ni kan gärna nämna vid vilka åldrar olika fostran? Om ni vill...

MsLili

Äldre 4 Dec 22:46

#21

Sonen var nog runt 10 månader när jag började säga ajaj, jag lyfter bort honom o pratar med honom fortfarande först.
- Nej vill jag inte säga och skämmas hörnan tycker jag inte om.

Lilla Frugan

Äldre 4 Dec 23:08

#22

Lövet2: nej det är klart. Ingen skugga faller över barnet och det är klart att barnet inte ska få pilla i uttaget utan att man håller kolla och stoppar innan. GIvetvis är det föräldrarns ansvar!!

Men vad jag menar är att även barn i den åldern kan förstå tillsägelser och göra som man säger ( om man har tur!) Med dottern så kunde man stå 2 m ifrån och säga nej när hon ålade sig fram till uttaget och det räckte för att hon inte skulle pilla. Men barn är ju olika funkar inte lika bra på busfröet till lillebror omän han förstår precis vad han få och inte får göra.

Även för honom "upppfostrar" vi med konsekvenser. Ex. om han ätit klart ohc börjar kladda runt maten på bordet så säger vi bara till och tar bort tallriken. Handling och konsekvens. Enkla småsaker i vardagaen som ökar tydligheten utan att på nåt sätt anklaga eller skälla.

SaramedM

Äldre 4 Dec 23:29

#23

Lilla Frugan skrev 2009-12-04 22:31:41 följande:

Kan säga att sonen är fullt medveten om att det han gör inte är tillåtet. Kollar nog att någon ser och syns på honom att han busar. Bara lite stressande att han inte begriper att bus som att klättra högt upp och pilla på spisen faktiskt är farligt...

att veta att det inte är ok är en sak, att ha tillräckligt med impulskontroll för att låta bli är en annan sak

Tokern

Äldre 4 Dec 23:31

#24

FrkJenny skrev 2009-12-03 19:38:05 följande:

Flera av sakerna du nämner har inget med uppfostran att göra utan med maktutövning- maktspel. Uppfostrar, dvs samspelar och vägleder/guidar gör jag så klart från början. Biter han i bröstet tar jag bort honom, varje gång. Drar han i håret lossar jag hans grepp, varje gång. Gränserna markeras med barn upp till fem-sex år ju tydligast i handling och orden läggs till att synliggöra och förstärka handlingen. Eftersom han från början inte har någon impulsförmåga ligger det på mitt ansvar att hindra honom från de saker han inte får göra, varje gång tills den dag då han klarar av att hindra sig själv. Och eftersom han inte har något ordförråd så sätter jag ord på det han resp. jag gör. Handling och konsekvens (på riktigt) lär de sig också tidigt; ropar jag så kommer mamma, trycker jag på knappen så tänds lampan, drar jag i snöret så låter speldosan... Det som man kallar "logiska konsekvenser" dvs de åtgärder jag vidtar för att se till att barnet inte skapar en konsekvens som inte är acceptabel, gör jag ju också från början. Jag sätter t.ex. petskydd i kontakterna för att han inte skall kunna pilla om han är av den sorten, jag håller dörren låst för att han inte ska kunna trilla ner för trappan så länge han är för ung för att hantera trappan säkert, jag häller upp minimalt med dryck i glaset om han inte kan hindra sig från att tömma ut det i tallriken och jag plockar bort kritorna så att han inte ska kunna rita oövervakat om han visar (tendenser till) att han inte klarar att hålla sig till bara ritpapper... Aja baja? Nej. Jag vill ge honom ett ordförråd han har användning av för att i ökande grad kunna sätta gränser runt sig själv. Aja baja fungerar väldigt dåligt som det och därför använder jag tydligare ord, oftast Stopp! Timeouthörn? Självklart aldrig. Hårda? Nej, _tydlig_ är det jag vill vara.

Mitt i prick! Superbra inlägg!

pyretochbönan0809

Äldre 5 Dec 17:20

#25

men SJÄLVKLART måste man säga "nej" och ta bort barnet när/om det inte slutar! Alla saker som inte 'r ok kan man inte ta bort. Djuren t.ex. Det 'r INTE ok att dra i p'ls och svans!

Vår älskade Saga 5/7 - 08 och älskade Karna 15/8 -09

Tokern

Äldre 5 Dec 17:58

#26

little squirrel skrev 2009-12-05 17:20:28 följande:

men SJÄLVKLART måste man säga "nej" och ta bort barnet när/om det inte slutar! Alla saker som inte 'r ok kan man inte ta bort. Djuren t.ex. Det 'r INTE ok att dra i p'ls och svans!

Nej det är det inte. Därför övervakar man när barn och djur umgås så att man kan hjälpa dem behandla varandra väl. Lånar orden av frkJenny:

"Eftersom han från början inte har någon impulsförmåga ligger det på mitt ansvar att hindra honom från de saker han inte får göra, varje gång tills den dag då han klarar av att hindra sig själv. Och eftersom han inte har något ordförråd så sätter jag ord på det han resp. jag gör. Handling och konsekvens (på riktigt) lär de sig också tidigt;"

När de inte orkar behandla varandra väl är leken slut, inte som bestraffning märk väl! Man kan berätta för det mindre barnet att man inte behandlar djuren illa för det gör ont på misse, och vi vill ju att misse ska vara glad. Uppfostran för mig är samlevnad, inte "brott och straff":)

pyretochbönan0809

Äldre 5 Dec 18:58

#27

Tokern skrev 2009-12-05 17:58:53 följande:

Nej det är det inte. Därför övervakar man när barn och djur umgås så att man kan hjälpa dem behandla varandra väl. Lånar orden av frkJenny:"Eftersom han från början inte har någon impulsförmåga ligger det på mitt ansvar att hindra honom från de saker han inte får göra, varje gång tills den dag då han klarar av att hindra sig själv. Och eftersom han inte har något ordförråd så sätter jag ord på det han resp. jag gör. Handling och konsekvens (på riktigt) lär de sig också tidigt;"När de inte orkar behandla varandra väl är leken slut, inte som bestraffning märk väl! Man kan berätta för det mindre barnet att man inte behandlar djuren illa för det gör ont på misse, och vi vill ju att misse ska vara glad. Uppfostran för mig är samlevnad, inte "brott och straff":)

Ja, förekomma när man ser att hon är på väg att dra i svansen, säga "nej" och sen visa henne hur hon ska klappa fint och sen berömma massor när hon gör så.

Vår älskade Saga 5/7 - 08 och älskade Karna 15/8 -09

Tokern

Äldre 5 Dec 22:09

#28

little squirrel skrev 2009-12-05 18:58:22 följande:

Ja, förekomma när man ser att hon är på väg att dra i svansen, säga "nej" och sen visa henne hur hon ska klappa fint och sen berömma massor när hon gör så.

:) äpplen och päron! Tänkte på potatoes, potatoes men det gör sig inte riktigt i skrift :D
Jag ser inte det som vad ts beskriver, utan som en del av att samleva. Om min partner är ovan vid katter säger jag ju också att det är för hårt, ta lite försiktigare istället och honom uppfostrar jag verkligen inte; ur ts:
"sätta gränser, säga ifrån, aja baja, handling-konsekvens (i milda former), kanske time-out hörn etc "
Barn har outvecklade hjärnor och mycket begränsad livserfarenhet och behöver därför lite extra stöd jämfört med en annan nybörjare, och ett annat språk än en vuxen och det behöver man ju givetvis anpassa sig efter...men i övrigt ser jag det mer som att man hjälper dem att behärska situationen här och nu samt ger dem lämpliga erfarenheter inför framtiden.

pyretochbönan0809

Äldre 6 Dec 10:43

#29

Tokern skrev 2009-12-05 22:09:22 följande:

:) äpplen och päron! Tänkte på potatoes, potatoes men det gör sig inte riktigt i skrift :DJag ser inte det som vad ts beskriver, utan som en del av att samleva. Om min partner är ovan vid katter säger jag ju också att det är för hårt, ta lite försiktigare istället och honom uppfostrar jag verkligen inte; ur ts: "sätta gränser, säga ifrån, aja baja, handling-konsekvens (i milda former), kanske time-out hörn etc "Barn har outvecklade hjärnor och mycket begränsad livserfarenhet och behöver därför lite extra stöd jämfört med en annan nybörjare, och ett annat språk än en vuxen och det behöver man ju givetvis anpassa sig efter...men i övrigt ser jag det mer som att man hjälper dem att behärska situationen här och nu samt ger dem lämpliga erfarenheter inför framtiden.

jag håller med dig

antagligen är det så att man definerar ordet uppfostran olika...Jag tror inte på att plocka undan allt hon inte få hålla på med utan bara det som är farligt för henne. Det andra får hon lära sig att låta bli eller vara försiktig med och jag tjatar hellre än att inte låta henne känna och testa

Vår älskade Saga 5/7 - 08 och älskade Karna 15/8 -09

Lilly mama

Äldre 6 Dec 11:03

#30

Jag har redan från början pratat med Lilly och försökt sätta ord på det som händer. Jag är inte mycket för puttenutt och bebisspråk. Om hon då gjorde något som var mindre bra, som t ex bet mig i bröstet, så sa jag bara nej, inte bita mamma. När hon var runt 8 mån så bet hon till ordentligt ett par gånger. Då tog jag bort henne från bröstet och sa att hon inte skulle bita. Efter det så slutade hon helt att bita. Jag vet inte om det var en slump, men hon verkade förstå att om hon bet så blev det ingen mjölk...

Vi har väl sällan uppfostrat henne, utan det mesta hon vill göra får hon göra. Kanske för att hon mest är intresserad av att hjälpa till och göra det vi gör. Hon är ingen extrem klättra- och pillatjej. Det har därför inte funnits många tillfällen att uppfostra henne (annat än vanlig uppfostran om hur man beter sig bland folk).

När hon var runt 1,5 år så hade hon ett par dagar då hon hällde ut sin mjölk över middagsbordet. Hon lyfte glaset, tittade stint på mig eller hennes pappa och sen vände hon glaset långsamt, långsamt... Mycket utstuderat. Första gångerna sa vi bara nej, Lilly, inte hälla ut. När hon trots det fortsatte, så bar hennes pappa in henne på rummet i några minuter. Hon blev tvärarg, men slutade genast med mjölkhällning. Det är väl enda gången som vi tagit i med "hårdhandskarna", men det blev för jobbigt att avbryta varje måltid för sanering.

Nu när hon är 2 år så verkar hon fatta vad som är OK och inte. Hon vet att man inte ska slåss, men gör det ändå ibland. Hon har väl inte fattat varför man inte ska slåss än, men det kommer väl. Bara vi får hejd på sånt beteende så är det nog för tillfället. Vi försöker förklara för henne, men det är oklart vad som går in på empatifronten.

pyretochbönan0809

Äldre 6 Dec 11:51

#31

Lilly mamma
Det där m mölken känner jag igen med vår 1,5 åring

Efter ett par ggr ställer vi glaset så hon inte når det. Hon blir arg m det får hon bli och när hon sen får glaset igen så häller hon inte ut nåt.
Sen händer det ju några dagar senare igen m det är bara att fortsätta och vara konsekvent.

Vår älskade Saga 5/7 - 08 och älskade Karna 15/8 -09

Tygtiiger

Äldre 6 Dec 22:57

#32

Det är omöjligt att svara på frågan, för det var ju inte så att vi satte oss ner och tänkte "jahapp, nu är XX så gammal så nu blir det konsekvenser!". Jag har umgåtts med min son från början, jag har ju reagerat på vad han har gjort och kommenterat vad jag själv har gjort, och därifrån har det naturligt glidit över i mer åldersadekvat kommunikation.

Naturligtvis har jag inte försökt förklara och gräla på en åttamånaders - men när han gjorde olämpliga saker har jag sett till att han gjort något annat, och självklart gjorde jag inte det under tystnad, utan jag sa väl nåt i stil med "nejnej, den där ska du inte ha, var fick du den ifrån? La jag den där? Ta den här istället, titta!" Är det uppfostran? För mig är det ungefär detsamma som när jag tittar på samma barn nu när han är fyra och ett halvt och säger "Du, sluta med det där, du VET att du inte får banka på saker!" varpå han genast svarar "Men på min säng då?" - jo, där går det ju bra. Är det uppfostran? Om han inte slutat banka så hade jag sagt "Hördu, sluta banka, jag tar den ifrån dig om du fortsätter!" och det har jag gjort vid flera tillfällen. Han har alltid fått tillbaka sakerna efter en stund.

Jag tror ju inte att min son gör saker för att jävlas med mig, och jag tror inte att barn förvandlas från goda bebisar till onda trotsiga koltbarn heller, det är en kontinuerlig utveckling och det känns mest som att man får hänga med efter bästa förmåga. Tappar tålamodet gör jag med jämna mellanrum, men det gjorde jag när han var bebis också och det var lika meningslöst då.

pyretochbönan0809

Äldre 7 Dec 08:18

#33

Tygtiiger skrev 2009-12-06 22:57:45 följande:

Det är omöjligt att svara på frågan, för det var ju inte så att vi satte oss ner och tänkte "jahapp, nu är XX så gammal så nu blir det konsekvenser!". Jag har umgåtts med min son från början, jag har ju reagerat på vad han har gjort och kommenterat vad jag själv har gjort, och därifrån har det naturligt glidit över i mer åldersadekvat kommunikation. Naturligtvis har jag inte försökt förklara och gräla på en åttamånaders - men när han gjorde olämpliga saker har jag sett till att han gjort något annat, och självklart gjorde jag inte det under tystnad, utan jag sa väl nåt i stil med "nejnej, den där ska du inte ha, var fick du den ifrån? La jag den där? Ta den här istället, titta!" Är det uppfostran? För mig är det ungefär detsamma som när jag tittar på samma barn nu när han är fyra och ett halvt och säger "Du, sluta med det där, du VET att du inte får banka på saker!" varpå han genast svarar "Men på min säng då?" - jo, där går det ju bra. Är det uppfostran? Om han inte slutat banka så hade jag sagt "Hördu, sluta banka, jag tar den ifrån dig om du fortsätter!" och det har jag gjort vid flera tillfällen. Han har alltid fått tillbaka sakerna efter en stund. Jag tror ju inte att min son gör saker för att jävlas med mig, och jag tror inte att barn förvandlas från goda bebisar till onda trotsiga koltbarn heller, det är en kontinuerlig utveckling och det känns mest som att man får hänga med efter bästa förmåga. Tappar tålamodet gör jag med jämna mellanrum, men det gjorde jag när han var bebis också och det var lika meningslöst då.

...och där satte du ord på min åsikt

Tack! Och visst tappar man tålamodet ibland...tyvärrr gjorde jag det seast imorse m 5,5-åringen....Meningslöst men meningen var densamma som om jag inte tappat tålamodet: "Sluta sparka mig på benen under bordet för annars får du inte sitta kvar"

Vår älskade Saga 5/7 - 08 och älskade Karna 15/8 -09

hippiegirl

Äldre 8 Dec 13:15

#34

Tack för alla inlägg! intressant läsning.

Bara för att jag angivit exempel på "uppfostran" är det inte lika med att jag använder mig av dessa metoder. Jag var bara lite nyfiken på ämnet då det verkar vara så, så olika...

konkelbär

Äldre 8 Dec 13:17

#35

Runt 10 månader började väl uppfostring light hemma hos oss. Sedan ställer vi ju lite högre krav allt eftersom hon blir äldre. Det var först runt 20-22 månader som hon faktiskt började lyssna på oss.

När börjar du uppfostra ditt barn?

INNEHÅLL