Irriterar du dig på folk som skaffar många barn?

det är för många människor på jorden och vem som helst fattar att jordens resurser inte kan stötta det, maten börjar redan ta slut, massor av människor dör av svält varje år.
Till slut kommer lika många människor dö som människor som föds. problemet med detta är att vi inte kan bestämma när detta händer eller hur det händer.

Du får ett bidrag av staten på 40,000, men jag skulle vilja åka till ett land och ta med mig någon hem, jag vet varjefall att man får bo här i två år, ifall om du vill bo med den. (Men då måste du vara gift,sambo lr registrerad partner) det går även att få hit andra, men jag är inte så insatt i det, bara kollat på det snabbt...

Jo, du får ett bidrag på 40 000 kr och det låter kanske mycket, men tänk på att en adoption numera kostar ca 150 000-300 000 kr.

"Åka till ett land och ta med någon hem" syftar förhoppningsvis inte på adoption. Kanske har du tänkt försökt hitta en partner utomlands? Adoptera får du i alla fall inte göra på det sättet. De allra flesta måste gå genom en adoptionsorganisation och kan räkna med en väntetid på 3-5 år. Har du en mycket stark koppling till ett bestämt land (t ex kommer därifrån) så kan du få åka dit och adoptera direkt på plats, enligt det landets lagar, och det kan gå något snabbare. Oavsett vilket så är adoptioner väldigt reglerade och du behöver vara godkänd av myndigheter både i Sverige och i adoptionslandet.

nä jag blir avundsjuk

Jag har läst och där stog det att en adoption kostade mellan 68-130 000...

Jag irriterar mig om folk skaffar fler barn än de kan ta väl hand om, se, hinna med och uppfostra. För en del går gänsen vid 2 barn, för andra vid 4 barn, för några vid 7. När man passerar gränsen, då irriteras jag. Oavsett hur många barn man faktiskt har.

Tja, nu kommer jag faktiskt inte ihåg om jag redan svarat här..men isåfall är det nog rätt längesen och jag kan ju svara igen då..
Jag tycker det beror helt och hållet på ens förutsättningar. Om åtminstone en av föräldrarna har fast arbete och fixar att försörja många barn och man klarar att ta hand om dem på ett bra sätt, d v s uppfostra dem ordentligt så tycker jag det är helt ok! Även om jag inte fattar varför man t ex skulle vilja ha 8 eller 10 ungar..jag har själv 3 st och tycker det är fullt tillräckligt. Vi har några grannar som väntar sitt fjärde barn. Ingen av dem jobbar, ingen av dem har rätt till a-kassa och lever alltså helt och hållet på soc. Nu är de dessutom anmälda till soc av skolan för barnmisshandel, pappan har dragit ett av barnen hårt i håret mitt på skolgården. Barnen är alltid skitiga, risiga i håret, har smutsiga, trasiga, urvuxna kläder och skor. Dessutom är barnen fullständigt sjövilda och skiter fullständigt i vad föräldrarna säger till dem. Så i just det fallet tycker jag det rent ut sagt är för jävligt att de har ytterligare en unge på g. Stackars det barnet säger jag, vilket liv han/hon kommer att få. Och ytterligare en för oss skattebetalare att försörja..

håller med

Bara om de inte kan försörja dem eller ge dem en kärleksfull och bra uppväxt.

Ja lite. Men då menar jag många barn så som 6 eller 7 barn eller ännu fler. Det finns så många barn i sverige som har behov av en stödfamilj/fosterfamilj (eller adopteras men det blir ju en annan diskussion) och jag har svårt att förstå att man fortsätter producera egna efter ett stort antal istället för att bilda sin "storfamilj" tillsammans med de barn som behöver en extrafamilj.

Det stämmer inte för vår del. Vi har räknat med 150.000 för resa uppehälle och barnets kostnader i landet

Det är ganska stor skillnad att ha många egna barn mot att vara familjehem och ta emot fosterbarn. Det är en massa jobb runtomkring med de barnen. De har ju redan egna föräldrar som de också ska ha kontakt med, tex.
 

Visst kan det vara skillnad. Jag tycker ändå att det är lite irriterande med folk som avlar fram en enorm mängd (enorm mängd för mig är 6 eller 7 eller 8 eller ännu fler) barn istället för att göra en insats för de barn som redan finns och far illa. Jag förstår om man som en mindre familj inte gör det, men anser man sig ha kapaciteten att föda fram och försörja 10 barn så tycker jag att att man kan stanna vid typ 4-5 egna och sen ta sig an några som behöver stöd och hjälp istället.

HAr du någon erfarenhet av familjhemsarbete?
Jag förstår din tanke och den är fin, men det funkar inte så.

Oh ja, jag är så JÄVLA arg på min mamma som födde mig! Att hon bara vågade! Hon hade ju redan 5 barn! Och min pappa hade 4! Fy 17 jag har haft det såååååå dåligt har inte fått nån tid med mina föräldrar och fattigt har det varit, oj oj oj *ironi*
Nej jag har inget problem med folk som skaffar många barn, jag har världens bästa föräldrar, världens bästa familj, har haft en bra uppväxt och är glad att jag finns. Dessutom är vi alla 7 högutbildade så vi är ingen belastning för samhället heller.

Jag har fostersyskon! Jag känner också flera som växt upp med fostersyskon och alla har upplevt det som något mycket positivt. Jag är socionom även så jag har (tyvärr) sett rätt mycket elände och ser hur viktigt det är att vi som har det lite lättare i livet ställer upp för de som har det lite tuffare. Jag kommer absolut välja att vara stödfamilj/fosterfamilj längre fram i tiden.

JAg tycker också at det är viktigt att ställa upp om man kan. Vi har haft fosterbarn och mina barn upplever det också som positivt och det gör vi som föräldrar också, såklart. Det är inte så jag menar.
Men det ÄR inte jämförbart att skaffa många "egna" barn och att vara familjehem.

JAg undrade om du hade erfarenhet av det för att då har man en annan insikt i det. Och det har du ju.

Det är ju inte negativt att växa upp tillsammans med andra föräldrars barn. Det är ju i föräldraskapet det skiljer.
Väljer du att skaffa biologiska barn får du ju hela biten, från gravid och vidare.
Att vara familjhem innebär ju oftast att man får ta hend om ett lite större barn ett tag eller länge. Man vet ju inte...
Det är en himla skillnad!

Så länge man kan ta hand om barnen har jag jag inget att göra med hur många barn man har. Det är upp till dem att avgöra hur många de vill ha och hur många de kan ta hand om.

Nej, verkligen inte.. Inte så länge dom tar hand om dem iallafall. Men det värsta som finns e folk som skaffar fler barn trots att de inte kan ta hand om de dom redan har.