Nienna83 skrev 2010-01-25 12:51:32 följande:
Å vilka solskenshistorier det faktiskt finns!Jag är en med PCO-S, precis som ni. Jag har fram till ganska nyligt tyckt att det varit otroligt skönt att ha så oregelbunden mens, men nu börjar jag tänka på ett helt annat sätt. Vad gäller chanserna att bli gravid så känns dem som att de är minimala och jag är otroligt ledsen över det.I mars förra året fick jag min diagnos PCO-S, men hade misstänkt det i kanske ett år. Hade aldrig hört talas om den sjukdomen tidigare.Just nu äter jag mini-piller (får inte äta p-piller) i väntan på att vi ska vilja försöka bli gravida.Jag fick tidigare höra att det då bara var att höra av sig, men nu läser jag ju en del här på forumet och ser att det kanske inte är så enkelt? På vissa ställen måste man försöka i ett år trots att man har en diagnosticerad sjukdom?Jag blir hur som helst glad att se att det finns solskenshistorier då jag är väldigt negativt inställd till det här själv och har svårt att tro att jag någonsin kommer kunna få några barn. Jag och min sambo har dock pratat en hel del om det och funderar på att kanske börja försöka till våren....Jag vill också tro att jag har en "lättare" variant av PCO-S.. men jag vet inte? Läkaren sa något om det (men det är ju så svårt att komma ihåg, det är ju inte helt lätt att ta att man har en sjukdom som ställer till det), eftersom jag är normalviktig (relativt smal), inte har speciellt mkt ökad behåring och sådär. Jag har äggstockar av PCO-S typ och även väldigt oregelbunden mens (blöder 3-4 gånger per år, max).Jag vill höra mer solskenshistorier, och jag önskar er alla lycka till!
Ja! Visst är det underbart att läsa om alla vackra historier, som faktiskt slutat lyckligt?! Då får man själv lite extra hopp! Och det behöver man :)
Du är precis som jag, jag tyckte också att det var så skönt att "slippa" mensen, det var skönt att den inte kom varje månad och jag saknade den inte.
Inte förens jag och sambon på allvar ville ha barn. Och då känns det så mycket svårare!
Jag fick min diagnos hösten 2008, och beskedet att det inte skulle bli några problem alls för mig att bli gravid. Jag skulle antagligen bara behöva lite stimulering, som Pergotime.
Men riktigt så enkelt skulle det ju inte få bli.
Här i Jönköping är det någon skum regel som säger att man måste ha fyllt 24 år och ha försökt aktivt i två år för att ens få prova om Pergotime fungerar... Tröttsamt!
Men det skiljer jättemycket beroende på var du bor! Så förhoppningsvis bor du inte häromkring ;)
För att slippa sitta och rulla tummarna i väntan på att sjukvården ska hjälpa mig, har jag börjat gå på alternativa behandlingar, som jag får bekosta själv. Men som hjälpt mig enormt mycket! Det är inget jag ångrar och något som jag fortsatt med, just för att jag mår så bra av det. Hela kroppen reagerar positvit på behandlingarna och då kan det knappast skada :)
Hoppas även du når ditt efterlängtade +!! :)