• Anonym (chipsoman)

    Jag tror att jag är chipsberoende!!!

    Kan man vara det?

    Det låter säkert jättelöjligt & ter väl sig som en bagatell jämfört med andra trådar i "missbruk" där folk har problem med alkohol, droger osv.

    Men jag känner mig iallafall väldigt hjälplös och jag behöver hjälp & råd!

    Jag har alltid tyckt om chips, vi brukade äta som "fredagsmys" hemma när jag var liten. Men sedan 1-2 år tillbaka så har jag ätit chips nästan varannan dag. Vissa perioder varje dag. När jag har försökt sluta så har jag väl klarat en vecka max. Sen skiter det sig, jag släpper allt & sticker iväg till affären o köpet. Ibland köper jag när jag mår dåligt, för att trösta. Ibland köper jag när jag mår bra, för att fira. Ibland köper jag fast jag inte ens är sugen.

    När jag äter så brukar jag äta ca 200gr + 0,5 liter coca cola och oftast en skål med dip.

    Jag mår så dåligt pga detta. Känner alltid dåligt samvete efteråt. Jag är inte tjock alls, väger 55kg och är 1,57cm. Har alltid varit smal. Men på ett år har jag lagt på mig 5kg efter att ha haft exakt samma vikt i nästan 10 år. Så visst börjar det ta ut sin rätt. Och jag tänker på insidan av min kropp.... allt fett som lagras, alla gifter, all glutamat.

    Jag vill sluta! Men jag kan inte Känner mig så hjälplös. Har försökt sluta tusen gånger. Jag mår riktigt dåligt över detta.

    Jag har inte särskilt mycket sug efter sötsaker... äter väldigt sällan godis. Men det är chips som jag inte kan motstå. Jag kan ibland ersätta chipsen med popcorn vissa kvällar i nödfall.

    Seriöst, det har ibland gått två veckor då jag ätit chips _varje kväll_. Det är sjukt!

    Någon annan som haft sånt här problem?
    Vad gör man?
    Vart vänder man sig?
    Har jag en ätstörning?
    Hur slutar jag?
    Varför gör jag så här?

    Vill nämna också att jag är rökare, beroende av ciggaretter. Jag vill såklart sluta röka också, har försökt flera gånger utan att lyckas. Men när jag tänker på att sluta med chipsen så brukar jag tänka "men jag har iallafall chipsen" eller tvärtom. Sjukt!!!!! VAD SKA JAG GÖRA??

    Snälla hjälp.

  • Svar på tråden Jag tror att jag är chipsberoende!!!
  • Anonym (chipsoman)
    Anonym (tuva) skrev 2010-01-16 08:49:36 följande:
    Du rökte va? Oroar du dig över blodådrorna ska kalkas igen är det nog läge att sluta röka i första hand, det är faktiskt den värsta boven. Mer än onyttig mat/godis. För övrigt börjar åderkalkningen i 20-årsåldern hos alla. Sedan hur man skyndar på den, det är en annan fråga.
    Då jag mått mest psykiskt dåligt av chipsen + den var dyrast (ca 60kr/dag medans ciggen blir 20kr/dag) så började jag att ta bort chipsen.

    Klarade mig igenom fredagen tillomed

    Men jag kommer ta tag i rökningen sen också.
  • Anonym (E621)

    TS, jag såg att du nämnde E621 och det var det jag ville lägga till.
    Debatten går het om glutamatets skadligt eller ej, men vad det gör iallafall är att stimulera kroppen att vilja ha mer.

    Det är vad det gör med mig. Jag var inte lika 'into' chips som du beskriver men E621 gör mig bottenlös. Äta äta ÄTA, och jag har märkt att just chips get mig den största reaktionen.

    Det blev lite längre än vad jag tänkt, men mitt tips är att försöka ta bort all E621, glutamat, smakförstärkare etc ett tag ur maten (finns överallt!). Det hjälpte mig jättemycket. Jag tog en 9 månaders total break och nu kan jag äta smakförstärkare nån gång bara ibland utan att det barkar iväg.

  • Anonym (chipsoman)
    Anonym (E621) skrev 2010-01-16 11:17:41 följande:
    TS, jag såg att du nämnde E621 och det var det jag ville lägga till. Debatten går het om glutamatets skadligt eller ej, men vad det gör iallafall är att stimulera kroppen att vilja ha mer. Det är vad det gör med mig. Jag var inte lika 'into' chips som du beskriver men E621 gör mig bottenlös. Äta äta ÄTA, och jag har märkt att just chips get mig den största reaktionen. Det blev lite längre än vad jag tänkt, men mitt tips är att försöka ta bort all E621, glutamat, smakförstärkare etc ett tag ur maten (finns överallt!). Det hjälpte mig jättemycket. Jag tog en 9 månaders total break och nu kan jag äta smakförstärkare nån gång bara ibland utan att det barkar iväg.
    Tack för ditt inlägg! Jag försöker redan undvika glutamat så mycket det går (väljer ekologisk buljong om det finns tex), men chipsen har jag aldrig kollat vad de innehåller, har inte brytt mig hehe.

    Det blev ett test för mig i torsdags iallafall... sambon ville ha popcorn o jag satte mig på golvet o började gråta. Jag har ju även förbjudit popcorn till endast bio. Men det gick bra tillslut. Jag stod emot. Vi satt o kollade på film o jag fällde några tårar o tyckte synd om mig själv men sen gick det över
  • Anonym (kolesteroltest)
    Anonym (chipsoman) skrev 2010-01-13 20:31:43 följande:
    Jag tror att det finns ämnen som lagras i kroppen som inte går att mäta, ämnen som inte är bra alltså. Om man tänker på chips tex, så innehåller väl de flesta chipssorter glutamat (E621) Har ingen chipspåse hemma nu så jag kan inte kolla Men det ämnet är ju iallafall cancerframkallande. Visst, "allt" är ju cancerframkallande i dessa dagar, men så länge man äter allt med måtta så är det ju "lugnt". Men om man äter överdrivet av något som innehåller glutamat så kan de ju knappast vara bra.... När blodådrorna blir tjockare på väggarna av allt fett, kan det mätas?
    Du kan ta ett blodprov för att kolla kolesterolvärden.
    Själv har jag världens matnojjor och vägrar allt med E621. Inga andra chips än saltade utan tillsatser kommer innanför vår dörr. (Och ganska sällan dessutom - barnen klagar.)
    Har du provat att ersätta chipsen med något annat som är lite lyxigt men inte lika fett? Dyr frukt? Mörk choklad? Nötter? Man kan prenumerera på fruktlådor, det är ett effektivt sätt att börja konsumera mer frukt och grönt. Behåll dipsåsen men använd till morötter och gurka istället?
    Är det lyxkänslan eller smaken du söker?
  • Mon Amie

    Du förknippar chipsen med nåt trevligt och jag tror snarare att du är beroende av mysstunden än chipsen.
    Ät dig mätt på något nyttigt och skaffa dig en hobby. Kanske gillar du handarbete eller pyssel, det kan man också göra framför tv-n.
    Eller kanske du renovera ett rum, tapetsera?
    Eller kanske kvällspromenader kan vara något för dig.
    Ring någon när suget sätter in.

  • Anonym (chipsoman)
    Mon Amie skrev 2010-01-22 15:40:05 följande:
    Du förknippar chipsen med nåt trevligt och jag tror snarare att du är beroende av mysstunden än chipsen. Ät dig mätt på något nyttigt och skaffa dig en hobby. Kanske gillar du handarbete eller pyssel, det kan man också göra framför tv-n. Eller kanske du renovera ett rum, tapetsera? Eller kanske kvällspromenader kan vara något för dig. Ring någon när suget sätter in.
    Jag har skapat mysstunder varje kväll framför teven sedan jag slutade med chipsen. Supergoda knäckemackor, frukt, kex + god ost osv osv osv. Men fortfarande är varje dag som en kamp mot chipsbegäret.

    Häromdagen var jag sååå sugen. Jag ringde min pojkvän & berättade att jag funderade på att köpa chips. Han tyckte att jag skulle vänta en vecka till, för att bevisa för mig själv att jag inte är beroende. Jag blev sur, slängde på luren o funderade starkt på att skicka ett sms typ "jag ska bannemig ha mina chips ikväll, du behöver inte komma hit på en vecka om du ska vara sur över det". Jag skickade såklart inget sånt sms utan insåg direkt att jag verkligen inte är _redo_ för chipsen än.

    Det ska vara typ att man går i affären o handlar mat o kommer spontant på idén "ja, varför inte ha lite chips ikväll, det vore gott!" DET är normalt.

    Iallafall, så har jag hållit mig i två veckor imorrn. ETT misstag med en liten skål popcorn har dock skett. Men ingen större skada skedd.

    JAG LÄNGTAR TILL EUROVISION!!!
  • Anonym (kolesteroltest)

    Bra jobbat TS!!

  • Anonym (I KNOW!)

    Jag var BEROENDE. Vi åt mycket  chips hemma när jag var liten och på gymnasiet köpte jag det ofta på vardagar men alltid på helgerna. Jag var smal, vägde 52kg/157lång. När jag fyllde 20 small det till! Jag o min kille som då bodde ihop käka massa god mat, vi hade mys varje kväll, drack cola och åt chips. Jag cyklade inte, körde bara bil, tränade inte. Jag vägde som mest 66kg!!!! Fick finnar som fan och blev deppig. Försökte med viktväktarna o gick ner några kilo men chipsen älskade jag o sparade points till.

    Jag gjorde slut efter 3år av himla massa skäl men åt ganska mycket chips sen när jag bodde själv också. Kunde se fram emot en kväll med chipsskålen, choklad o cola, det nästan pirrade i magen! Kände mig som en hetsätare. Kunde äta 200-300g chips + 100g choklad och 1,5 liter cola EFTER middagen. När jag mådde lite bättre efter samtal med kurator (tyckte ofta synd om mig själv) och ville hitta kärleken igen så skärpte jag till mig. Jag försökta äta ordentlig mat, tränade lite mer. Jag började dejta på nätet, kände att jag ville vara fräsch. Började gå ut med en kompis på helgerna istället för att sitta vid tvn, försökte bryta mönster.

    Jag vägde 55 igen och min nuvarande sambo äter inga chips alls. Så när vi träffades för drygt 2 år sen åt jag jmindre o mindre chips eftersom han inte gillade det. Vi åt mer riktig mat till middag, han älskar att laga mat. men framförallt var vi aktiva och umgicks med våra vänner, tränade båda två (inte överdrivet mycket, men höll igång) och jag slutade röka för han hatade det (feströkte bara men ändå). Nu har det gått drygt två år och jag äter chips om det bjuds eller köper själv max 1 gång i veckan, måste också ha lite choklad till. Idag väger jag dock 60 kg för jag jobbar mycket tidiga mornar och orkar inte träna + äter fortfarande en del hamburgare om jag är stressad. Tänker alltid på min vikt, ville jag så skulle jag kunna hetsäta igen. Men jag tycker det känns skabbigt och ofräscht när jag tänker på hur jag såg ut en gång. Finnig och småfet, helt okontrollerad! Sen satt jag o tyckte synd om mig själv. Till viss del var det synd om mig, har inte haft det lätt jämt men jag är den enda som kan göra nåt åt det. Det som varit har ju varit. 

    Blev långt detta, men jag tror att måendet påverkar ens beteende jättemycket. Rent teoretiskt så innehåller ju chips massa salt, fett och smakförstärkare. Glutamat är väl beroendeframkallande? Du måste nog bara bestämma dig, för även om man har bra värden så är det nog inte så bra ämnen man får i sig för mycket av. Framförallt blir man ju så "tungt" mätt och blir slapp. Men det är svårt, än idag kan jag längta efter chipsen jag får på helgen {#lang_emotions_embarassed} Jag tycker det är okej att jag äter lite chips o choklad ibland. Jag äter aldrig godis eller dricker alkohol, röker. Mitt mål nu är att komma igång o träna mer än 1 gång i veckan som idag.. Och äta hemlagad mat varje dag, iaf i veckorna haha.

  • satakatse

    jag var chipsberoende för många många år sen, minns inte hur jag bröt det.. Kanske med vilje.. Flera veckors lidande.. Men idag så äter jag chips kanske någon gång per halvår, inte sygen eller så något mer.. Bara man kommer ur den så verkar det inte drabba en igen... inte så som med alko eller annat i alla fall.... eller mjölk, är grymt mjölkberoende idag... hehe.. och varit hela livet! DET går inte att bryta tydligen...

  • Anonym

    Önskar TS all lycka till med sitt beroende, för beroende är det allt.

    Vad skulle du tycka om att börja dippa gurkstavar, morötter, blomkål och andra nyttigheter istället för chips?

  • Anonym (Joo)

    Beroende som beroende. Inget är bättre än nåt annat när man MÅSTE ha det, sen finns det visserligen saker som skadar en mer direkt, men i längden så är såna här beroenden lika farliga som något annat och bör tas på allvar.

  • Mamma till V och E

    Jag säger som någon annan här i tråden. Det är glutamaten som är beroendeframkallande och alla smaksatta chips innehåller detta ämne.

    Uteslut det och det blir snart lättare.

  • Anonym (chipsoman)
    Anonym (I KNOW!) skrev 2010-01-27 09:05:06 följande:
    Jag var BEROENDE. Vi åt mycket  chips hemma när jag var liten och på gymnasiet köpte jag det ofta på vardagar men alltid på helgerna. Jag var smal, vägde 52kg/157lång. När jag fyllde 20 small det till! Jag o min kille som då bodde ihop käka massa god mat, vi hade mys varje kväll, drack cola och åt chips. Jag cyklade inte, körde bara bil, tränade inte. Jag vägde som mest 66kg!!!! Fick finnar som fan och blev deppig. Försökte med viktväktarna o gick ner några kilo men chipsen älskade jag o sparade points till. Jag gjorde slut efter 3år av himla massa skäl men åt ganska mycket chips sen när jag bodde själv också. Kunde se fram emot en kväll med chipsskålen, choklad o cola, det nästan pirrade i magen! Kände mig som en hetsätare. Kunde äta 200-300g chips + 100g choklad och 1,5 liter cola EFTER middagen. När jag mådde lite bättre efter samtal med kurator (tyckte ofta synd om mig själv) och ville hitta kärleken igen så skärpte jag till mig. Jag försökta äta ordentlig mat, tränade lite mer. Jag började dejta på nätet, kände att jag ville vara fräsch. Började gå ut med en kompis på helgerna istället för att sitta vid tvn, försökte bryta mönster. Jag vägde 55 igen och min nuvarande sambo äter inga chips alls. Så när vi träffades för drygt 2 år sen åt jag jmindre o mindre chips eftersom han inte gillade det. Vi åt mer riktig mat till middag, han älskar att laga mat. men framförallt var vi aktiva och umgicks med våra vänner, tränade båda två (inte överdrivet mycket, men höll igång) och jag slutade röka för han hatade det (feströkte bara men ändå). Nu har det gått drygt två år och jag äter chips om det bjuds eller köper själv max 1 gång i veckan, måste också ha lite choklad till. Idag väger jag dock 60 kg för jag jobbar mycket tidiga mornar och orkar inte träna + äter fortfarande en del hamburgare om jag är stressad. Tänker alltid på min vikt, ville jag så skulle jag kunna hetsäta igen. Men jag tycker det känns skabbigt och ofräscht när jag tänker på hur jag såg ut en gång. Finnig och småfet, helt okontrollerad! Sen satt jag o tyckte synd om mig själv. Till viss del var det synd om mig, har inte haft det lätt jämt men jag är den enda som kan göra nåt åt det. Det som varit har ju varit.  Blev långt detta, men jag tror att måendet påverkar ens beteende jättemycket. Rent teoretiskt så innehåller ju chips massa salt, fett och smakförstärkare. Glutamat är väl beroendeframkallande? Du måste nog bara bestämma dig, för även om man har bra värden så är det nog inte så bra ämnen man får i sig för mycket av. Framförallt blir man ju så "tungt" mätt och blir slapp. Men det är svårt, än idag kan jag längta efter chipsen jag får på helgen  Jag tycker det är okej att jag äter lite chips o choklad ibland. Jag äter aldrig godis eller dricker alkohol, röker. Mitt mål nu är att komma igång o träna mer än 1 gång i veckan som idag.. Och äta hemlagad mat varje dag, iaf i veckorna haha.
    Tack så jättemycket för att du delade med dig av din historia!!!
  • Anonym (chipsoman)

    Ser att jag fått lite fler inlägg i min tråd, tack för det

    Måste erkänna att jag har syndat... jag har inte hållit vad jag lovat.

    Jag lovade inget chips förutom en gång per år på eurovision song contest och inga popcorn förutom på bio.

    Förrr veckan åt jag popcorn två gånger, dock inte överdrivet mycket o inget smält smör över.

    Men den stora synden hände när jag i söndags kände mig så stolt över att ha gjort klart min hemtenta så jag ändrade mina regler till "en chipspåse + dip + cola efter varje tenta, dvs en gång i månaden". Då hade jag varit utan chips i två veckor! (har aldrig klarat så lång tid förut).
    Jag köpte lättsaltade för att undvika glutamaten, köpe en dip till och en 0,5 liters cola.

    När jag väl satt framför datan o skulle börja med filmen o chipsen så var det ju såklart jättegott i början. Men när jag sedan tryckt i mig hela skålen (ca 200gr) med dippen så mådde jag illa, fysiskt. Det kändes helt äckligt i hela kroppen, kände mig så äckligt mätt o tung. Blääää. Hur kunde jag sakna detta varje dag i två veckor, detta som får mig att må så dåligt i kroppen?
    Men ändå, så åt jag upp de resterande 100gr + 100gr som fanns i en annan påse sedan länge och åt det med creme fraiche dagen efter.

    Jag har dock stått emot att köpa mer både igår och idag. Kanske jag kan klara detta utan att falla tillbaka riktigt ordentligt ändå?

    Jag skulle så gärna vilja kunna äta en påse i veckan. Och hålla mig till det.

    Nu har jag ju slutat röka och börjat träna också. Så det känns jättebra!

    Ska iallafall försöka tänka på att undvika glutamat. Köpa lättsaltade så ofta som möjligt.

  • Anonym (kolesteroltest)

    TS, du är jättebra på det här! Önskar hade din stamina när det kommer till mina egna laster

  • UntilTheDark

    Hur gick det för dig? Äter du fortfarande chips?

  • klyban

    Det är kombon fett och kolhydrater som en del torskar på.
    Finns en del andra saker som faller in här med, som pommes osv...
    Sen givetvis har man den psykologiska aspekten att man, som då likar ett psykiskt beroende av sådan "mat".
    Det psykologiska är betydligt mer jobb med i att få bort.

Svar på tråden Jag tror att jag är chipsberoende!!!