Marianne83 skrev 2010-01-30 20:05:33 följande:
Men Sara, hur kan Du bli chockad över att man blir jätteorolig för sin syster när hon åkt in tidigt dagen före och haft värkar sedan dagen innan det? Som jag nämnt så handlade det inte om att ringa för att höra efter detaljer om någonting, utan enbart för att försäkra mig om att inget hänt! I min värld handlar det om enkel omtanke. Och som sagt, jag kanske var lite extra orolig eftersom att jag själv lider av extrem förlossningsrädsla...Sedan beror det väl på hur man är som person vad man talar om sedan. Jag och mina vänner har varit hemskt öppna med vad som hänt under våra förlossningar, men jag har inte tänkt döma ut någon som inte vill prata om det för den sakens skull. Vi är helt enkelt olika allihopa. Jag tror dock att de flesta av dagens kvinnor pratar ganska öppet om sina förlossningar, (till männens stora förtret! )Hur som helst, jag ringde aldrig, lillkillen är född och jag fick det lugnande beskedet väldigt snart efter han gjort entré!
Och antagligen överreagerar jag, eftersom jag också lider av otrolig förlossningsrädsla.
Hade någon "snokat" i min förlossning.... brrrrrr.....
Klart man kan vara orolig. En syster låg i långt över ett dygn. Men nyheter får man. Händer det något negativt underrättar personalen de anhöriga. Händer det positivt och barnet kommer ut - då hör antagligen paret av sig så fort de har möjilghet.
Min mobil (som jag glömde stänga av, eftersom vi fotade med den) ringde mitt under krysningarna...... snacka om att INTE ha möjlighet att prata.
Summan av kardemumman, hade jag velat att någon skulle få veta hur det gick för MIG hade jag gett anhöriga det där kontrollnumret. Men det är ju jag.
