Är jag en hemsk människa???

Aj, vilken sits :/
Risken att du inte kan få barn igen efter en abort är väldigt liten, så det skulle jag inte oroa mig allt för mycket för.
Jag anser inte att du är någon hemsk människa om du gör abort, alla har ju en gräns för vad de orkar! Men du måste ju känna efter själv var den går.

Nej, du är VERKLIGEN inte en hemsk människa. Man ska inte föda barn till varje pris, orkar du inte med 2 st just nu, så gör du abort. Ingen tackar dig för att du går inte i väggen av sömnbrist och stress.

Din son skulle kunna vara berättigad till avlösare pga sin diabetes, diabtes kan räknas tillhöra personkrets 3 i Lss-lagen. Kontakta din kommun och en biståndsbedömare.

Kram

Har en fullt frisk och snäll unge men skulle ändå bli förtvivlad om jag fick reda på att det är 2 i magen. Det är väl fullt naturligt att man undrar om man kommer att fixa det. Det är ditt beslut TS och jag önskar dig lycka till!

Tack för alla svar!

har inte sovit mkt i natt...bara grubblar o grubblar...gråter....har sån fruktansväd huvudvärk nu..

min diabetesson tar all min tid...har inte kunnat återgå till jobb pga han sjukdom o allt tjafs med kommun för att han ska ha resurs på förskolan...jag har själv diabetes.

har ju saknat ett barn till så länge.....vi har pratat fram o tebax om ett barn till i 2 år...bråkat om ett barn till ....ja vi är oroliga såklart att det blir fler diabetesbarn....hur man ska orka om det skulle bli så.

vi har bara 1 person som kan hjälpa oss med avlastning.

o nu är det 2...vill nog inte ha 2 pga att jag kommer nog inte orka...tänk om båda får diabetes....men vill ju samtidigt inte göra en abort.

vad ska jag säga till dom som vet att jag är gravid??????!!!

känner mej fruktansvärd...sambon försöker trösta men tårarna tar alldri slut...

Säga? Du behöver inte säga nåt alls. Frågar dem så säger du att för allas skull valde du bort barn just nu... frågar de vidare så säger du bara "detta vill jag inte prata om, det får du respektera". Vad andra säger är det minsta problemet!

Ja, jag tycker faktiskt att du är en hemsk människa, ni hade planerat ett barn, och ja det blev två och då är dom inte välkommna? Och nej, detta är inget påhopp, du frågade faktiskt och då får man tåla att andra inte kommer att säga att du är en underbar människa.. man orkar mer än vad man tror och tänk om dom faktiskt inte har diabetes?

oj vad jobbigt för dig.
Har ingen personlig erfarenhet av diabetes då varken jag eller mina barn har det.
Men däremot har andra det i min släkt.

Vet att alla utom 1 har pump för att göra det mycket lättare.

Vet inte exakt hur det var för min XXX och hans familj när deras yngsta fick diabetes.. Men vet att de hade det jobbigt den första tiden men det blev bättre och när han fick pump blev det mycket lättare.

Jobbigt för er att det är krångel med kommunen och de inte vill ge er de resurser ni behöver i förskolan det har ni ju ändå rätt till.

Varför kollar du hans blodsocker på natten? Sjunker det lätt under natten?
Frågar då jag är intresserad av att lära mig då vi har det i släkten och min yngsta har åkt på alla "andra" sjukdomar i familjen som finns så finns även risken för diabets... Så hoppas du inte tar illa upp att jag frågar.

Det är inget fel att välja abort om ni känner att ni inte klarar två stycken barn till på en gång.
Det är inte lätt att bli tvillingförälder även om man har friska barn eller inga alls sedan innan.
Med sjukt barn kan jag förstå att du är tveksam.

Men vill ni fullfölja graviditen så tror jag säkert ni klarar det. Du är stark och det vet du säkert om.
Hjälp finns att få om du fortsätter graviditen med.

Risken finns att de kan få diabets men också chanser att de inte får det.
Har flera i släkten som har diabetes och fått barn. Alla som har diabetes har fått 1 barn som är diabetiker och 2-3 till barn som inte fått det.

Följ ditt hjärta! Gör det som känns rätt för er här och nu.
Är ni väldigt osäkra på era känslor be att få prata med kurator/psykolog på MVC som kan hjälpa er tillrätta med era känslor innan ni fattar fullständigt beslut du har många veckor på dig att bestämma dig...

Nej nej nej!! Du är absolut ingen hemsk människa!! Du tänker väldigt ansvarsfullt och klokt!! Du måste känna vad du orkar och klarar av just nu. För om inte du mår bra så kommer dina barn inte heller göra det.

Jag vet att risken att inte kunna få barn igen i princip är obefintlig. Så sa dom i alla fall till mig. Du verkar ju därimot ha väldigt lätt för att få barn.

Hur mycket stöd får du av pappan? Vad känner han? Väg för och emot och gå gärna och prata med en kurator på kvinnokliniken!

Lycka till och varma kramar från mig

jag uppskattar att du är ärlig, förväntar mig inte att nån ska tycka att jag är en underbar människa.

när jag blev gravid med mitt första barn så var det 1% risk att det barnet skulle få diabetes än helt friska föräldrar...jag bodde mer el mindre på specialistmödravården för att jag skulle må bra och att bebisen skulle må bra....så är det för alla gravida diabetiker.

men när mitt barn va 18månader så fick han hemskt nog diabetes...den hemskaste dagen i hela mitt liv...vi fick bo på sjukhus i 3v...han har en insulinpimp på magen 24tim/dygnet o jag måste kolla hans blodsocker ca 18-20 ggr per dygn...kollar 2-4ggr per natt.
detta har jag gjort i 2 1/2 år nu.......försöka förklara på ett lungt o pedagogiskt sätt varför han måste bli stucken i fingret så ofta o varför han blir stucken i magen ca varannan till var 3 dag....d gör ganska ont...han är bara 4 år, just fyllda.

förklara varför han inte kan äta socker bullar glass godis mm mm när han vill utan när hans sockervärden tillåter.
förklara varför han e svimfärdig o vimmelkantig när han ligger för lågt i sitt socker o varför han får ont i magen o illamående när han ligger för högt i socker......varför han inte kan äta 3 bullar när vissa kompisar får mm mm mm mm mm

jag vill apsolut inte att ni el nån ska tycka synd om honom el oss...för d vill jag inte.

jag har varit på genetisk rådgivning och på dom forskningar som finns så är det 1/6 graviditeter att mitt nästa barn får diabetes......o nu när det är 2 så är jag rädd att jag inte kommer klara av att sköta deras diabetes om dom dkulle få det....oddsen e ju inte direkt toppen.
skulle det va enäggstvillingar o ena blir sjuk så kommer den andra oxå att insjukna....

dessa barn är inte ett dugg ovälkommna....vi har pratat i 2 år om att skaffa fler barn...ett barn.
ja kanske jävligt dåligt att vi inte diskuterad om det skulle bli tvillingar....tänkte att det kommer inte hända mej.....lika lite som jag trodde att mitt älskade barn skulle få diabetes.

att ta hand om ett diabetesbarn är ett heltidsjobb på 120%......tänk dej själv att du från o med idag ska ställa väckar klocka 2-4ggr per natt i 2 1/2 år....kom sen o berätta om du är trött el ej.
du har ett barn som får en kronisk sjukdom o då vill barnomsorgen i din kommun inte veta av ditt barn....han e ju sjuk....annorlunda.....jobbig mm mm mm.

hade varken jag el mitt barn haft denna jävla sjukdom som kräver 24 tim planering...jo vet du vad jag hade gjort då: jo jag hade jublat o gråtit glädjetårar av ren lycka. skrikit rakt ut att jag väntar tvillingar med glädje!!!!
men nu e ju jag och sonen sjuka...

om jag väljer att behålla dessa barn, vem kommer ge mej avlastning om dom insjuknar??? vilken förskola kommer öppna armarna till 2 diabetesbarn när dom stängde dörren till ett!!!
hur ska jag orka hålla kolla på alla blodsocker värden? insulinkänningar? höga socker värden? syraförgiftningar? mm mm mm
vet inte hur mkt du vet om diabetes??

sköter man inte sin diabetes som und så finns det massa föld sjukdommar som: amputition, blindhet, hjärt o kärlsjukdommar, lever o njursvikt mm

jag vill att mina barn ska ha den bästa förutsättningen inför livet o framtiden som möjligt, det vill vi väll alla eller hur???

vill inte säga till ett av mina barn att du är blind pga att mamma inte tog hand om din diabetes som barn så det är därför...

visst nu tycker du säkert att jag bara ser det negativa o är det så jobbit o hemskt så kanske jag borde avstå från att skaffa barn??? alla tycker vi olika.

jag har inte bestämmt mej hur d blir....men nu har jag försökt att förklara lite varför jag tvekar...d e stor skillnad på att få ett barn el att få 2 barn samtidigt!

Inget fel på dig som person men jag har väldigt svårt att förstå varför man aborterar planerat barn som är fullt frisk (så vitt du vet) för att du inte orkar?
kan däremot förstå att det är lite av en chock men hey, ETT barn hade lika gärna gärna kunnat få kolik... Detta kan du ju inte heller förutspå och det är dessutom betydligt vanligare.
Skaffa hjälp istället, alltså nån form av avlastning menar jag. 
Tvillingar = dubbel fp och uppe på natten är man ju liksom oavsett man har ett eller två spädbarn och ni är väl två vuxna?! Kom igen, ni fixar det!

kan kan förstå hur du tänker men kolik har man väll inte hela livet ut?? det kan man väll inte dö av? el bli blind?
jo vi är 2 st vuxna, men nån måste ju jobba så att vi har pengar??
o visst dubbel fb e väll kul....men den pengen botar ju inte en kronisk sjukdom.

ställ dej frågan själv...hur många år skulle du orka gå upp ca 4ggr per natt vissa nätter 1 ggr i tim o sen gå o jobba, ta hand om hemmet, ta hand om barn?
du får ingen förskola för du har barn som inte är som andra?
visst så kanske jag skulle klara det men om inte...vad händer då?

d e lätt o säga när man inte själv är i samma situation...

Jag är tacksam för alla svar jag fått....o jag menar alla, alla kan inte tycka samma, alla är vi ju olika.
jag vet inte varför jag startade den här tråden...förmodligen för att jag ville skriva av mej...har så mkt olika känslor inom mej ang detta.
har fortfarande inte bestämmt hur vi ska göra.

vill bara att folk ska förstå att det är inte lätt att ha ett barn med en kronisk sjukdom, men lika älskat som vilket barn som helst.

Hej.

jag tar inte illa upp för att du frågar....kul när människor är intresserade, många tror att man måste äta nyttig mat o ta sitt insulin varje dag så är det bra sen....men så är det ju verkligen inte.

jag kollar mon sons blodsocker så ofta på natten pga att han har en väldigt ostabil diabetes...d flesta småbarn har det...
ligger man för jågt i sockret o inte får i sej socker/kolhydrater så tuppar man av till slut, man börjar krampa o man måste åka in till sjukhuset oftast. man kan då ge en glukagon spruta...man "vaknar" efter ca 20-30 minuter....skulle man inte göra det så är det riktigt illa.
har man högt blodsocker så kan d va ett tecken på insulinbrist...man kan då bilda syror i kroppen....ketoner vilket är jätte farligt om man ffår för höga världen och vilket man kan få snabbt....nu pratar jag om ca 2tim på barn.....min son ligger för lågt ca 2-4ggr per vecka och för högt lika ofta.......det är ett ständigt kollande heeela tiden så därfor vågar jag inte att inte kolla nattetid.

jag är ju inte så långt gången än men har 2v på mej att ta ett beslut.

kram.

Ja då förstår jag mer... Har mest erfarenhet av diabetes hos vuxna. Sen har jag ju släkt som är/varit barn med. Men deras föräldrar har lyckats dölja väldigt bra för de som de velat hur mycket jobb det är bakom osv.

Ja det där med för högt vs för lågt är inget kul. Varit med om flera fall hos vuxen, båda delar. Inget kul och det behövs ju snabb reaktion även om det inte är lika snabb som barn behöver.

Då förstår jag varför du går upp så ofta.

Förstår det jobbiga att försöka förklara för din son varför han är anorlunda.
Har två barn med matallergi och astma. Den äldsta är i din sons ålder och jag trodde det skulle bli svårt för honom att acceptera sina sjukdomar som hindrar endel. Men han verkar mer stolt över att han är anorlunda att han inte får äta samma som alla andra och att han inte kan göra samma sak som alla andra och det är jag glad för.
Den yngsta är inte ett år än och har matallergi och astma får vaka med på nätter framför allt vid förkyldning så andningen inte är påverkad.
Även om jag inte behöver gå upp som du så förstår jag hur jobbigt det är.
Sen har jag själv kroniska sjukdomar med och förstår absolut din situation.

Tycker för det första att det är urjävligt att kommunen inte ger er det stöd på förskolan som behövs så att du i lugn och ro kan få jobba och komma ifrån passandet på din son lite.
Här på barnens förskola finns två med diabetes. Finns lappar uppsatta om dessa barn även i kapprummet och förklaringar på symtom för hög och lågt blodsocker och vad som behöver göras, detta för att ge trygghet ifall tex en annan förälder ser att barnet ser dåligt ut så skall den föräldern veta att just det är barnet med diabetes och snabbt kalla på personalen (toaletten ligger vid kapprummet och dit går de flesta barnen själva ju).
Här har kommunen inte bråkat som tur är.

Mitt tips är vänd dig till JO så hjälper de dig. För så får inte kommunen göra enligt lag har du rätt till barnomsorg om du har jobb och vill jobba och ditt barn är över 1 år varken ditt barn har speciella behov eller inte, då skall resurser sättas in om de inte finns. Har de ingen förskolelärare som har kunskap/utbildning om diabetes får det ordna det och ge denna/de personen/erna arbetstider som stämmer med tid för din son.

Sen att få barn varken det är ett eller två. Risken finns ju att få diabetes så klart.
Men se det som så här: om du har 1, 2 eller 3 barn med diabetes vad är skillnaden? Du måste ändå gå upp varje natt okej tar lite längre tid att kolla 3 istället för 1 barn. Men går väl göra samma tider på alla 3 isf?
Läkarkontroller går alltid få till så att alla kollas samtidigt.
Tror det är lättare faktiskt att få barnomsorg om det är mer än 1 barn som behöver samma vård/assistans för lättare att motivera ekonomiskt för kommunen då (för gissar det är därför de krånglar).
Avlösning har du rätt att få enligt LSS om jag fattat deras lag rätt. Så hjälp skall finnas att få.

Bara synd att du bor i en kommun som skall bråka istället för att hjälpa till med det som du lagligen har rätt till.

Bestämmer ni er för abort är detta inget fel alls.
Men tänk noga innan ni försöker bli gravid igen på att möjligheten finns ju nu att du kan få tvillingar...

Jag tycker du skall behålla dom, du har velat ha barn länge och nu då du är gravid så funderar du på abort, väldigt själviskt.

Håller med de som tycker att ni ska behålla tvillingarna.
Tänk om ni aborterar två fullt friska barn bara "utifall att.."??!
Nej, jag tycker att det låter helt fel. Speciellt som ni PLANERADE barn.
Tycker det är väldigt egoistiskt och fel att göra abort då!

Vill ändå vara rättvis och säga min åsikt ur flera synvinklar.
Nej, du är inte en hemsk människa, och jag kan förstå att du är rädd och orolig.
Vem skulle inte ifrågasätta, eller iaf undra om man kommer fixa det med tvillingar?
Och med en son vars sjukdom kräver så mycket av dig.. Men det låter fortfarande helt galet med abort bara "utifall att.." eller "för att vi kanske inte kommer fixa det"
Och nej, jag vet inte heller hur det är att ha ett barn med diabetes så jag kan inte uttrycka mig om hur du/ni har det med den biten.

MEN: jag tror även att ni kommer klara det, för precis som någon hade skrivit innan; man klarar mer än man tror!!
Kanske det går att få annan typ av stöd via kommunen? Kolla upp om det finns flere möjligheter till avlastning! Och alla barn har vel rätt till att få gå på dagis? Pressa dem lite!
Lycka till med era barn!

För att svara på din fråga TS, ja du är en hemsk människa !

nej, och du behöver inte själv gå upp för att ta hand om barnen. Det finns folk att anlita och familjestödjare som kan avlasta dagtid så du får vila. Att sova hela nätter är knappast till endast för den som arbetar vare sig man har ett eller 4 barn eller de är friska eller sjuka. Du kanske skulle ta upp detta med din man? Om ditt jobb är att vara hemma har du lika stort och större behov av att sova ut eftersom du aldrig får vara ifred under dagen heller. Som sagt, diskutera detta med din man. Att abortera ett, och i detta fall, två till synes friska foster för att de kanske har en sjukdom låter fortfarande helt galet.
Du frågar hur länge jag skulle orka? Jadu... så länge som det krävs. Jag gör allt för mina barn. Däremot skulle jag se till att få hjälp med övrigt. dvs disk, tvätt och städ så att jag orkade ta hand om de barn jag önskat och satt till världen. Och jag har en pappa till barnen som inser vikten av att jag ska orka. Och, ja, vad skulle hända om inte du orkade? Skulle du ha ihjäl barnen då?
och med dubbel fp menade jag inte pengarna utan dagarna som båda kan vara hemma.

Hej kanske lite sent att svara på ditt inlägg. Själv har jag Diabetes och blodsockret är inga problem på natten sålänge man kollar om sockret är stabilt på väg upp eller ner innan man går och lägger sig. fyller alltid på med ngt att äta innan jag lägger mig.

Skulle jag få lågt blodsocker på natten vaknar jag automatiskt för att kroppen ger en dos av adrenalin för att kicka igång kroppen.

kroppen kan också höja blodsockret självmant med reservglukos som lagrats i bla fett.. och kan resultera med ett högt blodsocker när man vaknat ist.

Nu finns det ju ett så kallat vaccin för diabetes som man ger nyfödda / fostret (vet inte exakt hur det fungerar) det ska göra så att barnet inte får diabetes. Det släpptes ut för något år sedan.