• katja74

    trots och utbrott.

    Hej!

    Min son är snart tre år och bråkar i stort sett varenda morgon (om det mesta) och på kvällarna (om det mesta). Jag är fullt medveten om att trots=utveckling men ibland vet jag inte riktigt hur jag ska bära mig åt. Det känns ju hemskt att fysiskt behöva tvinga att klä på, borsta tänder osv.. Även på dagis har han ett hett temperament och försöker "dirigera" omgivningen och även personalen. Det har tagit mig en timme att komma hem från dagis nu i veckan, och då ligger dagis tvärs över gatan. Vilda protester, riva av sig kläderna, springa iväg, kasta sig ur pulkan osv är tröttsamt i längden.

    Är det någon som har något bra tips på vad jag ska tänka på? Man vill ju inte vara auktoritär, utan på ett mjukt sätt få honom att förstå att vissa saker liksom inte är förhandlingsbara. Har klurat en del kring konsekvenser. Ja, vad säger ni kloka mödrar? Några idéer?

  • Svar på tråden trots och utbrott.
  • lövet2

    Kanske du får skippa vissa regler och vara mer flexibel? Sonen är 3 år - OK. Vill han inte klä på sig, så varför tvingar du honom? Säg att han kommer att frysa, och så tar du kläderna i en påse. Då lär han sig att kläderna inte är till för att göra dig nöjd, utan för att han ska slippa frysa.
    Tandborstningen - har du testat att köpa en billig batteridriven tandborste? Sådana kan göra tandborstningen till en kul grej som det plötsligt inte alls blir bråk om. Annars skulle du kunna skippa tandborstningen hemma, ta med tandborsten till dagis och snabborsta innan du går. Och så tar du fajten på kvällen i ställen med mindre tidspress.
    Barn som springer i väg är jobbiga (och kan vara farliga för sig själva). Ta honom i handen i stället för i pulkan kanske?




  • katja74

    Bra tips!

    Jag försöker vara flexibel. Jag har bland annat låtit honom käka framför tv:n på morgonen periodvis för att slippa kaos. Jag har testet det där med att känna hur kallt det är ute också. Men det verkar som om det inte är kladerna i sig utan mer att han vill bestämma när vi ska gå. Jag har provat att vänta in honom, men det har inte gått bra.. Jag kanske ska prova igen att låta honom känna efter hur mycket man fryser utan kladerna på.

    Batteridriven tandborste är en bra idé, det ska jag testa! Vi har inte möjlighet att borsta på dagis eftersom de är ute och leker då vi lämnar.

    Ja, det här med att springa iväg är kan vara skitläskigt! Han får välja om han ska gå eller åka, men när han är "på det humöret" så spelar det ingen roll vilket. Då vill han inte hålla handen vilket jag är stenhård på då det är ganska mycket trafik gatan där vi bor.

    Han verkar väldigt medveten om när han "bråkar". Det känns lite jobbigt. Sen kan han vända på en femöring och vara hur solig som helst. När vi kom till dagis i fredags berättade han direkt för fröken att han INTE hade bråkat, och fick sen en guldstjärna för det. Vet inte om det är rätt väg att gå, men han verkade stolt över den. Vad anser du om belöningar? Och konsekvenser?

    Tack lövet!  

  • lövet2
    katja74 skrev 2010-02-20 10:25:05 följande:
     När vi kom till dagis i fredags berättade han direkt för fröken att han INTE hade bråkat, och fick sen en guldstjärna för det. Vet inte om det är rätt väg att gå, men han verkade stolt över den. Vad anser du om belöningar? Och konsekvenser? Tack lövet!  
    Nja, jag gillar inte belöningar och mutor, utan jag tycker man ska vara väldigt restriktiv med dem. En stor fördel med att aldrig muta eller belöna i vardagen, är att man då kan fläska på ordentligt om barnet plötsligt måste laga en tand, sy ett sår i ansiktet eller något annat nödvändigt. Om man då har hållit på och belönat småsaker, så är det inte säkert att det funkar i mer allvarliga sammanhang.


  • katja74

    Kloka ord! Ungefär så funderar jag också. Ska man behöva mutas för att bete sig som folk, liksom? Det blir ju lätt fel.

Svar på tråden trots och utbrott.