A
Elizze skrev 2010-03-08 20:54:45 följande:
TS:i torsdags var jag inne på Dand sjh för att göra en tvåstegsabort i v 15 eftersom vi fick konstaterat en kromsomavvikelse.. Förra veckan var den tyngsta i hela mitt liv och jag var fruktansvärt rädd för vad som skulle hända på torsdagen när jag skulle sättas igång. Jag hade läst massa historier på Familjeliv och förberedde mig för det värsta. Innan jag fick Cytotec så fick jag smärtstillande Voltaren två tabletter och sedan Stesolid.. Efter två timmar började jag känna svag svag mensvärk, efter tre timmar fick jag svälja två cyteotectabletter till..eftersom jag inte hade börjat blöda så mycket. Sen kände jag hur moderkakan lossnade och jag gick till spannen. Den fysiska smärtan var såå mycket mindre än vad jag hade väntat mig.. Helt enkelt så hade jag inte det minsta ont fysiskt, kändes mindre än min vanliga mens/ Den psykiska biten biten var värre, grät konstant, men rent fysiskt så var det mycket mycket mindre smärtsamt än vad jag hade väntat mig. Försök att inte ta ut smärtan i förskott!Kram till dig och hoppas det går bra!
Jag var inne på DS Måndag till Tisdag förra veckan och gjorde en tvåstegsabort då mina flickor slutade leva i vecka 17 nån gång. När jag var på sjukhuset så stängde min kropp av alla känslor i hela kroppen, var varken arg, ledsen eller så. Men smärtan var jobbig, kom ju in vid 8 på morgonen och flickorna kom ut vid midnatt. Hann få 4 omgångar Cytotec efter att jag fått första omgången med fyra tabletter införda. Förlorade även väääldigt mycket blod den natten och hade dessutom oturen att göra en skrapning dagen efter då det fanns mycket rester kvar och under det ingreppet förlorade jag även mycket blod. Jag det tog väldigt hårt fysiskt på sjukhuset, men så fort vi kom hem så kom alla dom känslorna som jag inte kunnat visa på sjukhuset, allt bara rasa. Mår fortfarande psykiskt illa. Ska iaf träffa kuratorn idag.
Jag tror att en stor anledning på hur dte tar olika är hur långt gången man är och hur ens kropp fungerar. Bara för att det gick som det gick för mig betyder det inte att det behöver gå så för dig...
Kraaam