När började ditt barn ta hem kompisar och vara hos kompisar?

Kom att tänka på att det kanske är vanligare i familjer med ensambarn eller långt mellan barnen att man tar hem kompisar tidigare?
Jag tycker det verkar så efter vad jag sett hos andra familjer?
Mina döttar skiljer det bara 16 månader på så dom leker mycket med varandra.
Skulle stora tjejen varit ensammen skulle hon nog haft större behov av lekkompisar på helger och sånt.

Tror sonen var 3 första gången han gick in till kompisen (och grannen) för att leka. Men de hade lekt massor före det ute såklart.

Mina två äldsta var runt 3 år. Dock var det förstås hos grannar eftersom de då inte hade börjat förskolan ännu.
Lillkillen har inte lärt känna något barn så värst bra ännu så han har inte börjat än fast han är 3,5. Han går dessutom i förskola så han får ju mycket stimulans därifrån.

Jag tror det beror mycket på hur ens grannskap ser ut hur tidigt det blir! Om man t.ex har mycket grannar med jämnåriga barn, blir det säkert tidigt. Det beror ju lite på hur grannbarnens föräldrar är också då förstås!
Ser inget konstigt i det, inte konstigare än att man lämnar sin ettåring i förskolan.  

Siri är ensambarn så hon faller under den mallen.

Sonen var nog mellan 4-4 1/2 när han började vara med dagiskompisarna på eftermiddagarna och helgerna. Men först framåt 5 år som det blev mer intensivt.

över 2års åldern började dottern å granntjejen tvärs över gatan leka hos varann

De har varit runt tre år när grannbarn och dagis kommpisar har börjat hänga här, ja även när de började vara hos andra

Strax innan tjejen fyllde 2 så började hon och granntjejen "hänga" hos varandra. Vi båda familjena har tätt mellan barnen så lillasyskon i bilden har gjort att det inte varit någon förskola utan vi har kört på det här sättet istället.

runt 5-6, efter vi flyttat, där vi bodde innan fanns inga barn i närheten!

När barnen var små bodde vi i lägenhet i ett område med massor av barn. Tyvärr fanns det alkisar i närområdet som gjorde utomhusmiljön osäker, det gjorde att vi vuxna turades om att vara ute med barnen. Om tex någon behövde gå inomhus och amma (vid kallt väder) så kunde storasyskonet stanna ute med en annan förälder. Jag tror att det naturligt gjorde att barnen även följde med varandra hem utan sin egen förälder. De var helt enkelt trygga med de andra vuxna runtomkring.

För mig som vuxen kändes det som att bo med en stoooor familj, eller kanske som en gammeldags by. Det var en otroligt trygghet för mig som förälder.

Jag röstade 2 år, men det var nog tidigare än så.

Jag röstade inte för han har inte börjat än - eller snarare slutat (han är tre år).

Men tidigare gick han ibland själv till två jämngamla tvillingbarn som bodde i vårt trapphus. De kunde komma hit ibland och han gå dit... men de har tyvärr flyttat.

Så kring två gjorde han det rätt ofta men nu vid tre inte alls. Omständigheterna avgör säkert ofta.