• Trollsol

    1 år o 8 månader o vägrar sitta på egen stol o äta

    HJÄLP! Jag håller på att bli galen. Min dotter på 1 år o 8 mån. har så sakteliga ökat sitt trots vid maten. Nu vägrar hon äta om hon inte får sitta i mitt knä o äta - helt ohållbart! Fick rådet av BVC att backa bandet och helt enkelt låta henne vara utan mat i så fall. Har nu provat det 4 måltider, första gick bra. Efter att blivit bortplockad från maten 4 gånger kom hon o åt som en häst till slut. Nu vill hon inte äta alls o bara tjuter. Känns inte som att vi löst något alls. Hur ska vi göra istället? Snälla, någon som har tips!

  • Svar på tråden 1 år o 8 månader o vägrar sitta på egen stol o äta
  • jamila2000

    Ge inte upp annars vet hon att det räcker att skrika så får hon sin vilja igenom

  • Liiza

    Vi har alltid gjort så att
    vi inte gjort någon "big deal" runt mat.

    Men dukar fram åt alla, säger till att alla ska äta...

    det spelar ingen roll om de äter eller ej, om de sitter still eller ej,
    men vi vuxna VISAR hur vi gör i alla fall

    Inga barn svälter.

  • Liiza

    Glömde skriva,
    att jag inte har några konkreta tips.
    Förutom då att de vuxna kanske ska försöka "släppa" alla "måsten" runt mat.

    Hoppas det blir bra fort för er. Kraam!

  • Livetäenbiltvättmenjaharencyckel

    vad har hon för en sorts stol?

    lillebror fick en liten fin tripptrapp utan bygel av oss som vi ärft men inte behöver på ett tag :) efter att han fick denna har han slutat att gnälla och matkrångla... då han blev en stor kille som fick sitta utan bygeln... han var också runt ett år å nio månader, är nu två år och sitter fint på sin "storpojkstol"{#lang_emotions_wink}

  • Livetäenbiltvättmenjaharencyckel
    Livetäenbiltvättmenjaharencyckel skrev 2010-03-30 20:05:25 följande:
    vad har hon för en sorts stol? lillebror fick en liten fin tripptrapp utan bygel av oss som vi ärft men inte behöver på ett tag :) efter att han fick denna har han slutat att gnälla och matkrångla... då han blev en stor kille som fick sitta utan bygeln... han var också runt ett år å nio månader, är nu två år och sitter fint på sin "storpojkstol"
    kan tillägga att han i början gick ner och stack iväg för att testa.. men de e bara att inte låssas om och säga att maten äter man vid bordet, fortsätta äta och sedan duka av. ungar är smartare än man tror{#lang_emotions_sunny}
  • Trollsol
    Liiza skrev 2010-03-30 19:51:21 följande:
    Glömde skriva, att jag inte har några konkreta tips. Förutom då att de vuxna kanske ska försöka "släppa" alla "måsten" runt mat.Hoppas det blir bra fort för er. Kraam!
    Tror du att vvi borde försöka med att om hon inte vill sitta vid bordet försöka strunta i att står bredvid o vrålar o tjuter o fråga igen om hon vill upp o äta. annars bara låta vara. Men jag är så rädd att vi hjälper henne att fastna i ett beteende där hon är får en tråkig relation till matsituationer. Fast iofs är vi redan där nu. Ska vi vara stenhårda alltså. Jag är rädd att hon aldrig mer vill äta vid bordet om vi gör så? Är jag för rädd?
  • Hej och Hopp

    Min dotter är 17 månader och jag låter henne sitta i mitt knä om hon vill. Tänker att hon är ett mycket litet barn och att jag genom att inte göra en grej av det antagligen gör "problemet" mindre. Jag sätter henne i hennes egen stol först men hon får komma direkt när hon vill.

    Är det helt otänkbart för er att hon får sitta i knäet och äta?

    Annars är det ju ett bra tips att byta stol - eller kanske låta henne välja mellan 2 olika stolar. Val är ofta nyckeln till små viljestarka barn

  • En till gul

    Ingen av mina barn har varit särskilt bra på att sitta stilla och äta. Vårt mål är att minimera bråken vid matbordet (vilket tyvärr inte funkar särskilt ofta).
    Men jag tycker att det är viktigaste är att barnen får i sig mat, hellre något än ingen alls. Detta har resulterat i att de får gå fram och tillbaka från matbordet, upp och ner från stolen. Maten har dessutom fått stå kvar på matbordet till långt efter att vi ätit färdigt. För efter en timma eller så kan någon komma på att de är hungriga, och då är det bara att fortsätta att äta.
    Mat får inte vara tvång och måltiden inte ett enda långt bråk.
    Barnen är glada och lägger sig förhoppningsvis mätta.
    Tro det eller ej, men min snart femåriga dotter sitter nästan på rumpan hela måltiden. Det finns alltså hopp även för lillasyster.

  • Cia o krabaten

    Min grabb är född i augusti -08 och nu är det starka viljor vid bordet


    Helst vill han inte ha sin barnstol, utan storasysters stol. Problemet då blir att han inte sitter stilla utan springer upp och ner hela tiden.
    Sedan har han kommit på att han kan välja saker, men kan inte kommunicera det så bra ännu.
    Så idag satt han och var sur och ledsen en lång stund tills jag tillslut frågade om det var mjölk han ville dricka och inte vatte eller juice eller ngt annat!
    Skriker och bråkar en hl del på vägen och då får han gå utt ifrån köket tills han är "glad" igen och ofta kommer han själv knallande och vill upp i sin stol iaf!
    Jag har själv lite svårt för att skicka ivväg honom och göra honom ledsen, men han är ju ledsen även om jag vänder ut ooch in på mig själv för att göra honom till lags så detta får funka nu ett tag iaf.
  • Liiza
    Trollsol skrev 2010-03-30 20:51:04 följande:
    Tror du att vvi borde försöka med att om hon inte vill sitta vid bordet försöka strunta i att står bredvid o vrålar o tjuter o fråga igen om hon vill upp o äta. annars bara låta vara. Men jag är så rädd att vi hjälper henne att fastna i ett beteende där hon är får en tråkig relation till matsituationer. Fast iofs är vi redan där nu. Ska vi vara stenhårda alltså. Jag är rädd att hon aldrig mer vill äta vid bordet om vi gör så? Är jag för rädd?
    Svårt..

    Varför skriker hon? Vill hon komma upp i ditt knä?
    Jag kan bara svara hur jag själv skulle göra.
    Våra barn har alltid suttit i sin stol, jag/sambon har ätit lite, matat lite, samtidigt som de har ätit själv. Äter de inte, får de nåt de gillar i handen, kex tex.
    Skulle de skrika får de gå ur stolen, visst kan de få sitta i knä, men isf efter att jag har ätit upp.
    Jag skulle göra matstunden rolig, ge dem det de gillar, kanske till och med leksak, sjunga etc..

    De gånger våra skrikit tokhögt, och inget hjälpt, har de fått skrika "klart" en bit ifrån.
    Då har de alltid kommit tillbaka efter en stund.

    Vi har aldrig tjatat om själva ätningen, visst får vi påminna 4-åringen ibland , men de äter när de är hungriga. Ibland inget, ibland mycket
  • susieq82
    Liiza skrev 2010-03-30 19:51:21 följande:
    Glömde skriva, att jag inte har några konkreta tips. Förutom då att de vuxna kanske ska försöka "släppa" alla "måsten" runt mat.Hoppas det blir bra fort för er. Kraam!
    håller verkligen med dig. Det blir så mycket bättre då.
  • vittra
    Såklart ska hon få sitta i ditt knä om hon behöver det!!!

    Hon har väl större behov av det en period helt enkelt! Snälla nån...
    Vår tjej får alltid vara i vårt knä om hon är kinkig, oavsett om hon ska äta eller göra något annat.

    Ni har inte tänkt på att stolen kanske är för liten/för obekväm eftersom problemen verkar ha kommit nu?

    Ni kan ju inte bara "vara hårda" och tro att hon behöver regler, ni måste ju förstå att det finns en anledning till beteendet, luska ut anledningen istället för att göra henne till en slav!
Svar på tråden 1 år o 8 månader o vägrar sitta på egen stol o äta