plocka bort eller säga aj aj....

Vi har bara plockat bort saker som hon kan göra illa sig på. Allt annat är framme, det blir en hel del "ajaj" varje dag ;)

äntligen en tråd jag letat efter. dottern på 10 månader undersöker saker för fullt. vardagsrumsbordet är intressant där det ligger duk med ett ljus och fjärrkontroller.

har inget som är farligt för henne framme.
Läste nånstans att de är fel att säga ajaj om dom inte rör något som inte är farligt.

så svårt de där hur man ska göra men vi lär låta saker vara där dom ska går inte o hålla på att plocka bort, hur ska man göra när man åker till folk då?komma dit och börja plocka bort saker NÄÄ det funkar inte

Vi har väldigt barnsäkrat och undanplockat. Nästan extremt. Men det är först och främst för att stora sonen är autistisk och för honom måste det barnsäkras. Den lille 1åringen får barnsäkrat på köpet vare sig vi tycker det eller inte. Men vi säger jaja, och nej åt sånt som han inte får ta men som storebror inte rör så vi försöker kombinera de två alternativen så gott det går.

Det handlar också om att respektera andras saker,och att värdesätta saker.
Man har inte ner saker på golvet som kan gå sönder som man köpt för dyra pengar.
En värdegrund jag tycker är viktig!
Något många saknar idag,att värdesätta saker och vara rädd om sina och andras saker.

När sonen började gå (10mån) och komma åt lite här och var, plockade vi bort några saker han kunde skada sig på. I övrigt har vi inga "prydnadssaker" eller sådant ligger framme. Så när vi är borta är självklart alla saker intressanta, och det blir väldigt mkt ajaj. Men han tar inte åt sig, utan fortsätter att gå dit och pilla, ta upp, och ibland tom kasta. Har fler talet ggr rytigt till skarpt och sagt att det är ''' saker och de får man inte röra. Men han rynkar inte ens på näsan. Men säger sambon till åker läppen ut och stortjutet kommer.

Håller tummarna för att han "tappar intresset" för ajaj saker snart.

Jag ser på min son (13 mån) att han VET när han busar. Han vet när han gör något han inte får, typ ta mina dvdfilmer osv. Säger man NEJ eller AJA så tar han genast bort handen o ser oskyldig ut. Sedan så ska han självklart peta på grejen ändå, bara för att. :) Men han vet mkt väl vad Nej betyder.
Men självklart tar jag bort massa saker också.
Nu börjar iofs hans egen vilja och hans trots växa. Förut räckte det oftast med att säga nej nån gång. Men nu får jag säga Nej flera ggr, och ibland lyfta bort honom från det han håller på med. Distrahera honom med annat.

Ja du - du har väl ett barn som man måste evakuera allt för, för att slippa bli en "polismamma" .... andra barn lägger snart ner pillandet när de förstår att det inte är ok .... men barn är olika - jag har haft båda sorterna!

Jag plockar bort det mesta. Det är en kort period som de vill utforska allt och de är ändå för små för att förstå varför de inte får. Det känns bara onödigt att bråka hela dagarna. Men det beror väl lite på vad man har för barn också. Jag har bekanda vars barn fattat rätt snabbt och lyssnat till "nej". Mina barn har däremot varit väldigt klåfingriga, nyfikna, bestämda och envisa. Vilket jag anser är mycket bra egenskaper, därför vill jag heller inte kväva dem helt med en massa onödiga "nej" hela tiden.

Med äldsta sonen så behövde jag inte plocka undan särskilt mkt, för han var inte så "klåfingrig" av sig. Så det var ju skönt!  

Dock har jag fått igen det nu, med lillebror som är 11 månader - o ska vara på precis allt!!!

Jag har tagit bort de saker jag är rädd om, o som han kan göra sig illa på.

Onödigt att ha blomkrukorna stå kvar på den låga fönsterbrädan i vardagsrummet när det ändå bara är en tidsfråga innan han drar ner en - o jag blir sur o det blir jord över hela golvet o krukan förmodligen går i bitar.
Likaså med blöjhinken (för att ta ännu ett av alla exempel); varför ha den stå inom närhåll för lillen när han är där hela tiden o vill öppna den o gräva i de smutsiga blöjorna o tvättlapparna??
För att underlätta för oss alla så ställs sådana saker undan.

Andra grejer, som inte går sönder lätt o som han inte bör kunna göra sig illa på, får stå kvar - men jag vill iaf kunna slappna av en smula när man är hemma, så att lillen kan krypa runt utan att man måste vara honom hack i häl.

Annat blir det förstås när man kommer bort...

Ja vi plockar bort mer el mindra allt han inte får ha.
Vi säger ALDRIG "aj aj" utan bara till varma saker och saker man får aj aj av.
Här hemma säger vi NEJ för han FÅR ju INTE...

Det finns så många roligare och bättre saker att göra som förälder än att springa runt och säga "aj aj" hela tiden. Vi plockar bort allt som vi inte vill att barnen ska pilla på. Så kan vi fokusera på annat i vår relation till barnen.