• Egomamma

    Nu får det för fan vara nog!

    HURRA! Jag har äntligen tagit tillbaka min auktoritet mot min ohyfsade sexåring. Trotsåldern han genomgår just nu är sjukt jobbig, och han har manipulerat allt och alla i sin omgivning till att få som han vill i slutänden. Det är väl det ungar i den åldern är bäst på, antar jag.
    Men hur det nu än är, så står jag oftast på mig hyfsat, men sen när han säger förlåt så är det okej och jag ger tillbaka tv-dosan, ger honom det han vill äta eller låter honom gå ut etc.

    Men i kväll var det verkligen nog. Hans flaska åkte i soporna, och den är 50% av hans totala trygghet på kvällarna sedan han dissade nappen som nio månaders baby.
    Jag kastade flaskan, och sa att nu är det nog, du får ingen ny heller.

    Han blev först förbannad (mammas humör, hehe) och sen ledsen. Sen försökte han med att hämta den ur soporna (nästan obefintlig mängd i påsen som tur var..) och jag tog tillbaka den. Gömde dessutom alla flaskor som fanns, han har ju en lillebror som har flaska så det hade kunnat utnyttjas annars.

    Vips så ropar han att jag ska komma. Han plockar undan mycket prydligt det jag ville att han skulle göra innan han fick lägga sig, och han ber noga om ursäkt för att han var dum. MEN. Han fick ändå inte tillbaka någon flaska. Lugnt och sansat berättade jag att det var jättebra att han plockat i ordning och var duktig som bad om ursäkt. Men hade han velat ha flaskan så skulle han ha gjort som jag bad honom ifrån början. Som det är nu så hjälper det inte, någon flaska blir det inte.
    Han var lika lugn han, och vi gick till sängen och la honom. Han frågade hur länge han skulle behöva vara snäll för att få en ny flaska, och jag sa att nu är den borta, den kommer inte mer.
    Lite ledsen blev han, men inte så farligt. Han såg på mig med en blick som bara min sambo har fått förut vad jag vet. Respekt.

    Ska det verkligen vara så att man måste rycka det käraste de har för att de ska respektera en? Det vill jag ju inte..

    Nåja. Vi får se om det blivit bättre eller ej, men jag har bestämt mig för att köra med hårdare tag mot honom nu, för nu har han hållt på att trotsa i flera veckor, och det är inte hållbart med en liten halvåring också. Inte när jag måste fixa dem båda ensam åtminstone.

    Förstår ni hur jag tänker? Har ni gjort så??
  • Svar på tråden Nu får det för fan vara nog!
  • Egomamma
    Girlinthecity skrev 2010-05-07 22:09:26 följande:
    Jag förstår ditt tänkt, men håller inte med. Man får respekt genom att ge respekt, och respekt är inte detsamma som "hårdare tag". Du skriver att det inte är hållbart med en liten bebis tillika, men du tror inte att det kanske är en reaktion på just det, att han blivit storebror? Det ärväldigt lätt agtt se vad barnet gör fel, men vad gör ni föräldrar för att bidra till situationen. Kanske behöver han mer uppmärksamhet, mer bekräftelse, annan stimulering? Synd att man väljer att lösa en situation med bestraffningar. Vad ska du slänga bort nästa gång då? Favoritnallen? Ja, det var hög tid att sluta med nappflaska, men inte på detta sättet.
    Faktum är att efter jag gjort detta så har det knappt varit några konflikter. Jag gör som jag föresatt mig, och även gjorde vid tillfället som tråden handlar om, jag varnar tre gånger innan jag gör något alls. Jag låter alltså sonen veta vad som väntar om han inte avbryter någonting negativt (t ex sprider sina saker över hela golvet) och berättar att om han inte slutar så kommer detta (t ex jag plockar undan och ställer bort de leksaker han kastat på golvet) att hända.

    Jag låter honom förstå detta och säger till tre gången INNAN jag tar bort sakerna från golvet (i exemplet) och ställer bort dem. Han har då gjort ett VAL att inte sluta med det jag bad om, och då får det konsekvensen att han inte kan leka med de sakerna mer just då.
    Jag KASTAR inte saker om de inte är trasiga (flaskan var iofs inte trasig, men nappen var..) och jag ger tillbaka sakerna när sonen lugnat sig och lyssnar på mina ord.

    Vari ligger felet?
  • Fridayyy
    Egomamma skrev 2010-05-09 10:12:25 följande:
    HHahahahahaha jag skrattar på mig. Köpa Storabarnsglas? Lägg ner. Inte konstigt att min sambo, som är yrkesofficer och ser väldigt många unga killar, säger att dagens ungdomar är mänskligt avfall..De är bortklemade, har dålig självkänsla och tar inga egna initiativ. Och varför? Jo för deras curlande morsor har satsat på att inte låta sina små telningar genomgå några traumatiska händelser, för DET hade varit så hemskt. Jag kan berätta att jag förberedde sonen på att det skulle bli flaskan som rök om han inte slutade. Tre tillsägelser fick han. Och han VALDE att inte lyssna trots det. Så ärligt talat skiter jag fullständigt i om du tycker jag traumatiserar honom, för det var inte det jag gjorde. Jag fullföljde mina varningar, stod för vad jag sa. Jag vet inte vilka värderingar DU har, men i min värld är det viktigt att man står för vad man säger, oavsett om det är positivt eller negativt. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn, eftersom det skapar en vetskap om att när man säger något så blir det så. Trygghet kallas det.Så länge man förbereder barnet på att det här händer om du säger eller gör si eller så, då tycker jag inte det är fel. Däremot om man inte förbereder utan bara tar något, DÅ beter man sig illa gentemot barnet.
    Jag tyckte det var ett bra tips med ett annat glas. Tycker du inte själv att du borde gjort detta när ditt barn var 2-3 år istället? Då när de tycker att det är spännande att få ett annat glas. Mina barn har aldrig haft flaska med däremot napp och de gav dem till fåglarna men det var inget straff att sluta med dem. De tyckte själva det blev en bra sak, barnen var då 1 och 3 år. Men jag anser inte att detta är att curla sina barn bara för att man respekterar dem som en i familjen?
  • Egomamma
    saxon skrev 2010-05-07 22:31:15 följande:
    Nu har jag själv ingen 6-åring, bara en tre-åring, men de kan ju sätta sig på tvären de med, så jag vet att tålamodet tryter ibland. Men jag hade inte varit nöjd med mig själv om jag hade gjort på det där sättet. Tycker att det känns ogenomtänkt och slumpartat. Han städar inte sitt rum och ni har ett bråk/diskussion angående det. För att få honom att lyda slänger du plötsligt bort en av hans favoritägodelar. Helt plötsligt och oväntat och utan förvarning har du bytt riktning till att agera på ett helt nytt sätt. Nu har han ingen aning om vilka spelreglerna är längre och han vet inte vad som slängs nästa gång. Jag tror att det här leder till osäkerhet och rädsla, inte respekt. Han kommer säkert att lyda dig av rädsla för att han kommer att bli av med fler saker som han tycker om. Men jag tycker inte att det är rätt sätt att få någon att lyda. Jag tycker att det är bättre att ni gör upp i förväg om vad som förväntas och vilka regler som ska följas, samt vad som kommer att hända om han inte följer dem. Och så håller ni er till det. Om ni absolut vill slänga hans saker när han inte lyder så får ni väl göra det, men gör upp det med honom innan att det från och med nu är det som kommer att ske om han inte städar sitt rum som ni kommit överens om. Så att han vet i förväg vad konsekvensen blir.
    VAr står det ett ord om att han skulle städa sitt rum? Det var frågan om att han hade spritt ut batterier och en massa annat på och runt vardagsrumsbordet, och han vet väldigt väl att våra regler säger att när man spelat eller sett på tv så ska kontroller, batterier och annat ligga i sina korgar som vi har i bordets hyllor. Detta var på inga vis en nyhet för honom, han testade om de gick att slippa undan, och jag sa till att om han inte plockade undan skulle jag kasta hans flaska. Det framgår inte i TS, men det var så det gick till. Han valde att inte lyssna, och jag valde då att som konsekvens faktiskt göra som jag sagt, nämligen att kasta flaskan. Det är något jag aldrig tidigare gjort, och jag tror att han blev förvånad, att jag faktiskt stod för vad jag sa och inte lät honom få tillbaka den när han gjort som jag från början bad om.. Det var bra att han valde att plocka upp, men då hade han redan misskött sig och jag kände att det var fel läge att ge tillbaka flaskan, för hade jag gjort det så hade jag varit inkonsekvent.
    Alltså, den fick ligga kvar i soporna.
    Så var det med den saken. Ingen städa rummet-grej. Det gör han varje kväll innan han lägger sig utan protester, för han vet att om man inte städar lite så blir det stökigt, och han ogillar att ha stökigt på sitt rum.
  • Boel1

     Ja, om man har hotat med något så får man göra som man sagt, annars kommer inte barnen att tro på det man säger. Men jag tycker det är fel att hota med att ta bort napp eller flaska, även om det är ett stort barn som ska sluta med det.
     Jag skulle hellre ha sagt att plockar du inte undan kan vi inte ha TV-spel, eller fjärrkontroller med batterier framme, då tar jag undan det i en vecka och sen får vi prova igen. Flaskan har ju egentligen inget med TV-spelet och batterierna att göra.
    Det känns som om det kanske var ett sätt för dig att få bort flaskan som gjorde att du hotade med det.

  • snorkråka
    Egomamma skrev 2010-05-09 10:18:44 följande:
    Faktum är att efter jag gjort detta så har det knappt varit några konflikter. Jag gör som jag föresatt mig, och även gjorde vid tillfället som tråden handlar om, jag varnar tre gånger innan jag gör något alls. Jag låter alltså sonen veta vad som väntar om han inte avbryter någonting negativt (t ex sprider sina saker över hela golvet) och berättar att om han inte slutar så kommer detta (t ex jag plockar undan och ställer bort de leksaker han kastat på golvet) att hända. Jag låter honom förstå detta och säger till tre gången INNAN jag tar bort sakerna från golvet (i exemplet) och ställer bort dem. Han har då gjort ett VAL att inte sluta med det jag bad om, och då får det konsekvensen att han inte kan leka med de sakerna mer just då. Jag KASTAR inte saker om de inte är trasiga (flaskan var iofs inte trasig, men nappen var..) och jag ger tillbaka sakerna när sonen lugnat sig och lyssnar på mina ord.Vari ligger felet?
    Du måste ju förstå att folk undrar, eftersom det inte framgår någonstans att du varnar tre gånger innan något händer. I ts verkar det som att du utan förvarning rycker flaska ifrån barnet och slänger den. Jag säger inte att jag tycker att du gjorde rätt, men du skulle få en mer rättvis bedömning om man faktiskt kan läsa hela historien...
  • Girlinthecity
    Egomamma skrev 2010-05-09 10:18:44 följande:
    Faktum är att efter jag gjort detta så har det knappt varit några konflikter. Jag gör som jag föresatt mig, och även gjorde vid tillfället som tråden handlar om, jag varnar tre gånger innan jag gör något alls. Jag låter alltså sonen veta vad som väntar om han inte avbryter någonting negativt (t ex sprider sina saker över hela golvet) och berättar att om han inte slutar så kommer detta (t ex jag plockar undan och ställer bort de leksaker han kastat på golvet) att hända. Jag låter honom förstå detta och säger till tre gången INNAN jag tar bort sakerna från golvet (i exemplet) och ställer bort dem. Han har då gjort ett VAL att inte sluta med det jag bad om, och då får det konsekvensen att han inte kan leka med de sakerna mer just då. Jag KASTAR inte saker om de inte är trasiga (flaskan var iofs inte trasig, men nappen var..) och jag ger tillbaka sakerna när sonen lugnat sig och lyssnar på mina ord.Vari ligger felet?
    Ja, det framgick inte i TS varken att du hade varnat tre gånger eller att nappen till flaskan var sönder.

    men du frågade också om vi förstod hur du hade tänkt och om vi hade gjort så, och då måste vi väl kunna svara och ge vår åsikt utan att du slänger ur dig kommentarer som att du fullständigt skiter i det. Eller?

    Jag tycker också att det är jätteviktigt att stå för vad man har sagt, men också viktigt att kunna medge att man har sagt/gjort fel och ändra ett mindre bra beslut.
  • Egomamma
    danei skrev 2010-05-07 23:01:05 följande:
    straff kommer man inte långt med men med belöning och då menar jag inte att han ska få en massa saker men att man uppmuntrar honom när han gör nåt bra
    Okej så det är okej att muta fram lydnaden, men inte att se till att han får fejsa konsekvenser av sina egna handlingar? Hmm, tur att jag inte försökt med den metoden, för det skulle haverera här, han är smart. Han skulle vända på allt och säga att om jag inte får det där så gör jag inte det där, eller så skulle han säga att om jag får göra det så kan jag hjälpa dig med det osv. Barn i allmänhet klurar ut det där inom en kvart, och spelar med sina föräldrar rätt bra. Har sett det många gånger. Förkastligt. I alla fall inte bättre än det jag gjorde, så mycket kan jag säga.
  • Egomamma
    Hyppolite skrev 2010-05-09 10:17:35 följande:
    Läs den nyutkomna boken som är skriven av en klok barnläkare: Växa- Inte lyda så blir du en bättre och mer normal förälder.
    I think not. Inte min grej att läsa mig till hur jag ska göra saker. Jag går på erfarenheter och resultat, inte på någon bok. Jag har sett vad alla AW-anhängare gör med sina barn för att de läst det i en bok. Det gör det inte till en absolut sanning, bara för att kärringen som skrev råkar ha nio ungar.

    Barnen är individer, var och en gör som den känner är rätt.
  • Egomamma
    Fridayyy skrev 2010-05-09 10:24:45 följande:
    Jag tyckte det var ett bra tips med ett annat glas. Tycker du inte själv att du borde gjort detta när ditt barn var 2-3 år istället? Då när de tycker att det är spännande att få ett annat glas. Mina barn har aldrig haft flaska med däremot napp och de gav dem till fåglarna men det var inget straff att sluta med dem. De tyckte själva det blev en bra sak, barnen var då 1 och 3 år. Men jag anser inte att detta är att curla sina barn bara för att man respekterar dem som en i familjen?
    För att besvara din fråga ang när han slutat med flska.. jo visst hade jag kunnat rycka den avsevärt tidigare, men just då hoppade vi mellan skyddade boenden och det kändes inte som rätt läge helt enkelt. Vi har levt under konstant hot i flera år och först nu har det lugnat ner sig tillräckligt för att ens kunna likna ett normalt liv. Därför har han fått hållas. Men nu finns inget trygghetsbehov på det sättet anser jag, för nu har vi blivit en familj, bor i radhus, har vettiga vänner och vanor osv.
  • Egomamma
    Boel1 skrev 2010-05-09 10:36:14 följande:
     Ja, om man har hotat med något så får man göra som man sagt, annars kommer inte barnen att tro på det man säger. Men jag tycker det är fel att hota med att ta bort napp eller flaska, även om det är ett stort barn som ska sluta med det.  Jag skulle hellre ha sagt att plockar du inte undan kan vi inte ha TV-spel, eller fjärrkontroller med batterier framme, då tar jag undan det i en vecka och sen får vi prova igen. Flaskan har ju egentligen inget med TV-spelet och batterierna att göra. Det känns som om det kanske var ett sätt för dig att få bort flaskan som gjorde att du hotade med det.
    Nej. jag tog det för att det var det enda som fanns kvar i princip. tv och tv-spel etc hade han redan dribblat bort just då, så jag skulle plocka bort det men hade inte hunnit på grund av att hans lillebror krävde lite uppmärksamhet också.
  • Disela

    Jag tycker det var jättebra TS. Det handlar inte om att sätta sig på honom, det handlar om att vara konsekvent. Du talade om för honom vad som skulle hända om han inte städade upp. Han valde då att inte göra som du sa. Du var konsekvent och tog hans flaska. Tycker absolut inte att du gjorde något fel alls. Hoppas bara han lärde sig av det och förstår att du hädanefter kommer agera lika konsekvent gentemot honom. Barn vet och lär sig så väldigt mycket. Att komma med tomma hot är absolut inte ett bra uppfostringssystem enligt mig. Men när man förklarar innan vad som kommer ske och sedan fullföljer det, det är mycket bra.


  • Cianna
    Egomamma skrev 2010-05-09 10:12:25 följande:
    HHahahahahaha jag skrattar på mig. Köpa Storabarnsglas? Lägg ner. Inte konstigt att min sambo, som är yrkesofficer och ser väldigt många unga killar, säger att dagens ungdomar är mänskligt avfall..De är bortklemade, har dålig självkänsla och tar inga egna initiativ. Och varför? Jo för deras curlande morsor har satsat på att inte låta sina små telningar genomgå några traumatiska händelser, för DET hade varit så hemskt. Jag kan berätta att jag förberedde sonen på att det skulle bli flaskan som rök om han inte slutade. Tre tillsägelser fick han. Och han VALDE att inte lyssna trots det. Så ärligt talat skiter jag fullständigt i om du tycker jag traumatiserar honom, för det var inte det jag gjorde. Jag fullföljde mina varningar, stod för vad jag sa. Jag vet inte vilka värderingar DU har, men i min värld är det viktigt att man står för vad man säger, oavsett om det är positivt eller negativt. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn, eftersom det skapar en vetskap om att när man säger något så blir det så. Trygghet kallas det.Så länge man förbereder barnet på att det här händer om du säger eller gör si eller så, då tycker jag inte det är fel. Däremot om man inte förbereder utan bara tar något, DÅ beter man sig illa gentemot barnet.
    Varsegod och skratta - visar bara i vilken division du spelar! Att kalla dagens ungdomar för "mänskligt avfall" visar ännu mer på er människosyn. 

    Det var ju tur att du förberedde sonen, men du kanske skulle ha valt att plocka bort något som var kopplat till handlingen. Det tycker jag skulle vara OK, gör så själv ibland. Naturligtvis ska man försöka vara konsekvent. Om det inte är så att barnet har bra argument utifrån ett perspektiv ja inte själv tänkt på.

    Förvånad att man kan vara så rädd för att curla ett barn att man medvetet utsätter barnet för kränkande behandling. För jag menar att det är kränkande att låta barnet sluta med flasken under så laddadde förhållanden. Känner att du blandade ihop två saker som inte hörde ihop. Att sluta med flaskan är en helt annan sak och har inget med bestraffning att göra.

    För att citera Lars H Gustavsson som ngn klok kvinna tyckte du borde läsa.
    "Be grabben om ursäkt". Vi kan alla göra fel, det viktiga är att man ber barnet om ursäkt. 
     
  • Fridayyy
    Egomamma skrev 2010-05-09 18:22:41 följande:
    För att besvara din fråga ang när han slutat med flska.. jo visst hade jag kunnat rycka den avsevärt tidigare, men just då hoppade vi mellan skyddade boenden och det kändes inte som rätt läge helt enkelt. Vi har levt under konstant hot i flera år och först nu har det lugnat ner sig tillräckligt för att ens kunna likna ett normalt liv. Därför har han fått hållas. Men nu finns inget trygghetsbehov på det sättet anser jag, för nu har vi blivit en familj, bor i radhus, har vettiga vänner och vanor osv.
    Ok, visste inte det om skyddande boenden men han har väl forfarande ett trygghetsbehov, det har väl alla, barn som vuxna fast det inte längre behöver vara napp eller flaska.

    Förresten är Lars Gustafssons bok som nån nämnde "Växa-inte lyda" inte en "metodbok" för den tar upp olika sätt att behandla sina barn och vilka trender som kommit till Sverige. Läser den precis nu och tycker att han har mycket tänkvärda saker.
Svar på tråden Nu får det för fan vara nog!