• Anonym (Ensam)

    Ensam

    Hej!

    Jag är nu 30 år och har varken fast jobb, familj eller vänner. Det är en röd tråd genom hela mitt liv att stå ensam.

    Jag har kommit till en ounkt i mitt liv nu där jag inte känner igen varken mina känslor eller mina tankar. Mina sk vänner försvann en efter en när jag började hamna i den värsta krisen en kvinna, eller en människa kan hamna i. Som vanligt fick jag försöka klara mig själv, men måste erkänna att jag inte klarar det.

    Jag har sökt hjälp hos psykologer, prykiatrin och försökt tänka annurlunda. Men inget hjälper. Så den enda utväg jag kan se nu e att avsluta detta liv. Jag har insett att om inte ens gud kan ge mig ett mirakel så kan det inte finnas någon mening med att jag lever.

    Mina föräldrar har aldrig älskat mig, mina vänner har alltid svikit när jag behöver dem som mest, och mina pojkvänner har behandlat mig så illa.

    Hur i hela friden kommer jag ur detta? Jag hade så innerligt önskat att jag åtminstånne hade en vän, som fanns där för mig. Men hur ska vänner, pojkvänner och arbetskamrater kunna älska mig, när inte ens mina föräldrar eller gud finns för mig?

    Mvh Jess

  • Svar på tråden Ensam
  • Mental tränare

    Hej,
    Tack för ditt mail. Även om du inte tyckt du blivit hjälpt de tidigare gångerna när du gått hos en psykolog så tycker jag att du ska försöka gå till någon. Det kan ta tid innan man känner att det hjälper och sen kan det gå fram och tillbaka under en period, men efter en tid så kommer du att märka skillnad hos dig. Sen finns det många olika inriktningar och vissa passar vissa bättre och för andra så passar något annat bättre. Beroende på var du bor så finns det olika utbud.

    När man går igenom en kris och mår väldigt dåligt så är det ingen som orkar det själv, det är också en av anledningarna till att jag tycker att du ska gå iväg till någon. Jag kan inte ge några svar terapeautiskt eftersom jag inte är någon terapeaut utan jag kan ge dig råd som mental tränare och utifrån vad jag hör från dig så är du en fantastisk person som av olika anledningar inte tror att du är bra, att du duger precis som du är. Det gör du!!

    Börja med att skriva ner 3 bra saker med dig, de ska skrivas i presens och vara positiva. T.ex "Jag är värdefull", "Jag är omtänksam", "Jag gör mitt bästa". Det kanske inte känns riktigt sant till en början men det ger resultat. Träna också på att säga dessa affirmationer flera gånger om dagen.

    När du får dina mest negativa tankar, försök stanna upp och se vem det är inom dig det är som säger detta och försök granska kritiskt denna röst. Är det verkligen rättvist?

    Till sist. Om du inte får kontakt med någon och behöv hjälp att ta kontakt med någon eller vad som helst. Tveka inte till att maila mig på catharina@salveohealth.com så ska jag göra allt jag kan för att hjälpa med det jag kan. Det finns fler övningar om självkänsla i min blogg catharinalindstedt.blogspot.com/

    Du är värdefull och duger precis som du är, kom ihåg det!!

    Mvh,
    Catharina

Svar på tråden Ensam