jag kan inte låta bli att bli arg på min trotsiga son

Hej hur gammal är din son ? Han kanske har ADHD du får kolla upp det iaf. Sysselsätter hans inte ?

Hur du ska hantera det hela beror på hur gammal han är.

han är tre år, nä adhd är det nog inte... han har alltid varit aktiv, men nu verkar det vara en fas. han har inte alltid varit så här illa.

Det låter som vår dotter! Hon har ett väldigt temperament och är envis som synden! Vi försöker avleda avleda avleda i all oändlighet eftersom hon har svårt att hantera ordet "nej". De gånger vi måste säga "nej" får hon bli arg och skrika tills hon inte orkar och sen pratar vi om det med henne. Men hon får INTE slåss eller göra någon illa, varken sig själv eller andra. Då håller vi henne tills hon lugnar sig, vilket kan ta ett tag.

Ska hon tex plocka undan och smiter, hämtar vi henne gång på gång. Naturligtvis är vi med henne då hon ska plocka upp klossar etc och hjälper henne. Slår hon oss eller sina syskon, så är det en kram och klapp

Ibland har vi inte ork och tålamod, och det är väl då ubrotten är som värst. Det är kämpigt! Men det gäller att stå på sig. Det blir bättre!

Trots är inte något han väljer. Det händer så mycket i hjärnan och de börjar bli egna individer som testar en vilja han inte ens visste att han hade. Temperament har också med saken att göra. Han kan inte hjälpa det! Det bästa du kan göra är att behålla lugnet. Du skall naturligtvis inte ignorera beteendet, men att bli arg gör att han mår ännu sämre. Trotsiga barn behöver lugnet som en förälder kan förmedla. Och massor massor med tålamod.  Man får inte stressa och ha bråttom, man måste ta sin tid. Gå upp tidigare på morgonen eftersom påklädningen kan vara kämpig (både för dig och barnet). Många barn kan själva inte stoppa de här utbrotten utan behöver hjälp. De kämpar emot, men du måste vara starkare.

Jobbig period är det hur som helst.

låter delvis som min kära dotter, har samma problem med att mitt tålamod inte räcker, har en lillebror som väcker mig massa ggr på natten och hon kliver upp tidigt. Så ingen ork och trotsiga barn=ingen bra kombination.

Men man kan inte göra med än sitt bästa och försöka vara så pedagigisk man kan, det går ju över (säger dom iallafall *L*)

men jag måste stoppa om han slåss och då säga nej.
förstår att han har det jobbigt. jag ska verkligen försöka bättra på mitt tålamod.
men det är som att han testar mig och vill att jag ska bli arg och då fattar han att han gått för långt

självklart måste man få säga ifrån, man är inte pedagogisk för att min säger till, men man ska ju helst göra det på ett bra sätt. men min dotter hör inte ett ord jag säger om jag inte blir arg, och det är väldigt frustrerande, jag vill inte gå rumt och vara arg halva dagarna!

nä precis. han lyssnar inte alls om jag försöker att prata och när jag är lugn och avleder.
bara att vara arg som hjälper och jag hatar mig själv när jag inte kan hantera det bättre.
igår hade jag ont i tänderna av att vara så sammanbiten hela dagen.hahha

Det är ingen idé att prata mitt i trotset. Barnet lyssnar INTE. Däremot kan man nämna det efteråt och försöka komma med små lösningar. Ett barn kan heller inte lova att inte slänga sig på golvet i affären ex.vis nästa gång ni går dit hur mycket ni än pratar om det. Men det kan vara skönt för båda två att nämna det.

har märkt det. hur stoppar man det då om han slåss tex?