• LinP

    Hjälpa till hemma

    Hej

    Jag undrar hur mycket man kan begära av 2 söner som är 16 och snart 18 år
    Som det är här hemma hjälper dom inte till med något..tar inte ens bort sin disk efter sig

    Vad kan man göra för att motivera dom till att göra mer hemma
    Jag tycker att i den åldern skall man kunna handla dammsuga diska tvätta och hjälpa till med maten
    Här blir det ett himla liv om man ber om något .
    Man kan inte komma in på deras rum det är rena kaoset och nu vägrar jag göra mer

    MVH
    Linda 

  • Svar på tråden Hjälpa till hemma
  • Mia386

    Jag tycker du kan begära hjälp av dom! De är så stora nu så de borde fatta att man ska hjälpa till. Börja med små saker, som säga åt dom att plocka undan disken. 
    Eller ta ett rejält snack med dom om det. Be dom sätta sig vid köksborden och förklara för dom vad du vill ha hjälp med.
    Och säg som det är, att nu räcker det, de är vuxna nu och ska bete sig därefter.  

  • FrkPalindrom

    Hej.

    Jag tycker inte man ska be sina tonåringar hjälpa till varje gång det uppstår oreda. Det skapar bara konflikter hemma och tär på ens humör som förälder. Tills slut gör man allt själv ändå hellre än att be/tjafsa varenda gång.
    Nej, jag bokade tid med mina barn i ett familjeråd när de var ca. 12 och 14. När ingen av oss var arga. Jätteviktigt att inte klaga, gnälla eller anklaga för att få dem att lyssna och få över dem på ens sida.
    Jag berättade bara hur svårt det var för mig att hinna med allt ensam. Att jag blev trött och sur.
    Jag tittade dem i ögonen utan att vika med blicken. Jag menade allvar.
    Jag hade gjort en lista på vad jag gör:
    sortera, tvätta och hänga en hel maskin tvätt
    laga en hel middag
    handla
    gå ut med soporna
    diska en hel disk med kastruller
    bädda rent sin säng
    plocka ur diskstället
    damma och dammsuga sitt rum
    torka ur mikron
    För de har ju inte en aning. Om man inte gör det själv förstår man ju inte hur ofta det faktiskt måste göras och hur mycket tid det tar. Jag förklarade att detta gör jag varje dag eller varje vecka.
    Jag frågade lugnt men bestämt  vad (inte om) de kunde tänka sig att göra hemma för att vi skulle kunna fortsätta ha det fint hemma.
    Jag har tonårsdöttrar. De kanske är lättare att förhandla med än söner? Men de föreslog själva att de kunde göra varje grej på listan en gång i veckan var om de bara får bestämma när själva. De vill inte bli tjatade på när de har läxor eller andra planer. Fine.
    Våran deal blev att vi skrev listan på en whiteboard där de själva prickar av att de gjort dem varje vecka.
    Det är så stora grejer att det märks ju om någon fuskar.
    När veckan är slut ska de ha prickat varje grej på listan. Annars blir det 300 kronors avdrag på månadspengen (500) + ingen datortid på helgen. De tyckte de var en rimlig "kontrollåtgärd".
    För syskon är det ju oftast viktigt att det blir rättvist så att inte en gör allt medan den andra slipper undan. ;)
    Deras vinst blev att jag lovade att inte gnälla, tjata och sura om hemsysslorna mer.
    Det har jag hållit. För de vill ju ha sina pengar. Någon mer muta har jag inte behövt använda.
    Klart det blev en del gnäll och stånk första veckorna innan rutinerna satt.
    De testade mig rätt hårt. Då var det jätteviktigt om de inte gjort HELA listan att jag inte gav med mig och gav dem pengarna och datatiden hur de än argumenterade  (bara nu, snälla, jag gör dubbelt så mycket nästa vecka. NOPE!) De lärde sig att planera också sinsemellan. För det funkade ju inte om båda sparade disken och tvätten till söndagen. För då fanns ju inget för den ena att göra som då blev utan pengar.
    Det här har funkat och funkar fortfarande klockrent på mina tjejer. Idag är de 17 och 19.
    Vi hjälps åt och tjafsar aldrig om hemsysslor längre (men väl om mycket annat ;)). Lycka till.

  • Punkster

    Jag tycker det är självklart att den som bor hemma hjälper till efter förmåga, det gäller oavsett om barnen är 5, 15 eller 25 år. Inte bara för att göra rätt för sig, man får ju faktiskt mat och husrum och en massa service av sina föräldrar. Men när barnen sen flyttar till eget och har hjälpt till hemma så vet dom hur disk och tvättmaskin fungerar. Dom vet hur man kokar potatis och steker ägg. Dom vet att man behöver städa och dammsuga ibland. Det är kunskap man har nytta av.

    Sen att jag själv aldrig skulle stå ut med att slava så för någon är en annan sak, oavsett om det är mina barn eller ej. Jag skulle vänligt men bestämt påpekat att det var jag som betalade hyra, lagade mat, städade osv. och att dom fick allt det gratis. Jag skulle påpeka att jag förväntade mig en viss arbetsinsats eller ekonomisk ersättning (kanske genom att tonåringen avstår sitt studiebidrag) tillbaka.

    När jag bodde hemma hos mina föräldrar och var i den åldern (16-18) så tvättade jag mina kläder själv. Annars blev dom inte tvättade, det klargjorde mamma tydligt för mig. Dom dagar jag kom hem först var det jag som fixade mat åt resten av familjen. Dom dagar jag kom hem sent kunde jag förvänta mig att någon annan hade gjort det.

    Det handlar om att ge och ta. Och just nu låter det som att TS ger en hel massa men inte får så mycket tillbaka...

Svar på tråden Hjälpa till hemma