..och era barn ska leka tillsammans. Är du då noga med vad ditt barn gör, hur ditt barn betér sej, och vad ditt barn faktiskt kan ställa till med? Eller tillhör du den slappa föräldern, som låter andra sköta den biten?
Jag har vänner, som låter sina barn husera fritt hemma hos mej. Dom kör sina bilar på vårat bord (som är ganska nytt), dom sätter sej med kakan i soffan och dom hoppar i soffan. Deras föräldrar gör inget åt det - och sådant gör mej galen.
Nja vet inte riktigt hur jag ska svara faktiskt. Jag håller koll naturligtvis men jag tycker det är skillnad på normalt barnbeteende och ouppfostrat barnbeteende. Om vi blir bjudna på fika i soffan utgår jag ifrån att personen som bjuder på fika förstår att en tvååring smular, samma att ett glas KAN gå sönder. Är rätt jobbigt att vara hemma hos folk som har det alltför stajlat, vill liksom inte sätta min dotter i sele, då är det bättre att träffas ute el hemma hos oss.
Mitt barn tillåts verkligen inte att husera fritt. Jag är inte den slappa som bara sitter och dricker kaffe borta hos folk. Vet att jag har en unge som faktiskt behöver hållas koll på och det ansvaret tar jag.
Har koll. Däremot får man hos oss köra bilar på bord, äta kaka i soffan (med vuxens sällskap) och hoppa i soffan. Så jag tycker nog att man får kommunicera själv vilka regler man vill ska gälla hemma hos en själv för det är inte självklart att alla har samma.
Jag har så bra koll det går. Med fyra barn som drar åt olika håll så kan man ju alltid missa nån. Det svåra är väl att alla har olika regler och har inte vänninan berättat reglerna ås rä det ju svårt för mig att veta att det tex inte är ok att köra bil på bordet.
Min kompis och hennes 4 åring va med oss i sommarstugan förra sommaren i 3 dagar... på de dagarna hann han med att
Ha sönder väder snurran som stått där sedan min mamma va barn och är gjord av järn ( den gömde han)
Välta soptunnorna till alla 4 stugor så grannen kom och sa till
sno en såg från grann stugans terass och springa ut på bryggan och slänga den i vattnet
hoppa på grann barnens studsmatta utan att fråga om lov
äta upp chokladen ur ett helt paket ballerina och slänga resten av alla kakor på div. ställen i stugan
trevlig unge? nej.. Ansvars full morsa? nej... välkommna igen?... nej
det var också jag som fick säga till honom om allt då hans mamma hade fullt upp med skvaller tidninger osv. Hon lät honom springa helt fritt till och med på bryggan utan uppsikt.. han e 4 år!!!!!!!! när jag såg honom på grann tomten hoppandes på studsmattan blev jag arg på hans mamma och sa att nu får hon FAN reagera asså han skämmer ju ut mig för grannarna. då gick hon dit men kom tillbaka ensam och han hoppade fortfarande??!!! jag frågade va som hände och om grannen sagt att det va ok? hon svarade då att ingen va ändå hemma!!!! sicken LOSER fattar ni eller?? så det e ok för ens barn att göra vad han vill så länge ingen ser eller?????
Försöker hålla koll på vad mina barn gör. Men det går ju inte hela tiden. TEx inte om barnen leker bar i vardagsrummet o vi fika i köket. Men jag har rätt bra koll på vad som är tillåtet hos mina vänner o inte.
Hade mitt barn kört en bil på ett bord hade jag nog inte reagerat utan om det inte är tillåtet hos min vän får hon gärna säga till mitt barn. Det beror ju lite på vad det är. Hos en kompis var det ex inte tillåtet att ta ut en leksak på gräsmattan som "skulle vara inne". Det kunde ju inte jag veta. Man går ju lite efter sina egna normer.
Däremot frågar jag alltid om det är ok om tex mitt barn vill gå runt o äta ett kex el frukt (eftersom de får de hemma hos oss...)
Men slappar av helt gör man ju aldrig. Skulle nog säga att vi delar lite på ansvaret. Har ej kryssat i nåt.
Jag röstade 'Vet ej' - då inget av alternativen passade.
Visst håller jag reda på mina barn - MEN jag förväntar mig att husfolket upplyser barnen och mig om vilka regler som gäller i huset.
På samma sätt berättar jag vad som gäller när vi har besök och det tycker jag inte alls är jobbigt. När jag t.ex. säger åt barnen att vi hemma hos oss har bestämt att man inte får hoppa i soffan - Så är det lätt för föräldrarna att sedan påminna sina barn om saken (o påminna mina barn också för den delen 
).
Det beror väl lite på var jag är, jag försöker förlja andras regler och fråga om jag inte vet vad de har för regler.
Här hemma får barnen ha leksaker på vardagsrumsbordet och fika i soffan så det är inget jag automatiskt skulle tänka på, då får gärna husets ägare säga till. :)
Jag kollar noga. Men jag förväntar mig också att den jag är hos hjälper till och säger ifrån om h*n märker någonting som inte är ok hos dem.
Jag är ett mellanting mellan alt 1 och 2.
Min tös ska uppföra sig. Men jag har inte strypkoppel på henne... Kan inte de vi är hemma hos acceptera att hon är ett barn och inte en docka så behöver de inte bjuda över oss igen...
Det beror på. Är jag hemma hos en vän som inte har barn, så är jag nästan en superjobbig morsa med hökögon. Jag förbjuder nästan min son att göra allt, för jag ser och känner hur stela mina vänner blir. Däremot, om vännen upprepande gånger säger åt mig att det är lungt, sluta tjata eller liknande, så säger jag enbart till om något är på väg att gå sönder eller bli en fara.
Om vi är hos någon som har barn, och min son leker med det barnet, så känner jag oftast att om inte vännen säger åt sina barn att man inte får göra si och så, så säger jag inte åt mitt barn. Om det inte är något som JAG anser är fel/farligt.
Jag anser att det är varje förälders ansvar att se efter sitt barn. Och så ska barnet lära sig att det kan finnas olika sätt att bete sig, tex busa i soffan hemma men inte hos andra. Jag har inte hökögon och följer varje steg, det har ännu inte behövts.
Är vi hemma hos kompisar utan barn så tar vi alltid med några leksaker så funkar det fint. Finns det andra barn så finns det ju roliga "nya" leksaker att leka med.