Andra med barn som blivit felbehandlade på NEO?

glömde säga att läkarna har gjort en utredning på vad som hände och har lämnat den till sin chef som nu ska ta beslut om de skall göras en lex maria eller inte... vi får vänta oc se... men det känns ganska tröstlöst lillan blir ju inte bättre av det, operationen kan ju inte göras ogjord...och hennes nu hårt belaste lungor mår ju inte bättre av det

I magsäcken ska den väl ligga, men inte för långt ner så den skadas så klart!

Pyttelitenmamma: Hoppas lillan kryar på sig!

Usch vilken hemsk upplevelse! Är ju liksom inte lite som blivit fel... Jag undrar hur man som sköterska/läkare klarar av att gå till jobbet efter att ha gjort ett sådant misstag..

Elias fick sepsis när vi hade varit hemma i ett par veckor så vi blev inlagda på barnmedicin. Där var de ju inte vana vid så små barn som han. Två nervösa sköterskor skulle sätta nål på honom för att ge antibiotika. Gick inte bra. Jag klarade inte av att vara i rummet när de stack honom -ville bara slå alla som gjorde illa min son på käften... Så jag gick ut i korridoren -det tog evigheter innan de kom och hämtade mig och sa att du får komma in nu och hålla honom tills narkossköterskan kommer för vi har inte lyckats få in nålen. Då hade de stuckit honom tio gånger utan att lyckas. Dessutom rakat huvudet på honom på ena sidan utan att informera mig. Narkossyrran kom och satte nål på första försöket! Varför gav de inte bara upp efter tre försök och ringde henne? Hur många gånger får man egentligen sticka en patient om man inte lyckas? Efter det var jag med i rummet men talade om för syrrorna att jag kommer att bli hemskt ledsen och irriterad oavsett hur detta går nu men efter den upplevelsen så vågade jag inte lämna honom.

Ja helt klart kan man säga till vilka man inte vill ha i närheten av sitt barn. Vi ville ju inte veta vilken sköterska det var som hade programerat pumpen fel när Elias fick sin överdos så jag vet ju inte om det efterlevdes men vi sa att vi inte ville att den sköterskan skulle ha hand om Elias mer. Det tyckte de inte var konstigt alls.

Jag tycker absolut att sköterskor man inte har förtroende för får förstå att man inte vill ha dem i närheten av barnet. Det är ju inte något jobb man kan slarva med direkt. Är man inte otroligt minutiös och noggrann ska man inte jobba på neo med så små och sköra patienter. Inget kommer ju förändras om inte vi som föräldrar vågar säga ifrån. 

Vi begärde möte med överläkaren på neo och satte oss och pratade igenom tillsammans med Elias omvårdnadsansvariga sjuksköterska. Det tyckte jag kändes bra. Att vi hade fått säga vad vi upplevde och hur vi ville att de skulle tackla problemet. Men hade det bara varit jag vet jag inte om jag hade orkat. Maken är otroligt driven i sådana här situationer och van att hantera konflikter. 

Hoppas att din tös snabbt blir bättre nu. Uppdatera mig gärna på hur det går för er. Kram!

Hej.

Ett tips är att man går till Patientnämnden. De kan hjälpa till, om man inte känner att man orkar.. visst det tar på krafterna. Men jag har gjort en anmälan via patientnämnden då min dotter överlevde en abort. Hon skulle idag inte finnas till egentligen.

Nu har jag 2 små underbara barn.. Theo 17 mån o Wilda på 4 månader.

Är ni inte nöjda med patiennämndens hjälp så kan de hänvisa er till HSAN.

Hälso Sjukvårds Ansvars Nämnden.

HOppas att det går bra FÖR ER.

KRAM SOFIA

glömde skriva att båda mina barn är prematurbarn..

theo född 32+2 o wilda 31+6.

Det vi råkade ut för skedde ju inte på neo, men straxt där innan...

Jag låg på förlossningen sen ett dygn tillbaka och var i v.23+6. Bm hittade inga hjärtljud, då hämtade hon UL men hittar fortfarande inga hjärtljud. Hon säger att en läkare måste göra samma sak, för hon får inte konstatera att barnet (eller fostret som hon säger) är dött. Hon går iväg för att hämta läkare. Hon kommer tillbaka efter 5min och säger att det nog snart kommer en läkare. Jag berättar att jag börjat blöda. Jag har även börjat gråta, för det börjar gå upp för mig att vi nu förlorat vårt barn. Hon tittar, men ingen åtgärd sätts in. Hon säger "Jag ser att du dragit samma slutsats som mig." (dvs att barnet inte längre levde i min mage.

1 timme senare!!! kommer läkaren in till mig, sätter sig på sängkanten och beklagar det inträffade. Hon berättar att efter helgen finns det kurator och präst att tillgå och att jag måste föda ut mitt barn, som sedan ska obduceras mm mm. Sen frågar hon: "är det någon läkare som gjort UL också?". Nej det är det inte, svarar jag. Då måste jag också göra det säger hon och börjar göra UL. Jag bara gråter, men min sambo tittar på skärmen och ser något som rör sig, men tror att han ser fel. Efter en liten stund säger hon bara "Här är hjärtljud och de låter helt normala." Då blev det bråttom att försöka ta reda på varför jag blödde och stoppa blödningen! Ca ett dygn senare föddes vår dotter, som nu är 19mån/15mån korr och mår bra.

Efter det är vi givetvisa överlyckliga, vi fick "en andra chans". Ingen i personalen tog upp händelsen. Jag skrev senare ett brev till förlossningen för att berätta vad jag tyckte kunde förbättras och vad vi varit med om. Jag fick ett svar att brevet var mottaget och att de skulle läsa det. Mer har jag inte orkat göra.

 

Jag lider verkligen med er, sånt här ska bara inte få hända! Och man har betydligt mycket andra saker att oroa sig över och lägga energi på! Jag jobbar innom vården och jag vill bara berätta för er att de är SKYLDIGA att göra en LEX Maria anmälan på detta. Det är ett fel de begått och det måste, enligt lag anmälas. Så stå på er! Jag håller verkligen tummarna för er!

Inte heller felbehandlad på neo utan på förlossningen. Jag sökte upprepade gånger för minskade fosterrörelser men de bara sa u.a fastän en BM tyckte CTG var dåligt och läkaren egentligen tyckte bebisen var lite slö.
Eftersom jag även hade dragit på mig havandeskapsförgiftning sökte jag en tredje gång till sjukhuset. Men då egentligen för min egen del. Då fick M förlösas med akutsnitt i v33+2 eftersom han var så illa medtagen att han höll på att dö. Av vad vet man inte riktigt.
Ska på samtal med överläkaren på förlossningen nästa vecka om vad som egentligen gick fel.

M är idag troligen utan men lite reflux men det tycker jag är ok.

Ny tid på neo för uppföljning har vi fått nu. Hoppas på att de ska kunna ge oss besked om vad som hänt med anmälan och om det har fått några effekter på deras rutiner.

Snart fyller han två och då ska de kolla hans njurar -måste komma ihåg att fråga vad det är för tester som ska göras då.

Åhh på måndag ska vi på återbesök på neo. Börjar bli nervös -va fjantigt egentligen men men  man är väl bara mänsklig...