Feminism och Islam, hur får ni ihop det?

Är en feminist av den äldre skolan och var upprörd när alla tog på sig BHn igen...

Men på senare tid har jag blivit urförbannad över den flathet som inte minst vänstern visar mot allt som hör till Islam. Jag blev oerhört besviken när jag såg Mona Sahlin besöka Muslimska Brödraskapets moské i Stockholm iförd en slöja.

Med den senaste tidens invandring har vi sett en hel del på jämställhetens arena som borde göra alla feminister rasande. Män som vägrar ta kvinnor i hand, kvinnor som fjättras i hemmen och inte får gå ut såvida de inte har en manlig släkting med sig, slöjor och nikab, tvångsäktenskap, utebliven sexualkunskap i skolan, mm.

För mig är hela islam den störst anti-feministiska rörelsen på jorden. (Islam är dessutom extermt homo-fientligt, men det får bli en annan tråd.)

Att både förespråka jämställdhet och anpassa sig efter islam är en sådan motsägelse. Det liknar mest det Orwellska Dubbeltänket - man innefattar två motstridiga teser inom samma system.

Hur får ni, som kallar er feminister och samtidigt är pro-islam, ihop det hela? Hur tänker ni?