Sfinkter vid förlossningen,hur födde du nästa barn?
Du som fick sfinkter ruptur vid förlossningen,hur valde du att föda ditt nästa barn??
Vaginalt eller med Planerat snitt??
Berätta gärna lite...
Du som fick sfinkter ruptur vid förlossningen,hur valde du att föda ditt nästa barn??
Vaginalt eller med Planerat snitt??
Berätta gärna lite...
Fick en grad 3-bristning med första barnet och min bm tog nästan för givet att jag skulle snittas med andra. Jag ville inte det utan blev ordentligt undersökt av läkare, har inte haft problem på två år, och läkaren tyckte vi kunde satsa på vaginal förlossning. Det gick som en dröm!
Måste ju säga att jag tyckte snittet vförsta ggn va bättre än sfr andra ggn. Fy vad jobbigt det va o inte ens kunna sitta ordentligt.
Verkar ju va olika hur det blir ggn efter. Men e ju jobbigt att du fortfarande har problem. Tycker du ska prata med en läkare också! Lycka till!
Oj jag röstade du för att se resultatet och det är faktiskt 50% / 50%.......
åh jag velar å velar....
Jag har prövat på båda sätten efter en sfinkter. När det var dags för andra barnet sa de att jag kunde föda ett litet barn eller inte alls, och det belv tillväxtultraljud där det visade sig att bebisen var normalstor. Då sa de att de sätter ett snittdatum och kommer det igång innan det så är hon liten och jg kan föda vaginalt, men gör det inte det så kör vi på snittet. De kollade även om min kropp var redo för igångsättnig, men det var den inte. Inget hände och det blev snitt.
Gissa vilken skillnad det var att göra snitt mot att få sfinkter ruptur! Efter snittet kunde jag sitta och gå, vara glad och koncentrera mig på bebisen. jag kunde gå på toa och vara en normal människa! Snittet var en promenad i parken jämfört med sfinktern.
Vid tredje barnet visade tillväxtultraljudet att hon var väldigt liten, tpå gränsen till tillväxthämmad, så de tyckte jag kunde föda vaginalt, men inte gå över tiden. Vattnet gick i vecka 38+3. Och visst var det skillnad på att föda en tvåkilosbebis jämfört med en fyrakilos som vid sfinktern, jag sprack INGENTING! När jag fick veta det så grät jag av lycka!
Nu ska vi inte ha fler barn, men skule jag stå inför en förlossning igen skulle jag göra som vid de andra barnen, Litet barn = förlossning, stort barn = snitt.
Ursäkta stavfel och om det blev rörigt, har bebis på armen
Ang. storlekar...Min första var den minsta. Han vägde 3740, tvåan 3890 och trean 4000. Svår, lättare, lättast.
Då jag fick total sr och dessutom haft en del komplikationer efteråt (även nu 6 år senare) så behövde jag inte ens fundera på saken när jag var hos gynläkaren på mvc. Hon tittade i journalen och sa att jag inte får föda vaginalt då risken för ytterligare komplikationer är för stor.
Så jag har planerat snitt 6/10. men lär bli innan då jag har fått havandeskapsförgiftning.
Kan för övrigt säga att sonen inte var så stor när han föddes: 49cm, 3165g och huvudomfång 34...
puffar!!
AnneliY: Hej igen! Jag fick ju aldrig svarat dig sist för var så mycket där innan förlossningen. Födde min andra son med kejsarsnitt i onsdags! (Hade ju en total SF grad 3 sedan första förlossningen).
Vill bara berätta att snittet var en helt underbar upplevelse som jag är så lycklig över att ha fått uppleva. Förra förlossningen var så jobbig och pga. detta och mycket besvär efteråt blev jag riktigt deppig och fick därför ingen riktigt bra anknytning till min son mm. Kejsarsnittet i onsdags var så lugnt och det var en fantastisk upplevelse när de sa "30 sekunder kvar" och så hörde man sitt barn skrika för full hals...
Visst, det har varit en läkningsperiod dagarna efter och det känns ju såklart att man opererat magen, men det går inte att jämföra det här med SF, som var mycket mycket jobbigare att bearbeta på alla sätt efteråt, inte minst fysiskt. Jag tog mig knappt utanför huset på en månad sist och idag var jag ute på min första promenad med barnvagnen
Med facit i hand kan jag bara säga att jag är så väldigt glad att jag valde snitt den här gången. Inga påfrestningar för kroppen som kan ge men i framtiden och en fin upplevelse som jag gärna skulle vilja vara med om igen. Ville ett tag ha "revansch" för min dåliga förlossning sist och få en finare förlossningsupplevelse den här gången från början när jag började fundera på beslutet, men känner nu att det verkligen inte spelar någon som helst roll var barnet kommit ut. Dessutom har vi ju redan varit med om en vanlig förlossning och det kan ingen ta ifrån en.
Skriver inte allt detta för att övertyga dig om snitt, utan mest för att berätta om de fördelar jag upplevde den här gången jämfört med förra (särskilt med tanke på alla som pratar så negativt om snitt och bara talar om de "små" riskerna med att föda vanligt igen) men som sagt, det är bara du själv som kan avgöra vad som känns bäst för just dig!
April: Tack sååå mkt för din tid jag blir väldigt glad för din skull att allt gick så bra...
Jag fick ju "bara" en partiell sfinkter grad 3 och 4 men jag tror ändå det lutar åt snitt...jag kan inte se någon annan lösning som kan ge mig den tryggheten jag behöver känna....
Jag hoppas verkligen inte man blir nekad snitt...
Krävs det många samtal på aurora och hur går man tillväga??
Hej på er! jag födde mitt första barn i en vaginal förlossning en utdragen historia som avslutades med sugklocka. då barnet inte var nerträngt så fick jag tyvärr en Sfinkter ruptur av 3e graden och är mkt sydd,
(Kan iof säga att jag INTE kände att jag brast. ) hade fått bra bedövning innan sugklockan sattes in.
Jag valde att kontakta spec mödravården redan i tidig vecka när jag vart gravid 2a ggr
. annars kunde jag nästan inte tänka mig att fölfölja den graviditeten.
jag fick gå i kurator samtal och pratatde om allt jag upplevt och mina känslor och besvär.
Sen fick jag träffa läkaren och blev beviljad ett planerat snitt som endast jag kunde ändra om jag ville.
Jag och min sambo är jättenöjda med vårat planerade snitt som gick jättebra.
Allt e ju relativt till vad man upplevt innan men man ska inte vara rädd för ett kejsarsnitt om man behöver göra det av olika anledningar.
Sen kan ju en vag förlossning också gå jättebra även första ggr.
:)
Jag fick en Sfinkter grad 4 när jag födde min son för 4 år sen.
Igår träffade jag en läkare, som berättade att ingen nekar mig ett snitt efer en sådan skada. Jag är nu i v. 25.
Har målat upp en bild att snitt är ngt att vara livrädd för.
Jag har valt att försöka att föda. Men blev "varnad" att det är ca 80% att det blir snitt.