Disa D - men han kan inte bestämma mer än du gör. han kan inte tvinga fram veckovis boende mer än du kan tvinga fram kortare tider - han har ju inte bestämmanderätt mer än du! Om dessutom både barnpsykolog och familjerätt stödjer dig så har du ju facit i hand! Fråga honom om han verkligen vill att ni ska gå i tvist om en sån sak? Du vill ju inte vägra honom tid med barnet, det är ju bara upplägget ni inte är överens om. Vad som är praktiskt är sekundärt i så tidig ålder.
Jag är i liknande sits, vi flyttade isär för knappt två månader sedan, och vår minsta pojke är lite mindre än ett år gammal nu. Jag propsar på ett huvudsakligt boende, och att det ska vara hos mig eftersom jag varit mest med honom under hela det här året när jag varit föräldraledig etc. Pappan har en bra kontakt till honom, men vi har ändå lite olika roller såhär tidigt i hans lilla liv, det kan man inte komma ifrån. Hittills har vi kört att han sover hos sin pappa två nätter i veckan, utspritt så att det bara blir en natt åt gången. Däremot så ska han ha honom dagtid mer än så, så att umgänget blir tätare, så nära 50/50 som möjligt vaken tid. Planen är sedan att ngn gång nästa år växla upp lite så att han kanske har honom tre nätter i veckan, och till slut när han är i treårsåldern blir det en mer jämn fördelning. Dock är vi inte överens heller - min fd driver det om och om igen mot att vi ska dela, eller iaf att han ska ha honom mkt mer, fler nätter, längre perioder etc. Han struntar lite i vad barnpsykologer etc säger, han tror vad han vill och håller mer på sin egen "rätt". Det gör mig smått desperat...