Exfrun från helvetet, det är inte alltid bonusförälderns fel!

Om mina bonusbarn vägrar äta  vanliga hemlagade pannbiffar tex så får de helt enkelt äta bara pasta,potatis eller ris och sallad om de inte passar.
Har förståelse om de inte vill äta rotmos eller lever typ..men "vanlig" hemlagad mat som de flesta äter bör de kunna få ner utan att man "pinar" dem!

Detsamma gäller mina ena barn också kan jag väl tillägga
Man "smakar"också  på maten om det än så är en pytte pytte liten tugga också.Det dör ingen av

Tack för rosen ts förresten! Gott! Den sätter jag på bordet så den syns hela helgen Kram

Men bara för att barnet inte "tycker om"viss mat i perioder så finns det ju annan mat som måste duga?Okej,min 8-åring kanske ratar kokt potatis ett tag,men däremot går hemlagat potatismos hem!Ris kanske också ratas,men inte pasta....Barnen äter ju alltid någon mat,mackor bara packas ju i magen......Är man 8 år då äter man någon mat,inte bara mackor!Hade varit en sak med en 3-åring som inte fattar bättre....Herregud,barn är smarta!Kan han få mackor varje dag då ser han ju till att få det!

"CHOKLADMACKOR"???
LÄGG AV.

Sånt ger man inte sina barn. Det är ett SVEK mot dem att lära dem eller låta dem äta sån skit. Det är inte mat. Det är ju som att ge dem pastahjul med gelehallon eller grönsakssoppa med coca cola som bas? Ja, jag vet inte vilken liknelse man bör dra?

Barnen gör som de blivit visade. Starten i livet är ALLT. Om det är problem när de är 13 så innebär det tyvärr att föräldraskapet varit svagt och oengagerad. Det är inte direkt ovanligt att pressade föräldrar "går enklaste vägen" när barnen sätter sig på tvären. Mina egna barn äter inte alltid. Jag har en dotter som åxå säger "äckligt" vid matbordet men jag skulle inte ens drömma om att skjuta hennes framtid i sank genom att ge henne en macka 1 timma efter middagen. Det vore en katastrof. Man får självklart ha en känsla för detta. Nångång kan det hända om hon varit väldigt fysiskt aktiv och behöver lite extra av den anledningen.

Regler började vi med när barnen var bäbisar och har hållt oss till detta genom åren. Det har givit oss barn som är VÄLDIGT trygga, Vi är noga att berätta vad som komma ska och planera och ha barnen uppdaterade i så stor mån som möjligt. Det har varit en föräldramässig uppförsbacke i många år med hårt slit på många plan men belöningen kommer nu. Nu börjar det plana ut och dagarna flyter på överlag väldigt bra och smidigt trots att vi har en 7 åring som vill gå egna vägar i allt. Hon är dock lite styrd av de värderingar och regler vi arbetat in sen hon var liten och det har hon stor nytta av vilket är till glädje för oss alla.

Hoppas chokladmackorna försvinner för det hade jag faktiskt aldrig hört talas om tidigare. BLÄH!

Lycka till!
/Hlife

Var själv väldigt liten i maten när jag var liten. Inte mycket gillades och några mängder av ngt var det aldrig tal om. Ju mer folk trugade, dessto värre tyckte jag det var med mat. MEn mina föräldrar pressade mig aldrig, visst jag var smal som liten, men det har inte satt några spår att jag var kräsen som liten. Är 37 år gammal och äter det mesta i dagsläget. Därför skulle jag aldrig tvinga min dotter att äta något hon inte tycker om. Smaka ska hon, gillar hon inte det, slipper hon. Och kan mkt väl få något annat senare. Men eftersom hon oftast äter den mat som serveras, ser jag inte något problem i att det händer nån gång då och då.

Backa TS, och låt pappan vara förälder. Försök inte uppfostra barnen du, det är pappans jobb och pallar inte han det så får du antingen
A) flytta ut och satsa på särboförhållande om du inte orkar med hans sätt att vara pappa
B) skit i de där grejerna du retar dig på och låt pappan ta smällarna när det inte funkar.

Gå inte in i nån slags mammaroll, försök istället bara vara en trevlig vuxen, pappas sambo, t ex. Ta upp de saker du tycker är jobbiga med pappan, var tydlig och säg att "Det här och det här skulle jag vilja att vi ändrade på hemma, så här och så här vill jag ha det" och fråga hur han tycker att det funkar idag. Sedan får HAN säga till barnen vad som gäller och du lutar dig tillbaka och läser en bok eller nåt.

ett tips kan vara att det barnet inte tycker om iaf ska ligga på tallriken... kan ligga längst ut på kanten, behöver inte ens smaka.
Prövade detta med ett barn med stora matsvårigheter.. första gången blev han jättearg, sen efter några dagar vande han sig vid att det bara låg där, sen bad jag honom lukta på den, sen en annan dag slicka på den sen efter längre tid så äter han det:)
detta var grönsaker och en 3åring, men iaf...
Var konsekvent. Berätta att så här gör vi i vårt hem, vilka konsekvenser får det om man inte äter upp maten ex. blir hungrig... 
Säger de äckligt så säg att man kan säga att det inte passar ens smak, att den som lagat maten tar illa upp...
involvera dem i matlagning, skriva matlista som de kan påverka... tillbehör som morotsstavar, gurkstänger osv är lätt för dem att fixa å lägga upp fint...
Barnet äter när det blir hungrig säger de professionella.... Människan har den motivationen om det inte är något annat som ligger bakom beteendet. Lycka till!!!!