Råd angående 4-åring

Jag ger alltid mina barn 2 val... antingen gör de som de är ombedda eller så får de t ex gå och lägga sig, sitta i trappan osv... Det är ju inte ofta de väljer "straffet" t ex

Men iaf, oavsett vad, när han börjar skrika, ge inte efter! Ger ni efter en enda gång så lär ni inte få stopp på beteendet.
Förklara för honom att kusinen kanske det fungerar för men inte för honom, punkt slut.
Sätt i öronproppar och lid igenom skriken...

Jag tänker att den bästa approachen är att byta synsätt: 

Så länge ni ser gråtandet som bara ett sätt att " få som man vill" så kommer ni skicka signaler om att man kan gråta sig till saker.
Det är klart att han är besviken och missnöjd över att det inte blir som han vill. Det är ju starka känslosvallningar i en fyraåring.
Från kusinen och kusinens föräldrar har han kanske fått uppfattningen om att det är möjligt att få som man vill om man uttrycker denna besvikelse men det sätt ni beskriver att ni hanterar det på stärker snarare denna uppfattning hos honom än motverkar den.

Om ni byter synsätt och börjar behandla beteendet som att han istället gråter för att han inte får som han vill så kan ni hantera gråtandet som besvikelse och inte som manipulation. 

Då kan ni börja ge honom redskap att hantera besvikelser och motgångar eftersom ni står fasta i det ni beslutat men samtidigt inte lägger på honom någon skuld för att han inte uppskattar beslutet. 

Om inte handlingen ger önskad konsekvens så kommer han upphöra med det förr eller senare.

Men kan ni inte låta honom få som han vill ibland? Åtminstone borde han själv få bestämma om han vill äta eller inte. Lita lite på ert barn. Och respektera hans vilja. Förklara varför ni vill att det ska vara på ert sätt om han inte förstår.

I den sitsen har vi varit med flera av barnen. De har haft kompisar som gnällt sig till saker, tjatat eller skrikit. Så har våra barn försökt med samma sak, men det har vi inte låtsats om. Vi har sagt nej lika lugnt oavsett barnets tonläge, Jag tror inte på det där med att straffa ett barn för att det använder en speciell ton; vare sig det gällt gnäll eller skrik ...

Jag jobbar i förskola och har märkt att många barn kan vara väldigt statiska, dvs om barnet har det bra för stunden vill det inte byta aktivitet. Ett sätt att göra övergångarna smidiga är att förbereda dem en stund innan att en förändring kommer att ske. Ett exempel kan vara att säga till ett barn som har svåra hämtningar en stund innan att mamma eller pappa snart kommer och hämtar. Då hinner barnet se ett slut i leken och kan förbereda sig på förändringen/övergången. 

Kanske kan detta appliceras även på ditt barn? Dvs när sonen sitter och spelar kan du två minuter innan det är dags att borsta tänderna säga att "Nu får du spela en liten stund till, sen ska du borsta tänderna" (observera att här har barnet inget val att säga emot, det är ingen fråga utan bara ett konstaterande om vad som ska ske framöver). Det kan även förstärkas med en äggklocka så att han hör och ser att tv-spelandet är en tidsbegränsad aktivitet.  

lövet2: Det är precis det jag vill ha bort; straff, mutor osv.. det var därför jag skrev här! För att få tips på bättre sätt att hantera det hela.

Tack för era svar! Testar alla tips jag fått!

Har Idag försökt vända på orden när jag pratar med honom.. tex istället för "Äter du inte upp gröten får du gå från bordet" så sa jag "Antingen äter du upp gröten eller så går du från bordet". Det funkade bättre! Han valde gröten..

Fler tankar..?