Ersättning & flaska. Det bästa som hänt oss!

Åhhh, jag är i precis samma situation som du! Känner igen mig precis! Min lilla kille är 15 dagar gammal och amningen funkar inte heller för mig. Ammar först, ger sedan ersättning på flaska. Vi kämpade de första tre dagarna med ersättning men det hela slutade i att vi fick åka in på BB igen där läkaren kommenderade oss att börja med ersättning eftersom han gått ned i vikt så mkt.

Sen höll vi på med koppmatning i cirka 4 dagar men det var ju helt hopplöst. Stackarn var konstant blöt och gick inte heller upp i vikt som han skulle. Min underbara BVC- dam sa då till oss (på vårt första möte) att börja med flaska. Guuud, vad jag grät första gången han tog flaskan. Kände/känner mig helt värdelös som mamma eftersom jag inte kan föda mitt barn med den egna maten. Så jäkla löjligt egentligen, som att moderskap sitter i tuttarna och mjölken?! 

Oj, långt inlägg men mitt råd är att tänka på att det viktigaste är att ditt barn får näring och mår bra. Sekundärt är vart det kommer ifrån. Fortsätt pumpa (jag pumpar ca 3 ggr/dygn) och sedan kan du (när bebisen är viktstabil) köra en amningsdag då du bara ammar. Jag har inte orkat göra det än mentalt, kanske nästa vecka. Ingen jättebrådska sa min BVC- sköterska. 

ska det inte finnas ett nässpray som ska hjälpa till att driva ut mjölken lite snabbare? bvc vet säkert.

själv vet jag inte hur jag ska göra, flaskmatade sonen från 1 mån och jag måste erkänna att jag gillade det mkt mer än att amma, dottern känner sig aldrig riktigt nöjd med min mat. Har liksom ingen motivation att kämpa med amningen. Storebror är nu 2, 5 år och aktiv, så att snällt be honom sitta still under tiden mamma ammar syrran funkar inte, om vi dessutom ska försöka öka mjölkproduktionen med att amma oftare.

Du kan pumpa lite innan du lägger till henne då har du dragit igång sugreflexen åt henne. När det gäller sugtekniken så är det nog amningsnapp som gäller. 

Det finns även en näspray som heter syntocinon som stimulerar utdrivningsreflexen.

Menar förstås att vi kämpade de första 3 dagarna med amningen. Man blir ju hemskickad från BB innan mjölken kommit igång. Fösta dygnet hemma var det värsta jag varit med om. Hans skrek konstant i 10 timmar pga att han var akut hungrig, stackarn... Hemskt dygn var det innan vi fick ordinationen "ersättning i fria mängder". 

Förresten, har ni några erfarenheter av Sempers magdroppar? Tycker min kille blir sämre i magen av dessa. Efter han har fått dem så verkar han få ont av dem. Slutade då med dessa och tycker han verkar bättre. Skulle jag testa längre, kanske? Gav honom 3 dagar a 5 droppar. 

Visst e de lustigt de här me ammningen egentligen? Om man inte kan eller vill amma så ska man må dåligt för de å ammar man "för länge" så betraktas man som konstig! För å inte snacka om att amma offentligt, då är man ju äcklig! de e ju typ som å vika ut sej lixom! hmm... jo men visst! (hör ironin)

själv har jag världens finaste lilla kille på 2 månader! har strulat me ammningen från typ dag ett! men jag kan bara inte sluta helt..... tycker de e så gott när han ligegr där å borrar in sej å grymtar å grejar! =) men han får ersättning efter varje amning oxå!
Men men, strunt samma! de viktigaste är faktiskt inte VARIFRÅN de små får mat utan ATT de får de! Men måste ändå erkänna att jag sörjer att jag inte kan helamma!
Lycka till tjejer! Kraaam

Känner igen mig SÅ!!! 
Har kämpat som en tok med min femveckorsprins och inte alls fått till det. Han gick inte upp ett gram de första tre veckorna. Han har fel teknik helt enkelt. Har varit inlagda på sjukhus, varit i kontakt med amningsmottagning och verkligen jobbat för att få till det med koppning, försöka lägga ner flaskan, pumpa, avstå napp etc etc.
Det är en sådan cirkus med amningsförsök, ersättning, pumpning. Jag blir TOKIG!
Nu äter han nästan bara ersättning, runt 700-800 ml per dygn och är mätt och nöjd och går upp jättefint i vikt!
Kommer snart lägga ner helt, men det är en sådan ofattbar SORG. Jag ville ju amma!
Men som min sambo säger; prinsen mår ju bra, problemet är ju att JAG mår dåligt över att inte amma. Men jag mår ju samtidigt asdåligt över all stress det innebär att pumpa, amma, ersätta... Usch, det är verkligen inte lätt.
Och den sjuka amningshets som finns i samhället gör det inte direkt lättare! På BB fick vi se en film om amning där allt var SÅ fint och alla bebisar var glada och lyckliga och tog bröstet hur enkelt som helst och åt sig mätta. Hur många är det som har det så? Jag blir faktiskt förbannad, för den där jäkla filmen har fått mig att känna mig så otillräcklig som mamma...  

Till alla er som kämpar med amning just nu: jag vet hur förtvivlade ni är. Vet hur otillräcklig man känner sig. Vet hur otroligt mycket energi det tar, hela dygnet handlar bara om att bayn ska få i sig MAT.

Jag hade svårt att ta beslutet om att lägga ner amningen. Ventilerade med min man, BVC och Amningshjälpen och när alla de mer eller mindre ordinerade mig att lägga ner amning (mjölken var typ vatten, barnet hade helt fel sugteknik trots hjälp, mina bröstvårtor totalt trasiga och än idag missbildade efter att de väl läkt) och bara köra flaska kändes beslutet lättare. Jag förlitade mig på att de visste vad som var bäst för vårt barn. Kändes skönt att lägga över det stora beslutet på nån annan då jag själv hade så otroligt dålig självkänsla i det skedet. Idag står jag här och har en glad, nöjd och frodig bebis som ALDRIG är ledsen. Hon är ett otroligt harmoniskt barn. Så idag är jag så nöjd över att vi vågade gå mot strömmen.

Jag kämpade i en månad och försökte verkligen få det att funka. Äta mer mat, pumpa för att få igång produktionen, låta henne snutta så länge hon ville. Men inget funkade och hon blev inte mätt. Jag höll på att bli tokig då hon inte blev mätt och var hungrig konstant. När vi testade ersättning så var det de bästa som hänt oss. Hon var en helt annan bebis. Glad och mätt i magen. Vilket ledde till att jag blev en bättre och gladare mamma. Ångrar inte en sekund att jag gav upp amningen. Jag gjorde vad jag kunde, ibland funkar det inte helt enkelt.

Jag slutade amma henne rakt upp och ned och pumpade bara ut ytterst lite när de spände och var fyllda. Tog inte alls många dagar innan de slutade spänna. Men nu när hon är åtta veckor så har jag fortfarande vätska i brösen, men inget jag känner av. Det är bara om jag trycker. De försvinner med tiden det också!

Ersättningen är underbart för oss som inte kan eller vill amma!

Jag misslyckadfes också med amningen, sonen fick inte till rätt tag, vi kämpade med att lägga till honom rätt. Sambon blev rätt duktig på att lägga sonen rätt vid bröstet men han finns ju inte där hela tiden. Jag kämpade på som bara den, lilla sonen med som var missnöjd och i efterhand förstod jag att han inte fick i sig tillräckligt ens dom ggr vi trodde det. Han ökade inte alls i vikt som han skulle utan gick ner. På 12:e dagen sade barnmorskan jag haft att det lät som om både sonen och jag skulle må bättre av att köra ersättning. För jag började bli rejält låg och sonen grät vid bröstet Det kändes så skönt att få ett "okej" att köra flaska, men ändå en sådan sorg. Jag hade ju mjölk så det räckte, när jag duschade rann det i duschen och jag grät. Det blev en sorgeprosess att sluta. Men sonen blev så mkt gladare när han fick äta ordentligt och vi med när han började öka i vikt. Och sambon är så glad att han kan hjälpa till med matningen!

Jag är lite nyfiken på hur mycket ersättning ni ger era små godingar? Och hur ofta de äter? Är det fri tillgång på ersättning eller ni håller tider så att säga?

Min 5-månaders äter var tredje timma (5 gånger om dagen) och hon äter 165 ml (färdigblandad NAN). Fri tillgång har inte behövts utan hon har alltid klarat sig i tre timmar. Hon äter inget på natten och sista måltiden äter hon runt halv åtta.

Angående fri tillgång så har jag fått höra olika på BVC, den ena säger att ersättning ska vara previs som amning - dvs fri tillgång, medan den andra säger att det inte ska vara fri tillgång då barnet kan öka för mycket i vikt. På vår BVC har de dock aldrig varit ett stöd vad gäller ersättning utan jag har fått lista ut allt själv...

Vår 4,5 månaders äter 200-240 ml färdig ersättning 4 ggr om dagen. Morgon, lunch, middag och kväll. Hon sover såpass ofta på dagarna att detta är vad vi hinner med. 5 mål är idealiskt men vi ger lite större mängd vid matningarna istället. Hon sover hela natten fr 22-08.

Tack för svaren! Min kille är ju något yngre, en månad bara. Vad tror ni skulle va lagom mängd? Hur mycket åt era i den åldern?

Min snart 6-veckors kille äter runt 140 ml/mål. Han äter lite olika ofta, men drygt var tredje/fjärde timme.
Totalt brukar han få i sig 7-800 ml/dygn. Han väger 4900 gram.
På vår BVC sade de att det skulle vara fri tillgång på ersättning. Att han inte kunde få "för mycket", då kräks han upp det bara, sade vår BVC-sköterska.  

Är det någon av er som ammar också? Eller ni ger enbart ersättning? Just nu gör jag både och, men funderar på hur det skulle vara att ge endast ersättning. Det tråkiga e att min lille kille inte gillar napp, då e ju bröstet väldigt smidigt.

Vi kör bara ersättning.