Får man kritisera/sätta krav på andras barn och deras uppførsel?

När jag får besøk av min syster och hennes pojkar så är det ren kaos hemma. De røjer hela huset, och har sønder leksaker i stort sett varje gång de är här. De bryter sønder leksaker eller hoppar på dem, så det ær helt klart medvetet det de gør. Likadant gør de hemma. Min pojke blir så klart ledsen eftersom han ær førsiktig med sina leksaker. De vrålar och springer runt. Min syster och hennes man tycker att barn ska få synas och høras och størs inte av detta, och tycker att jag är før känslig. Klart att barn ska få synas och høras och att jag inte ska lägga mig i hur de uppfør sig hemma, men när de är hos oss då anser jag att det är våra regler som bør føljas (och vi har inga onormala regler). Detta har pågått i några år och gjort att vi inte orkar umgås så ofta med dem. Otroligt trist. Har førsøkt att ta upp detta flera gånger, men jag uttrycker mig hela tiden fel, och min syster blir vansinnig på mig. Hon førnekar att de är våldsamma med leksaker, och hon säger att hon ska betala det som går sønder hos oss, och att vi får plocka undan ømtåliga leksaker innan de kommer. Men det är inte det jag vill. Jag vill ju att de ska lära sig hur de ska hantera leksakerna hos oss, och att det måste vara en gräns på hur mycket man får springa runt och vråla.
Det är svårt det här eftersom att det är min syster, och jag tycker ju så mycket om barnen, trots att de är som de är, och min son älskar att leka med sina kusiner.

Någon som är/har varit i liknande situation?
Hur gør man? Ær det helt fel att ställa krav på barn som är på besøk ofta? Vad säger ni, får era barn uppføra sig hur som helst när de är på besøk hos någon?
är det någon här som fått kritik før att era barn uppført sig illa, och hur har ni då reagerat?

Om min son hade uppført sig illa hos någon kompis så hade jag verkligen velat veta det. Jag vill att min son ska uppføra sig när han är borta, så att han blir omtyckt.