Anledningen till att jag frågar är att jag trodde min rygg skulle gå av dom sista 4 cm. Såg på tv att en annan kvinna hade så och att det var barnet som tryckte på ryggraden, och det lättades genom att stå på knä ett tag. Jag trodde nämligen det var värkar som kändes så??!!
först bara svanken, sen höfterna med, och de höll i sig hela tiden, värkarna kom i magen.. så ingen paus alls me smärtan i ryggen, men de va bara 6timmar de gorde ont.. jag fick bara ligga ner, sluta iaf i snitt när ja kommit till 9½cm.. skulle aldrig byta ut de mot snitt på en gång, de va häftigt även om de gjorde jävligt ont (ville inte ha nå smärtstillande) snittet och infektionen hade ja gärna skippat dock..
Allra främst ryggslutet, där var smärtan som mest intensiv. (Öppnade mig 6cm. på 25min., så trycket neråt när Benjamin kom närmare öppningen var ju enorm också). Självklart hade jag också ont på många andra ställen, som de flesta andra, men främst ryggen måste jag säga! Min rygg var helt paj en vecka efteråt.
Höfter + rygg!! Ajajaj!
Konstant dessutom.
Det kändes som om höfterna skulle hoppa ur led och ryggen skulle gå av.
Aaah, fantastiska minnen :)
Sambon höll tryck på höfterna konstant i tre timmar, det var det enda som hjälpte.
Annars hade jag nog gett upp!
Alla fyra gånger har det varit mest kännbart långt ner i länden och bäckenet. Näst sista gången stod jag med varm dusch med hård stråle mot länden - hjälpte. Nu den sista gången låg jag i badkar vilket var otroligt smärtlindrande. Födde även i vatten....
första barnet gjorde det ont i nedre ryggen.
andra barnet kändes det i magen bara.. som jätte mensvärk.
Jag kommer ihåg det som mensvärk på anabola typ, men nu när det närmar sig igen och jag säger att jag har ont i ryggen så springer min sambo in i bilen redo att köra till förlossningen typ.., så jag hade nog ont i ryggen oxå och har förträngt det...
Som ett band runt nedre delen av magen och bak i ryggen, dessutom så fick jag en vidrig sendragskänsla ned över ena benet vid varje värk också...*urrk*
Det jag kommer ihåg i smärtväg är att det kändes som om högerhöften skulle gå ur led. dessutom domnade högerbenet, inte skönt.
Ryggen gjorde mest ont de sista 4 centimetrarna.
långt ner mot bäckenet både under förvärkar och krystvärkar
RYGGEN! Jag fick panik av att ligga ner för det gjorde så jäkla ont i ryggen, främst korsryggen. Ville stå på knä men dom skulle hela tiden vara och kontrollera och peta på lilla bebisen därinne så att jag var tvungen att ligga på rygg mestadels av tiden. USCH säger jag bara!
Mest i ryggen, men även magen. Men när krystvärkarna satte igång gjorde det ont i underlivet. Fyyyyy fan vad ont det gjorde. Trodde att hela underlivet skulle spricka i två delar. KÄnde mig inte alls bajsnödig eller så, utan kände verkligen hur hen kom rätta vägen så att säga. Usch! Tog ingn bedövning, vet inte om det påverkade.
neder delen av mage och ut i sidorna tyckte jag de va (vad jag minns). Av någon anledning tror jag att jag har glömt väldigt mycket av förlossnings smärtorna!! Det är väl meningen att man ska göra det för o klara av o föda igen ;).
Med första barnet satt värkarna och smärtan bara i magen. Och nu andra gången satt all smärta i låren, sammandragningarna kändes såklart i magen, men det gjorde bara ont i låren.
Framförallt nedre delen av ryggen och i underlivet.
Första kändes bara i magen, som mensvärk exakt som man brukar säga. Fast givetvis 1000 gånger ondare allt eftersom!
Andra kändes mer i ryggslutet, trodde aldrig det skulle kännas så men det var helt uppenbart värkarna som kändes just där. Inte var det nån bebis som låg mot ryggraden inte!
